SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

2025 11 25

Nästan alla av SBAB:s bolånekunder gör samma sak med räntan.

Riksbanken har sänkt räntan till nuvarande nivå på 1,75 procent.

En ny lag infördes i somras som gör det billigare att lösa bundna bolån.

SBAB meddelar på fredagsmorgonen att den absoluta majoriteten av bankens kunder gör samma sak med räntan.

SBAB:s besked

97 procent av SBAB:s nya kunder valde rörlig ränta i september – en marginell ökning sedan juni då 96 procent valde rörlig ränta.

Detta trots att ett nytt sätt att beräkna ränteskillnadsersättning har införts i Sverige, vilket generellt sett ska leda till lägre kostnader för att lösa bundna lån.

“Syftet är gott”

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, kommenterar.

Hon säger att lagändringen inte tycks ha gett effekt, åtminstone inte ännu.

– Politikens syfte må vara gott men än så länge tycks inte förändringarna i hur man beräknar ränteskillnadsersättning haft någon effekt när hushållen fattat beslut om att binda räntan eller inte, säger hon i ett pressmeddelande.

– Det kan vara en följd av att förändringen inte nått allmänheten i så stor utsträckning men sannolikt också av att det generellt sett rör sig om en relativt liten skillnad i den eventuella kostnaden för att lösa lånen jämfört med tidigare.

SBAB:s prognos

Hasselvik fortsätter.

– Givet vår prognos kostar det inget – det kan rent av vara billigare – att binda lånen på upp till tre år. Utifrån vår analys kan det vara bra läge att binda räntan nu, särskilt om man känner sig lite orolig och uppskattar tryggheten i att veta hur räntekostnaderna kommer att se ut framåt, menar hon.

– Men utgå från dina egna förutsättningar när du väljer bindningstid och tänk på att en prognos bara är en prognos, förändringar i omvärlden kan påverka räntorna i en annan riktning.

1,75 procent

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan till 1,75 procent.

Nästa penningpolitiska besked kommer från myndigheten den 18 december.

Foto: M. Lis resp SBAB

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 24

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen