Ryssland bjuder in turister – kostar 437 000 kronor att besöka

2025 12 17

Ryssland ska ta emot turister på en oväntad plats.

Vladimir Putins strävan efter att stärka Rysslands makt på olika platser i världen tycks aldrig avta.

Nu ska Ryssland bygga en stor bas vid Nordpolen – där man även vill ta emot turister.

Hisnande summa

Ryssland har för avsikt att konsolidera sin närvaro i Arktis, rapporterar Iltalehti.

Vladimir Putin har därför undertecknat ett dekret om att en stor rysk bas, en isstation, ska byggas vid Nordpolen.

Men det är inte bara forskare och företrädare för den ryska staten som ska ha tillgång till isstationen.

Ryssland vill även bjuda dit turister.

– Förutom forskare kommer isstationen att ta emot turister, som betalar cirka 40 000 euro för ett femdagarsbesök, rapporterar tidningen.

Priset motsvarar 437 000 svenska kronor, vilket alltså är vad man får betala om man vill gästa den ryska isstationen i en knapp vecka.

”Nya kartor över Ryssland”

Planerna om att bygga basen vid Nordpolen har tagits fram i samarbete med Ryska geografiska sällskapet och Ryska vetenskapsakademin.

I samband med att planerna presenterades framhöll Putin geografins stora betydelse, och föreslog att 2027 skulle utropas till ”Geografins År”.

Den ryske diktatorn har länge velat rita om den geopolitiska kartan och stärka Rysslands ställning, och talade vid Geografiska sällskapets konferens om vikten av att ”konsolidera nya kartor över Ryssland”.

Basen ska byggas på ett isflak och döpas efter den ryska polarforskaren Artur Chilingarov som dog 2024, enligt tidningen.

Men det är långt ifrån självklart att projektet kommer att bli framgångsrikt.

Den arktiska isen har försvagats av klimatförändringar, och det är därför osäkert om basen verkligen går att bygga på isen, rapporterar tidningen.

Men om projektet lyckas blir det ännu ett sätt för Putin att stärka Rysslands ställning vid Nordpolen – och att dra in pengar från väldigt rika turister.

Foto: Riksbanken redigerad av MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Upprop mot Trump – ”Detta hör inte hemma i USA”

2026 01 12

En rad tunga ekonomiska röster vänder sig mot Trump.

Federal Reserves ordförande Jerome Powell sade under gårdagen att justitiedepartementet delgav centralbanken en stämning under hot om ett straffrättsligt åtal.

Stämningen gäller hans vittnesmål inför senaten i juni angående renoveringen av Federal Reserves kontorsbyggnader.

Enligt Powell själv handlar det i själva verket om politiskt tryck från Trump-administrationen för att få Fed att sänka räntan.

Nu ställer sig en rad tunga ekonomiska röster bakom Powell i protest mot Trump, rapporterar CNBC.

Upprop mot Trump

Bland de som undertecknat uttalandet finns de tidigare Fed-cheferna Ben Bernanke, Janet Yellen och Alan Greenspan, tillsammans med de tidigare finansministrarna Henry Paulson, Timothy Geithner, Robert Rubin och Jacob Lew. 

Även ekonomer som Glenn Hubbard, Kenneth Rogoff och Jared Bernstein finns med bland undertecknarna.

– Den rapporterade brottsutredningen mot Federal Reserves ordförande Jay Powell är ett exempellöst försök att använda åklagarangrepp för att undergräva det oberoendet, framgår av uttalandet.

“Hör inte hemma i USA”

Vidare framgår av uttalandet att ekonomerna menar att beteendet kan liknas med hur det fungerar i utvecklingsekonomier.

– Det är så här penningpolitik skapas på tillväxtmarknader med svaga institutioner, med ytterst negativa konsekvenser för inflationen och för ekonomins funktionssätt i stort, menas det.

– Det hör inte hemma i USA, vars främsta styrka är rättsstatsprincipen, vilken utgör fundamentet för vår ekonomiska framgång.

Trump förnekar

Donald Trump har flera gånger riktat massiv kritik mot Powell och uppmanat till avgång.

Men den här gången säger sig presidenten inte vara involverad i stämningshotet.

– Jag vet ingenting om det, men han är definitivt inte särskilt bra på Fed, och han är inte särskilt bra på att bygga byggnader, säger Trump.

Begränsade reaktioner

Dollarn föll initialt efter stämningen och är på negativt territorium.

I övrigt handlas amerikanska index kring nollan – och inte heller på den svenska börsen blev det någon nämnvärd reaktion.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Två länder i Europa kan slås samman

2026 01 13

En president vill att två länder ska slås ihop.

Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen