Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har uppskattningsvis flera hundra tusen ryska soldater dödats eller skadats.

Minst ett hundratal av dem har brutalt avrättats av andra ryska soldater, rapporterar den oberoende ryska nyhetskanalen Verstka och den lettiska tidningen The Insider. 

Förmodligen mycket större

Verstka har kommit över en lista med över 100 soldater från den ryska armén som anklagas för att ha utfört “utomrättsliga avrättningar" mot sina egna kamrater.

– Enligt tidningen finns det trovärdiga anklagelser om mord som involverar minst 150 militärer, men de verkliga siffrorna är nästan säkert mycket högre, skriver The Insider.

Avrättningarna gäller inte enbart “vanliga” mord som att skjuta eller tortera ryssarna till döds, utan även dödliga order som att skicka ut soldaterna i strid utan vapen, skydd eller utrustning.

– Sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion har den militära åklagarmyndigheten mottagit cirka 12 000 klagomål relaterade till utomrättsliga repressalier mot militär personal, med en kraftig ökning från och med andra halvan av 2023, uppger den lettiska tidningen vidare.

Fått hedersmedaljer

Listan som den ryska tidningen kommit över innehåller både namn på befälhavare inom de ryska väpnade styrkorna samt de som utfört morden.

Minst fem av de namngivna har tilldelats hedersmedaljer med titeln “Ryska federationens hjälte”.

Mördarna går under namnet “nollsoldater”.

– “Nollsoldater är vad vi kallar befälhavare och soldater som utövar sådana avrättningar, skriver Verstka.

Skickas ut som kanonmat

Den absoluta merparten av de formella klagomålen från armén har förblivit obesvarade. Enligt samma uppgifter finns ett förbud inom den ryska militära åklagarmyndigheten att granska klagomål mot befälhavare i fält.

Genom åren har liknande uppgifter förekommit från striderna.

Exempelvis rapporterade Le Monde förra året att Ryssland skickar ryska fängelsefångar till fronten och mer eller mindre använder dem som kanonmat.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen