Så använder svenskarna skatteåterbäringen

2025 03 25

En ny undersökning visar hur svenskarna spenderar skatteåterbäringen.

Den som godkänner deklarationen digitalt, utan ändringar, senast den 2 april får pengarna utbetalade någon gång mellan den 8 och 11 april. 

Den som lämnar in deklarationen senast den 2 maj får skatteåterbäringen mellan den 3 och 5 juni.

En ny undersökning visar nu hur svenskarna planerar att använda den kommande skatteåterbäringen.

Dit går pengarna

Svenskarnas skatteåterbäring väntas uppgå till betydande summor i år, främst som en följd av förra årets höga räntekostnader.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar kommer fyra av tio svenskar att lägga skatteåterbäringen på privat sparande.

– Årets skatteåterbäring är ett välkommet tillskott till hushållskassan, som möjliggör både en extra skjuts i det privata sparandet och att göra något roligt, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

“Klokt val”

Westerberg fortsätter.

– Att spara pengarna är ett klokt val som tryggar privatekonomin. I den mån man har tagit av bufferten under de senaste två till tre åren är det rimligt att återställa sparbössan, säger han i ett pressmeddelande från Länsförsäkringar.

– Och har man konsumtionslån är det ett bra tillfälle att betala av skulderna. Räntor på lån utan säkerhet är ofta höga och kan därför bli kostsamma i långa loppet

Svenskarnas val

Så här har svenskarna svarat på frågan om hur man kommer att använda skatteåterbäringen:

  1. Spara: 41 procent
  2. Lägga i semesterkassan: 16 procent
  3. Jag brukar inte få skatteåterbäring: 13 procent
  4. Inget särskilt: 12 procent
  5. Unna mig/familjen något extra: 11 procent
  6. Annat: 4 procent
  7. Vet ej: 3 procent

Viktiga datum

Här är några viktiga datum att hålla koll på i samband med deklarationen:

18 mars: Du som ska deklarera kan göra det med din e-legitimation i Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 eller i appen Skatteverket.

2 april: Sista dagen att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring i april. 

2 juni: Sista dagen att deklarera för dig som har anstånd med att lämna in deklarationen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland chockar USA: Säger nej till allt

2026 03 18

Kreml ger USA ett chockbesked.

Mitt i USA:s fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland säger Putin nej till allt.

Kreml har lagt fram ett nytt ultimatum som helt avvisar alla kompromisser, rapporterar RBC Ukraine.

Vägrar kompromissa

Enligt Institute for the Study of War (ISW) avvisar Ryssland alla möjligheter till förhandlingar om kriget i Ukraina, där USA agerar som medlare.

Det gäller även om Ukraina skulle acceptera alla territoriella eftergifter.

Under en presskonferens med Kenyas utrikesminister Musalia Mudavadi bekräftar Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov kraven.

– Ryssland kommer inte avsluta kriget, även om Ukraina skulle erkänna hur situationen ser ut på marken och överlåta hela Donbas till Ryssland, säger han.

Dessutom kallar den ryske ministern en möjlig insättning av europeiska fredsbevarande styrkor i områden som kontrolleras av Kyiv för en ockupation.

Maximalistiska krav

Rapporten från ISW visar att Moskva använder retorik om “grundorsaker” för att driva igenom sina mest krävande krav..

Kreml kräver bland annat att Ukraina inte ska gå med i Nato och att landet ska anta en neutral status.

Dessutom vill Ryssland genomföra en så kallad demilitarisering och denazifiering, vilket skulle innebära att den nuvarande regeringen byts ut mot en pro-rysk regering.

Experter menar att Kreml inte visar någon vilja att kompromissa, även under förhandlingarna som involverar USA som medlare.

– Kreml fortsätter offentligt att insistera på att man inte avviker från dessa krav, även under trilaterala förhandlingar med USA och Ukraina, uppger ISW.

Riskerar kollaps

Senaste rundan av trilaterala samtal mellan USA, Ryssland och Ukraina ägde rum i februari i Genève.

Nästa möte, som var planerat till 5 mars i Abu Dhabi, har skjutits upp efter de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran.

Ett nytt datum har ännu inte fastställts.

Enligt Financial Times är de USA-medlade fredssamtalen på väg mot kollaps, då president Donald Trump gradvis tappar intresset för förhandlingarna där kriget med Iran istället tar uppmärksamheten från Washington.

Foto: President of Russia Office resp Official White House D Torok

Text: Redaktionen

18 mars 2026

Bunker busters har avfyrats

2026 03 18

USA har avfyrat några av sina mest kraftfulla bomber.

USA har genomfört kraftiga flyganfall mot iranska mål vid Hormuzsundet.

Attacken har skett med några av sina mest avancerade bunker buster-bomber, rapporterar franska Le Monde.

Attack mot strategiska mål

USA:s militär uppger att de hade slagit till mot iranska missilanläggningar nära det strategiska Hormuzsundet med några av de mest kraftfulla bomberna i USA:s arsenal.

Enligt USA:s centralkommando genomfördes attacken med de tunga precisionsbomberna bunker buster, som kan tränga djupt ner i marken.

– För några timmar sedan genomförde amerikanska styrkor en lyckad attack med flera 2 300 kilo tunga bunkerbuster-bomber mot nedgrävda iranska missilställningar längs Irans kust nära Hormuzsundet, skriver USA:s centralkommando i ett uttalande på plattformen X.

Målen beskrivs som förstärkta och nedgrävda, vilket kräver just den typen av kraftfull ammunition.

Hot mot sjöfart

Bakgrunden till attacken är enligt USA att de iranska vapensystemen utgjorde ett direkt hot mot trafiken genom sundet.

– De iranska sjömålsmissilerna på dessa platser utgjorde en risk för den internationella sjöfarten i sundet, fortsätter Centcom.

Hormuzsundet är avgörande för världsekonomin, då omkring en femtedel av all global oljetransport passerar där.

Situationen har blivit allt mer spänd efter att Iran blockerat farleden som svar på konflikten med USA och Israel.

Djuppenetrerande bomber

Bunkerbuster-bomber är specialdesignade tunga bomber som kan tränga djupt ner i marken till nedgrävda positioner som till exempel bunkrar.

De skiljer sig från vanliga bomber genom sin konstruktion och tyngd – de är ofta flera ton tunga och har ett extra hårt hölje som gör att de kan tränga igenom jord, betong och stål innan de exploderar.

Bunkerbuster-bomber kan släppas från olika typer av flygplan, men i USA:s arsenal används de ofta från långräckviddsbombplan som B-2 Spirit, som kan flyga långt in i fiendens territorium utan att bli upptäckt.

Foto: USGov Military-Air Force - USGov Military-Air Force

Text: Redaktionen