Sängkedja lämnar Sverige – stänger samtliga butiker

2025 05 20

En sängkedja lämnar den svenska marknaden.

På tisdagseftermiddagen kommer besked om att sängkedjan Seng, som är en del av Lars Larsen Group, lämnar Sverige och stänger samtliga butiker i landet.

Bakgrunden till beslutet är den hårda konkurrensen i branschen och betydande ekonomiska utmaningar.

Det framhåller Lars Larsen Group i ett pressmeddelande.

Lämnar Sverige

Den planerade stängningen av de 19 svenska butikerna i Seng-kedjan kommer att pågå till slutet av augusti 2025.

Dotterbolaget Sengetid.dk, som är en renodlad online-återförsäljare, kommer också att stängas ner.

Beslutet om nedläggning baseras på vad bolaget beskriver som “flera års försök att generera vinst trots en utmanande marknadssituation”.

Vd kommenterar

Sengs vd Hanne Bang Vorre kommenterar.

– Detaljhandelsmarknaden i Sverige har påverkats starkt av hög inflation, lågt konsumentförtroende och den utmanade svenska valutan, menas det.

– Detta har resulterat i hård konkurrens – särskilt efter covid, då många nya renodlade aktörer kom in på sängmarknaden. Även om vi har lyckats växa vår svenska verksamhet efter vår omprofilering, har det inte varit tillräckligt för att lägga grunden för en lönsam verksamhet framöver.

90 anställda drabbas

Den planerade stängningen kommer direkt att påverka cirka 90 anställda, varav de flesta är butikspersonal i de svenska butikerna.

Seng understryker att de står i nära kontakt och förhandlingar med de svenska fackföreningarna och “arbetar generellt för att hjälpa alla de uppsagda så mycket som möjligt”.

Inga problem i Danmark

Det tycks dock bara vara i Sverige som sängkedjan har stött på problem.

Vd Hanne Bang Vorre betonar att de danska Seng-butikerna kommer att fortsätta som tidigare.

– Vi tar med oss mycket erfarenhet och kunskap från både Seng i Sverige och Sengetid.dk, som kan bidra och ge mervärde till vårt arbete med SENG i Danmark, där vi har en stark marknadsposition och driver en sund verksamhet.

Foto: Z. Firmansyah

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen