Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Under Donald Trumps första mandatperiod var det stor omsättning på personalen och många namn skickades ut ur och in i Vita huset.

En som då arbetade under Trump är Gary Cohn – dåvarande ekonomisk rådgivare.

Nu går Cohn ut med sin bedömning om Grönland – och han har svårt att se att det skulle bli amerikanskt territorium, rapporterar BBC.

Cohns ord

Cohn säger att “Grönland kommer att förbli Grönland”.

Som ett tecken på hur allvarligt företagsledare ser på krisen, varnar han för att det vore “över gränsen” att “invadera ett självständigt land som är medlem i Nato”.

Han antyder även att presidentens nyligen gjorda uttalanden om Grönland “kan vara en del av en förhandling”.

Har inget stöd

Enligt Cohn tycks det inte heller finnas något stöd i kongressen för Trumps ambitioner.

– Jag kommer precis från ett möte med en amerikansk kongressdelegation, och jag uppfattar att det råder en ganska enhetlig konsensus mellan både republikaner och demokrater om att Grönland kommer att förbli Grönland, säger Cohn.

– Han har tagit i för mycket i sin marknadsföring av något för att i slutändan få det han egentligen vill ha. Vad han egentligen vill ha är kanske en större militär närvaro och ett offtake-avtal.

Industrin protesterar

Europeisk industri har slagit tillbaka mot Donald Trumps “absurda krav” på att överlämna Grönland eller mötas av ett handelskrig, rapporterar The Guardian.

En ny vända av tullar på europeisk export skulle stå Tyskland och Europa dyrt, enligt ordföranden för den tyska bilindustriföreningen, som efterlyser ett “smart” svar samordnat av Bryssel.

“Skulle bli enorma”

Hildegard Müller, ordförande för branschorganisationen VDA, kommenterar.

– Kostnaderna för dessa extra tullar skulle bli enorma för tysk och europeisk industri, särskilt i dessa redan utmanande tider, säger hon.

– Det som är avgörande nu är ett smart och strategiskt svar från Bryssel, som är samordnat med de drabbade länderna.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Den norska försvarsmakten har förvarnat mängder av medborgare att deras egendomar kan beslagtas. Det gäller tiotusentals fordon, båtar, maskiner och fastigheter som militären kan beslagta i händelse av krig.

Under 2026 kommer den norska militären att utfärda cirka 13 500 förberedda rekvisitioner.

– Med anmälan om en förberedd rekvisition informeras ägaren om att resursen planeras att omhändertas av Försvarsmakten vid behov. Den förberedda rekvisitionen gäller för ett år i taget, men kan förlängas, framhåller den norska försvarsmakten.

”Har ökat dramatiskt”

Generalmajor Anders Jernberg, som är chef för den norska försvarsmaktens logistikorganisation (FLO), betonar att landets invånare måste vara förberedda på kriser och krig.

– Vikten av att vara förberedd på kriser och krig har ökat dramatiskt de senaste åren. Norge befinner sig i den allvarligaste säkerhetssituationen sedan andra världskriget. Vårt samhälle måste vara förberett på säkerhetskriser och i värsta fall krig. Vi är i färd med att avsevärt stärka vår militära och civila beredskap, säger han i ett uttalande.  

LÄS MER: Trumps tidigare rådgivare: Det kommer inte bli något

Planerar evakuering

Den norska myndigheten Direktoratet för samhällsskydd och beredskap (DSB) har tidigare meddelat att man har börjat planera för hur norska invånare ska evakueras i händelse av krig.

– DSB har inlett en ny bedömning av vilka områden i Norge som bör ha planer för evakuering och vidarebosättning av civilbefolkningen i en krigssituation, så kallad krigsevakuering. Vi gör detta i nära samarbete med bland annat Försvarsmakten och polisen, framhåller DSB-chefen Elisabeth Aarsæther i en kommentar till VG.

– Det kan vara områden som är sårbara på grund av sin geografiska närhet till Ryssland, eller områden där det finns legitima militära mål, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: “Vi har slagit till” – Ryssland attackerat

Foto: Nato

Text: Redaktionen