Det framhåller den estniska säkerhetsexperten Rainer Saks.

Experten syftar på det amerikanska tillfångatagandet av den venezuelanska ledaren Nicolás Maduro, som skedde på blott några timmar trots att Ryssland i somras undertecknade ett strategiskt partnerskap med Venezuela.

Enligt Rainer Saks är Venezuela ännu en rysk allierad vars säkerhet Kreml inte har kunnat garantera när det väl blir skarpt läge.

– Ryska ledare föreställde sig att detta skulle ge Venezuela en viss sorts immunitet, i hopp om att USA skulle se avtalet som en röd linje och inte våga korsa den, framhåller experten i estniska Postimees, om det nämnda partnerskapet.

"Deprimerande för Putin"

Venezuela och Ryssland har i åratal varit nära allierade. Liknande partnerskapsavtal har även tecknats mellan Kreml och Nordkorea respektive Iran. Försvarspakten med det sistnämnda landet ratificerades i maj förra året och breddade formellt ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, framhöll Amir Daftari, reporter på Newsweek, vid tillfället.

Pakten med Iran hindrade dock inte USA från att bomba iranska kärnkraftsanläggningar, enbart en månad efter att avtalet var på plats, konstaterar Rainer Saks.

– Händelserna i Venezuela påverkar även Ryssland. Situationen är deprimerande för Putin, framhäver säkerhetsexperten.

Belyser Rysslands svaghet

Saks understryker också att den amerikanska operationen belyser den ryska militärens svaghet. Han syftar på när Ryssland under Ukrainakrigets första veckor försökte ta sig in i Kyiv och avlägsna president Volodomyr Zelenskyj från makten.

Den ryska operationen misslyckades som bekant. Att USA lyckades med operationen i Venezuela har inte gått ryska militärbloggare obemärkt förbi, menar Saks.

– Deras budskap är inte fyllda av stolthet över den ryska militären och deras lands ledare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Efter att ha utnyttjat Elon Musks Starlink för kommunikation och drönarassistans har de ryska styrkorna blivit bortkopplade från det avancerade satellitsystemet.

Ukrainarna har utnyttjat det och avancerat på fronten under den senaste veckan.

Nu kommer uppgifter om att ryssarna inte hittar något gångbart alternativ till Starlink – någonting som avslöjats via ett telefonsamtal som avlyssnats av Ukraina.

Hittar inga alternativ

Det var den femte februari som militära observatörer noterade störningar i den ryska användningen av Elon Musks Starlink-terminaler.

Detta efter att mångmiljardären gett besked om “åtgärder” för att stoppa Kreml från att använda satellitteknologin för kommunikation.

Ukrainska underrättelseofficerare har nu offentliggjort avlyssnade samtal där ryssarna klagar på kvaliteten på de ryska alternativen, i synnerhet satellitterminalerna från Gazprom Space Systems, uppger Ukrainska Pravda.

Dålig koppling

Enligt ryska soldater är det praktiskt taget omöjligt att använda dessa system i stridsförhållanden på grund av den dåliga anslutningskvaliteten. 

Den ukrainska underrättelsetjänsten rapporterar att Gazproms terminaler inte ger en stabil videoöverföring till kommandoplatser.

Det menas även att de begränsade ryska satelliterna inte räcker till för hela fronten.

– Det är otillräckligt för att fullt ut täcka hela frontlinjen, eftersom satellitkapaciteten i denna grupp främst används för att serva abonnenter inom Ryssland.

Ukraina avancerar

Tidigare på tisdagen kom uppgifter om att Ukraina har fått rejält med medvind på slagfältet.

Så snabbt som de ukrainska styrkorna avancerar just nu har de inte gjort på 2,5 år, rapporterar France 24 med hänvisning till en analys från den ansedda tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Inte hänt på 2,5 år”

Mellan onsdagen och söndagen förra veckan återtog ukrainska soldater så mycket som 201 kvadratkilometer mark från Ryssland.

Det återtagna området motsvarar nästan de ryska framstegen under hela december månad och är den största mängd land som Kyivs styrkor återtagit på så kort tid sedan motoffensiven i juni 2023.

Det rör sig därmed om det största ukrainska avancemanget på 2,5 år.

Foto: By Mil.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump för andra gången blev vald som USA:s president har han varit mer isolationistisk än tidigare presidenter.

Ett svagt band till Nato, diverse hot mot allierade som exempelvis Grönland och en stark retorik mot europeerna har fått många länder att vilja diversifiera sin försvarsförmåga.

Nu kommer besked om att USA:s granne i norr satsar motsvarande 3 000 miljarder kronor på försvaret, rapporterar AFP.

Kanada storsatsar

Som USA:s granne har Kanada under en lång tid haft ett nära militärt samarbete med Washington.

Landets premiärminister Mark Carney säger att Kanada inte har gjort tillräckligt för att försvara sig i en allt farligare värld, och att det inte längre är hållbart att räkna med skydd från Trump och USA.

– Vi har förlitat oss alldeles för mycket på vår geografi och på att andra ska skydda oss. Detta har skapat sårbarheter som vi inte längre har råd med och beroenden som vi inte längre kan upprätthålla, säger han.

“Saknar motstycke”

Kanadas handelskammare hyllade Carney för att ha “satsat stort på Kanada”.

– Omfattningen av den nya finansieringen saknar motstycke, säger gruppens vice vd, David Pierce.

“Påminns varje dag”

Under de senaste åren har den geopolitiska osäkerheten – inte minst i Europa – varit påtaglig.

Det pratade Mark Carney om vid Världsekonomiskt Forum i Davos tidigare i år.

— Det verkar som att vi varje dag påminns om att vi lever i en era av stormaktsrivalitet, att den regelbaserade världsordningen håller på att blekna bort, att den starke gör vad han kan och att den svage måste lida det han måste, sade han då.

I stora delar av Europa

Det är som bekant inte bara i Nordamerika som det storsatsas på försvaret.

Även i Europa läggs många miljarder på att rusta upp.

Länder som Sverige, Tyskland och Danmark arbetar intensivt med att stärka försvarsförmågan.

Tidigare i veckan bedömde konsultjätten EY att det kan skapa 48 000 nya jobb i Sverige det kommande årtiondet.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen