USA:s president Donald Trump har meddelat att han kommer att införa nya tullar mot Sverige och flera andra länder som motsätter sig USA:s försök att ta kontroll över Grönland.

Nu kräver Socialdemokraterna en motåtgärd mot USA.

”Olyckligt – men oundvikligt”

Partiets utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson (S) fördömer Vita husets agerande.

– USA har med detta i praktiken brutit mot handelsavtalet mellan EU och USA, skriver Johansson på X.

Nu kräver S att Sverige tillsammans med EU slår tillbaka kraftfullt mot USA.

– EU måste tyvärr svara bestämt, och inte dra sig för att använda tullar och andra handelsrestriktioner för att slå tillbaka, menar Morgan Johansson.

Han anser att ett sådant svar är nödvändigt.

– Det är olyckligt, men oundvikligt, tillägger han i inlägget.

Det är i nuläget oklart hur Sverige och EU kommer att bemöta Vita husets agerande, men Trumps nya tullbesked har fördömts av bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Trumps hårda besked

Trump har meddelat att USA inför tioprocentiga strafftullar mot en rad länder som motsätter sig Vita husets hot om att ta kontroll över Grönland.

– Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland har rest till Grönland av skäl som är okända. Detta är en mycket farlig situation för vår planets säkerhet, trygghet och överlevnad. Dessa länder, som spelar detta mycket farliga spel, har satt en risknivå i omlopp som inte är acceptabel eller hållbar, säger Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

– Med start den 1 februari 2026 kommer samtliga ovan nämnda länder att beläggas med en tull på 10 procent på alla varor som skickas till Amerikas förenta stater, tillägger den amerikanska presidenten.

En konsekvens av Trumps besked kan bli att handelsavtalet mellan USA och EU stoppas nästa vecka.

En majoritet i EU-parlamentet har meddelat att de inte vill förlänga avtalet, har TV2 rapporterat.

Kritiserar Trump – hyllar USA

Nu vill alltså S att Sverige och EU svarar med tullar.

Trots den svåra relationen mellan Trump-administrationen och EU underströk S-ledaren Magdalena Andersson förra veckan att hon ser USA som ett fantastiskt land.

– Jag är den första att säga att USA är ett fantastiskt land. Jag tycker otroligt mycket om USA. Jag har bott där i flera år av mitt liv, sade Magdalena Andersson i samband med Folk och försvars rikskonferens, rapporterade Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen