Det tillkännager det kinesiska naturresursministeriet på fredagen.

Enligt myndigheterna har Kina upptäckt det enskilt största guldfyndet någonsin sedan landet grundades 1949.

– Tjänstemän säger att platsen innehåller uppskattningsvis 2,586 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt på 0,56 gram per ton, vilket motsvarar cirka 1 444 ton guld, rapporterar Euronews.

Värt 166 miljarder euro

Fyndet har gjorts i provinsen Liaoning i nordöstra Kina. Utgrävningen har pågått i 15 månader, vilket beskrivs som en ovanligt kort period för ett guldfynd av den här storleken.

Och om uppgifterna stämmer är timingen exceptionell.

Guldpriset har nått rekordnivåer, över 115 000 euro per kilo, vilket gör att den kinesiska upptäckten är värd mer än 166 miljarder euro.

– Ministeriet har beskrivit fyndet som ”ultrastort” men av låg halt, och säger att det redan har genomgått en första ekonomisk bedömning, skriver Euronews.

Hemlig plats

Myndigheterna har inte velat avslöja den exakta platsen för upptäckten, mer än att den gjorts i östra Liaoning.

Det har lett till spekulationer om Kinas strategier gällande hur och när avslöjandet kom.

I sammanhanget ska det nämnas att guldpriset i år har ökat med över 50 procent. Mycket på grund av en svag dollar, geopolitiska spänningar och stora köp från världens centralbanker.

Samtidigt har Kina växlat upp sina insatser inom mineralforskning. Förra året uppgav kinesiska myndigheter att man upptäckt ett fynd på 1 000 ton i provinsen Hunan och ytterligare 40 ton i Gansu. 

Totalt producerade landet 377,24 ton guld förra året, vilket var en ökning på 0,56 procent jämfört med 2023.

Nått rekordpris

I slutet av förra månaden föll guldpriset för första gången på länge. Men priset befinner sig dock fortfarande på förhållandevis mycket höga nivåer.

Guld passerade 4 000 dollar-gränsen per uns tidigare i oktober, och samma månad nåddes ett rekord på 4 300 dollar.

Ädelmetaller har ökat i värde under 2025 tack vare oro kring global handel, förväntningar om räntesänkningar från Federal Reserve och en nedgång i den amerikanska dollarn. 

Men storleken på avkastningen är ovanlig för guld och silver, särskilt när aktiemarknaden går bra som den gjort i år.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen