SD-ledamot vill ha bitcoin-reserv i Sverige

2025 04 24

En Sverigedemokratisk ledamot vill se en svensk bitcoin-reserv.

Det är ledamoten Dennis Dioukarev som kommer med förslaget.

I USA har Donald Trump beslutat att en sådan reserv ska upprättas.

Ingen omöjlighet i Sverige, menar Dioukarev.

“Ingen nedsida”

Han menar att bitcoin som beslagtas av polisen och Tullverket ska kunna överföras till Riksbanken.

Där ska myndigheten hålla kryptovalutan som en strategisk reserv.

– Till en obefintlig kostnad för skattebetalarna skulle Riksbanken kunna bygga upp en sådan reserv. Jag ser ingen nedsida med det förslaget, säger han till SvD Näringsliv.

Chefen skeptisk

Riksbankschef Erik Thedéen har varit snabb med att svara.

Tydligt är att han ställer sig skeptisk till förslaget.

– Bitcoin har inga egenskaper som passar i en valutareserv. Det är illikvida medel, menar riksbankschefen.

På gång i USA

President Donald Trump har undertecknat ett dekret om att inrätta en "Strategic Bitcoin Reserve" och ett "U.S. Digital Asset Stockpile", vilket enligt Vita huset “positionerar USA som en ledare bland nationer inom statlig strategi för digitala tillgångar”.

Den strategiska bitcoinreserven kommer att kapitaliseras med bitcoin som ägs av finansdepartementet som förverkades som en del av straffrättsliga eller civila förfaranden för förverkande av tillgångar.  

Andra byråer kommer att utvärdera sin juridiska befogenhet att överföra bitcoin som ägs av dessa byråer till Strategic Bitcoin Reserve.

“Mycket positiv”

Vita huset förklarar:

– President Trump lovade att göra USA till ”världens kryptohuvudstad” och betonade behovet av att ta tillvara digitala tillgångar för att driva ekonomisk tillväxt och tekniskt ledarskap.

Så här har presidenten själv sagt om kryptovalutor:

– Jag är mycket positiv och öppen för kryptovalutaföretag och allt som har med denna nya och spirande industri att göra. Vårt land måste vara ledande inom detta område.

Under den senaste tiden har bitcoin stigit i pris – och är på nytt över 90 000 dollar.

Foto: Kanchanara

Text: Redaktionen

Jättesmäll för klassisk lågpriskedja – har 92 butiker i Sverige

2025 07 24

Butikskedjan ÖoB förlorar hundratals miljoner.

Den klassiska lågpriskedjan har länge haft en stark närvaro i Sverige.

Nu kommer dock besked om att det inte tycks gå speciellt bra för den Europrisägda kedjan.

En färsk årsredovisning har precis kommit in – och av den framgår förluster på hundratals miljoner för ÖoB, rapporterar E-handel.

Hundratals miljoner

Europris har som bekant blivit ensam ägare av ÖoB, och under det första året som ensam ägare framgår att omsättningen ligger kvar på stabila fyra miljarder kronor.

Däremot ser det betydligt värre ut när det kommer till kedjans rörelseresultat.

År 2023 blev det ett minusresultat på ungefär 27 miljoner kronor för ÖoB.

2024 växte förlusten rejält – och det handlar om en rörelseförlust om drygt 300 miljoner kronor, uppger E-handel.

Jättesmäll

Rörelsemarginalen faller därmed från minus 0,7 procent till minus 7,5 procent.

Europris vd Espen Eldal har tidigare sagt att stora investeringar behöver göras.

– ÖoB har varit underinvesterat och stått stilla i många år, sade han till Market.

– Det vi gjort hittills är långt ifrån tillräckligt för att nå de resultat vi önskar.

92 butiker i Sverige

Lågpriskedjan ÖoB har 92 butiker runt om i Sverige.

I samband med att Europris köpte ÖoB uttalade sig Espen Eldal optimistiskt om förvärvet.

– I maj nådde vi en viktig strategisk milstolpe på vägen mot att skapa en nordisk mästare inom lågprissortiment detaljhandel, med Europris och ÖoB som ledande varumärken med liknande koncept i Norge och Sverige.

“Vill nå potentialen”

I ett pressmeddelande uttalade han förhoppningar om att “låsa upp” potentialen som han och Europris bedömer finns i lågpriskedjan.

– Vi har inlett ett ambitiöst program för att frigöra ÖoB-potentialen, och jag är glad att säga att arbetet med att integrera ÖoB har fått en bra start.

Läs mer: Byggbolag går i konkurs

Läs mer: Hemköp slår larm – tvingas till drastisk åtgärd

Foto: J Appel

Text: Redaktionen

Byggbolag går i konkurs

2025 07 23

Nu kommer besked om att ytterligare ett svenskt byggbolag stupar.

De senaste åren har varit ett stålbad för byggbranschen.

Bolag i många olika branscher har tvingats tacka för sig – men den synnerligen räntekänsliga byggbranschen har stått inför särskilt stora utmaningar.

Nu kommer besked om ytterligare en konkurs i byggbranschen.

Går i konkurs

Den här gången handlar det om det Örebrobaserade bolaget Structural Group Sverige.

Företaget grundades år 2013 och har bland annat arbetat med betong- och anläggningsarbete.

– Det har varit en stor verksamhet med runt 80 miljoner i omsättning förra året och över 100 miljoner året innan, säger Clas Rosdahl som förvaltar konkursen till Nerikes Allehanda.

– Men det är en vikande marknad i byggbranschen.

Svårt att få in projekt

Bolaget har under den senaste tiden haft det svårt att få in nya projekt med hänvisning till den svajiga konjunkturen.

Verksamheten har nu stoppats och bolaget försöker sälja tillgångar, främst maskiner och fordon.

Förra året hade Structural Group Sverige 20 anställda – men nu har alla tvingats lämna.

Viss minskning

Om än just byggbranschen drabbats särskilt hårt av de senaste årens ekonomiska nedgång syns nu en viss minskning av antalet konkurser.

Affärs- och kreditinformationsföretaget UC noterar en minskning av konkurser inom bland annat byggbranschen och inom partihandeln, detta om 24 respektive 18 procent.

Utdragen lågkonjunktur

Amanda Aldestam, analytiker på UC, kommenterar.

– Sveriges ekonomi präglas av en utdragen lågkonjunktur med BNP lägre än vad som tidigare prognostiserats, hög arbetslöshet och avvaktande investeringar, säger hon.

– Riksbankens företagsundersökning från maj och Konjunkturinstitutets barometer från juni visar att den tidigare försiktiga optimismen hos företag i Sverige har mattats av. Trots detta visar våra junisiffror på en fortsatt försiktig nedgång när det kommer till konkurstal.

Läs mer: Modebolag går i konkurs

Foto: C. Hill

Text: Redaktionen