Det bekräftar den ryska regimen på torsdagen.

En rapport från ministeriet för ekonomisk utveckling visar att ekonomin har bromsat in för tredje kvartalet i rad.

Ministeriet uppskattar att BNP minskade med 1,1 procent jämfört med andra kvartalet och 1,4 procent jämfört med första kvartalet, rapporterar oberoende Moscow Times som tagit del av rapporten.

Den största nedgången syns dock i jämförelse med fjolårets tillväxt.  

Jämfört med sista kvartalet 2024 har tillväxten rasat med hela 4,5 procent.

– Sammantaget växte Rysslands ekonomi med 1 procent under de första nio månaderna 2025. Det är fyra gånger långsammare än tillväxten på 4,3 procent under föregående år, framhåller Moscow Times.

Oljeintäkterna störtdyker

Den ryska ekonomin pressas av västvärldens sanktioner och ukrainska drönarattacker mot gas- och oljeanläggningar.

Statsintäkterna från från olja och gas har minskat med cirka 20 procent, enligt den statliga statistikbyrån Rosstat.

Samtidigt har ryska företags vinstmarginaler minskat med hela 8,3 procent mellan januari och augusti.

”Är uttömda”

Massiva satsningar på militärindustrin under krigsåren 2023–24 drev tillfälligt upp tillväxten i den ryska ekonomin.

Nu är smekmånaden över

Det fastslår Alexandra Prokopenko, Rysslandsexpert vid välansedda forskningsinstitutet Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin.

– Produktionskapaciteten och arbetskraftsreserverna är uttömda, säger hon till Moscow Times.

– I takt med att den ekonomiska tillväxten stannar av och intäkterna minskar kan Moskva inte längre öka den finanspolitiska stimulans som tidigare drev expansionen under krigstid. I stället införs nu åtstramningsåtgärder som riskerar att ytterligare strypa den civila ekonomin, tillägger Prokopenko.

LÄS OCKSÅ: Utspelet från Medvedev – Natoland kan ”försvinna” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen