SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

2025 11 25

Nästan alla av SBAB:s bolånekunder gör samma sak med räntan.

Riksbanken har sänkt räntan till nuvarande nivå på 1,75 procent.

En ny lag infördes i somras som gör det billigare att lösa bundna bolån.

SBAB meddelar på fredagsmorgonen att den absoluta majoriteten av bankens kunder gör samma sak med räntan.

SBAB:s besked

97 procent av SBAB:s nya kunder valde rörlig ränta i september – en marginell ökning sedan juni då 96 procent valde rörlig ränta.

Detta trots att ett nytt sätt att beräkna ränteskillnadsersättning har införts i Sverige, vilket generellt sett ska leda till lägre kostnader för att lösa bundna lån.

“Syftet är gott”

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, kommenterar.

Hon säger att lagändringen inte tycks ha gett effekt, åtminstone inte ännu.

– Politikens syfte må vara gott men än så länge tycks inte förändringarna i hur man beräknar ränteskillnadsersättning haft någon effekt när hushållen fattat beslut om att binda räntan eller inte, säger hon i ett pressmeddelande.

– Det kan vara en följd av att förändringen inte nått allmänheten i så stor utsträckning men sannolikt också av att det generellt sett rör sig om en relativt liten skillnad i den eventuella kostnaden för att lösa lånen jämfört med tidigare.

SBAB:s prognos

Hasselvik fortsätter.

– Givet vår prognos kostar det inget – det kan rent av vara billigare – att binda lånen på upp till tre år. Utifrån vår analys kan det vara bra läge att binda räntan nu, särskilt om man känner sig lite orolig och uppskattar tryggheten i att veta hur räntekostnaderna kommer att se ut framåt, menar hon.

– Men utgå från dina egna förutsättningar när du väljer bindningstid och tänk på att en prognos bara är en prognos, förändringar i omvärlden kan påverka räntorna i en annan riktning.

1,75 procent

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan till 1,75 procent.

Nästa penningpolitiska besked kommer från myndigheten den 18 december.

Foto: M. Lis resp SBAB

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen