Så använder svenskarna skatteåterbäringen

2025 03 25

En ny undersökning visar hur svenskarna spenderar skatteåterbäringen.

Den som godkänner deklarationen digitalt, utan ändringar, senast den 2 april får pengarna utbetalade någon gång mellan den 8 och 11 april. 

Den som lämnar in deklarationen senast den 2 maj får skatteåterbäringen mellan den 3 och 5 juni.

En ny undersökning visar nu hur svenskarna planerar att använda den kommande skatteåterbäringen.

Dit går pengarna

Svenskarnas skatteåterbäring väntas uppgå till betydande summor i år, främst som en följd av förra årets höga räntekostnader.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar kommer fyra av tio svenskar att lägga skatteåterbäringen på privat sparande.

– Årets skatteåterbäring är ett välkommet tillskott till hushållskassan, som möjliggör både en extra skjuts i det privata sparandet och att göra något roligt, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

“Klokt val”

Westerberg fortsätter.

– Att spara pengarna är ett klokt val som tryggar privatekonomin. I den mån man har tagit av bufferten under de senaste två till tre åren är det rimligt att återställa sparbössan, säger han i ett pressmeddelande från Länsförsäkringar.

– Och har man konsumtionslån är det ett bra tillfälle att betala av skulderna. Räntor på lån utan säkerhet är ofta höga och kan därför bli kostsamma i långa loppet

Svenskarnas val

Så här har svenskarna svarat på frågan om hur man kommer att använda skatteåterbäringen:

  1. Spara: 41 procent
  2. Lägga i semesterkassan: 16 procent
  3. Jag brukar inte få skatteåterbäring: 13 procent
  4. Inget särskilt: 12 procent
  5. Unna mig/familjen något extra: 11 procent
  6. Annat: 4 procent
  7. Vet ej: 3 procent

Viktiga datum

Här är några viktiga datum att hålla koll på i samband med deklarationen:

18 mars: Du som ska deklarera kan göra det med din e-legitimation i Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 eller i appen Skatteverket.

2 april: Sista dagen att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring i april. 

2 juni: Sista dagen att deklarera för dig som har anstånd med att lämna in deklarationen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

2026 02 17

S-ledaren anklagas för att ha ”konstruerat” ett nödläge.

Strax före valet 2022 höll dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) en pressträff tillsammans med sin finansminister Mikael Damberg (S) samt riksbankschefen och chefen för Finansinspektionen.

Sverige stod inför ett akut nödläge, uppgav Andersson.

Nu anklagas hon för att ha ”fabricerat” krisen.

Varnade för finanskris

”S fifflade om elen”, skriver DN Debatt i sin rubrik. Uttrycket står inom citattecken, men förekommer dock inte i själva debattartikeln.

I debattartikeln hävdar Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att den påstådda elkrisen var konstruerad.

Bara en vecka återstod till valet 2022 när Andersson och Damberg höll din dramatiska presskonferens.

– Lördagen den 3 september, en vecka före valdagen söndagen den 11 september, kallade regeringen till en presskonferens för att informera om ”åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten med anledning av Rysslands energikrig mot Europa”, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Att konstruera ett nödläge är en välkänd strategi för att öka stödet för stadsledningen och marginalisera oppositionen, menar Jonung. Strategin känns igen från Donald Trump.

– Om regeringen inte agerar snart kan det leda till finanskris, sade Magdalena Andersson vid presskonferensen.

Inga tecken på verklig kris

Riksdagen blixtinkallades och ett kreditstöd på 250 miljarder kronor för elmarknadens aktörer garanterades, förklarar Jonung.

Men ingenting tyder på att det fanns någon verklig kris, menar han.

– De handlingar som hittills har lämnats ut pekar inte på någon överhängande risk för en kris inom elhandeln. Dessutom har inte ett öre av de 250 miljarderna betalats ut till någon aktör innan kreditstödet avslutades under 2023, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Jonung menar att det är anmärkningsvärt att myndigheter som Finansinspektionen och Riksbanken ställde upp på Anderssons presskonferens. Nu bör händelsen granskas, menar han.

– Inför årets val är det viktigt att en oberoende granskning snarast görs av turerna kring kreditstödet 2022, skriver Lars Jonung, som varnar för att även den nuvarande Tidöregeringen kan känna sig frestad att varna för en kris som inte finns inför valet 2026.

Jämnare läge inför valet

Riksdagsvalet är nu bara åtta månader bort, och opinionsmätningar visar att gapet mellan Tidöpartierna och oppositionen minskar, rapporterar SVT.

Avståndet mellan blocken är nere på 6,4 procent, till oppositionens fördel, enligt Verian.

Tidöpartierna M, KD, L och SD samlar tillsammans 45,9 procent (L dock under spärren) medan oppositionspartierna S, MP, V och C samlar 52,3 procent.

I den senaste mätningen är KD det parti som går starkast framåt, efter att partiledaren Ebba Busch stått i fokus de senaste veckorna.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

15 januari 2026

Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

2026 02 17

Ukraina har fått medvind på slagfältet.

Under gårdagen kom uppgifter om att Ukraina tar vara på det ryska Starlink-kaoset och återtar mark som tidigare förlorats till de ryska styrkorna.

Nu framgår att Ukraina har fått rejält med medvind på slagfältet.

Så snabbt som de ukrainska styrkorna avancerar just nu har de inte gjort på 2,5 år, rapporterar France 24 med hänvisning till en analys från den ansedda tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Inte hänt på 2,5 år”

Mellan onsdagen och söndagen förra veckan återtog ukrainska soldater så mycket som 201 kvadratkilometer mark från Ryssland.

Det återtagna området motsvarar nästan de ryska framstegen under hela december månad och är den största mängd land som Kyivs styrkor återtagit på så kort tid sedan motoffensiven i juni 2023.

Det rör sig därmed om det största ukrainska avancemanget på 2,5 år.

“Tar vara på det”

Det var den femte februari som militära observatörer noterade störningar i den ryska användningen av Elon Musks Starlink-terminaler.

Detta efter att mångmiljardären gett besked om “åtgärder” för att stoppa Kreml från att använda satellitteknologin för kommunikation.

– Dessa ukrainska motattacker drar sannolikt nytta av den nyligen införda blockeringen av ryska styrkors tillgång till Starlink, något som ryska militärbloggare har hävdat orsakar problem med kommunikation samt ledning och kontroll på slagfältet, uppger ISW.

Zelenskyj varnar

Men samtidigt som ukrainarna rycker fram på slagfältet varnar landets president Volodymyr Zelenskyj för att stora ryska attacker kan vara nära förestående.

– Underrättelsetjänsten rapporterar att ryssarna förbereder nya massiva attacker mot energisektorn, och luftförsvaret måste konfigureras på rätt sätt, säger han enligt Kyiv Independent.

“Kan inte motstå”

Ryssland har skickat mängder av missiler och drönare mot ukrainskt territorium under vintern, och väntas fortsätta med det.

– Ryssland kan inte motstå frestelsen av vinterns sista kalla dagar och vill rikta smärtsamma slag mot ukrainarna, fortsätter Zelenskyj.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen