Ryssland är en diktatur som går allt längre för att kontrollera sin egen befolkning och dess tillgång till information.

Nu uppges de bluffa och skylla på Ukraina när internet stängs ned.

9000 kilometer från gränsen

Ryska nedstängningar av internet har blivit allt vanligare i många ryska regioner.

Som förevändning används ofta att åtgärden är nödvändig av säkerhetsskäl, och man hänvisar bland annat till drönarhot, rapporterar Kyiv Independent.

Det senaste exemplet är regionen Kamtjatka kraj, som den 7 januari har meddelat att åtkomsten till mobilt internet begränsas på grund av drönarhot.

Regionen ligger dock över 9000 kilometer från Ukrainas gräns.

I slutet av november hade internetstörningar och nedstängningar dokumenterats i 60 av 85 ryska regioner, inklusive Moskva, enligt tidningen.

Även fast internet och ibland kabel-tv och telefoni stängs ibland ned.

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation menar att det egentliga syftet är att begränsa ryska folkets tillgång till information.

– Säkerhet är bara en förevändning. I verkligheten skärper Kreml metodiskt kontrollen över information, begränsar fri tillgång och sprider propaganda, uppger centret, enligt tidningen.

”Oönskad” information

Rysslands Internet Protection Society har varnat för att skydd av militära anläggningar, på bekostnad av civil infrastruktur och ekonomiska förluster, kan leda till att Ryssland själva orsakar en större skada än vad en drönarattack skulle göra.

Men Ukraina hävdar alltså att nedstängningarna inte handlar om säkerhet över huvud taget.

– Den ryska regeringen har bekräftat att det verkliga syftet med systematiska avstängningar av mobilt internet inte är säkerhet, utan att begränsa tillgången till så kallad ”oönskad” information, hävdar centret.

Rysslands ministerium för digital utveckling har godkänt en så kallad ”vit lista” över webbplatser som ska förbli tillgängliga även under internetavbrott, enligt tidningen.

Det handlar om en rad statliga portaler och Kreml-stödda plattformar.

Trots det har inte heller dessa tjänster fungerat som de ska under avbrotten, rapporterar tidningen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I början av nästa månad kommer Frankrike att öppna ett konsulat på Grönland.

Planerna har funnits under ett års tid, men timingen är en tydlig markering mot de amerikanska ambitionerna att få kontroll över territoriet.

Det uttrycker inte minst den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot.

– Det är en politisk signal som kopplas till en önskan om att vara mer närvarande på Grönland, inklusive inom det vetenskapliga området, säger ministern enligt AFP och tillägger sedan:

– Grönland vill inte ägas, styras eller integreras i USA. Grönland har valt Danmark, Nato och EU.

Lovar gemensamt svar

Bekräftelsen av det franska konsulatet kommer blott en vecka efter att Barrot gått ut med att Frankrike samarbetar med andra EU-allierade för att samla en gemensam reaktion på Donald Trumps hot om att ta över Grönland.

– Oavsett formen av hot och dess källa har vi påbörjat arbetet vid Quai d’Orsay (gatan för Frankrikes utrikesdepartement, red. anm.) för att förbereda oss för att svara och inte att svara ensamma, sade den franska ministern förra veckan enligt Politico.

"Mästerförhandlaren" till Vita huset

På onsdagen kommer Grönlands och Danmarks utrikesministrar Vivian Motzfeldt respektive Lars Løkke Rasmussen att träffa den amerikanska motsvarigheten Marco Rubio samt vicepresident JD Vance i Vita huset.

Just Lars Løkke Rasmussen beskrivs som en mästare på att förhandla, rapporterar Ekstra Bladet.

Enligt Hans Engells, politisk kommentator i Danmark, har ministern en “unik förhandlingsenergi”.

– Løkke har visat att, oavsett alla sina brister och svagheter och slapphet och humor och egenheter, att vid ett förhandlingsbord, oavsett om det är i Köpenhamn, Bryssel eller Washington, är han fantastisk, säger Hans Engells till tidningen.

– Han kan diplomatins regler och vet exakt när han ska höja intensiteten, och när han ska provocera fram drama och konfrontation, men också när han ska sänka intensiteten, och när det gäller att dosera saker rätt. Men han är också modig.

Mötet väntas inledas klockan 16.30 svensk tid.

Foto: Visit Greenland resp Nato

Text: Redaktionen

Det har hänt ett par gånger tidigare under krigets gång.

Nu har ryska styrkor på nytt av misstag attackerat sig själva.

Det är ryskt luftförsvar som i Rostov-regionen träffat ett bostadshus – istället för ukrainska drönare som det var tänkt, rapporterar Kyiv Independent.

Så gick det till

En rysk luftvärnsrobot ska ha träffat ett bostadshus i den ryska staden Rostov-na-Donu under natten till onsdagen,  enligt ögonvittnen och bilder som laddats upp på sociala medier. 

Invånare rapporterade om explosioner i staden under natten och publicerade videor som visar luftvärn i arbete över Rostov, enligt ryska Telegram-kanaler. 

Ryska myndigheter varnade för en ukrainsk drönarattack och utfärdade även flera robotvarningar för regionen.

Man död

Rostov-regionens guvernör Jurij Sljusar förklarar att en man dödades efter att en lägenhet fattat eld.

Han hävdar även att ett flerfamiljshus stod i brand och att räddningspersonal arbetade på platsen.

Han menar dock att det är ukrainska drönare som träffat bostadshuset – vilket motbevisas av ögonvittnen och videomaterial från platsen.

Senaste nytt

Ryska anfall orsakade betydligt fler civila dödsoffer i Ukraina under 2025 jämfört med tidigare år, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Bloomberg rapporterade den 12 januari att en omfattande utvärdering gjord av ospecificerade europeiska regeringar konstaterat att ryska anfall dödade omkring 2 400 ukrainska civila och skadade nästan 12 000 under 2025 – en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2024, uppger ISW.

Nya siffror

ISW fortsätter.

– Rapporten noterar att ryska anfall dödade över 2 000 civila efter USA:s president Donald Trumps telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin i mars 2025, där de enades om att inleda samtal om vapenvila, menas det.

– Vidare konstaterades att ryska anfall dödade över 220 av dessa civila efter de första rapporterna om den 28-punktiga fredsplanen i november 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen