Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen

Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

2026 09 11

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har Ryssland förlorat över en och en halv miljon soldater.

Den siffran motsvarar soldater som har dött, skadats, tagits tillfånga och försvunnit.

Nu bekräftar Storbritanniens underrättelsetjänst hur många av dem som har dött.

Brittiskt besked

500 000 ryska soldater har dött i samband med kriget i Ukraina, rapporterar Sky News.

Detta enligt den brittiska underrättelsetjänsten.

– Jag anser att dessa siffror tydligt illustrerar det meningslösa och fruktlösa slöseriet med människoliv för så små framsteg, och mot ett så illegitimt mål av president Putin, säger flygvapenchef Sir Rich Knighton.

1 660 dagar

1 660 dagar har nu gått sedan Ryssland inledde invasionen.

Det innebär att kriget har pågått längre än Rysslands deltagande i första och andra världskriget.

Det har blivit kostsamt för den ryska ekonomin, säger Knighton.

– Det resulterade i en inbromsad tillväxt i Ryssland, en försvagad konsumentefterfrågan och en envist hög inflation, och kostnaden för Rysslands ekonomi samt dess folks välstånd och framtidsutsikter är enorma.

Läs mer: Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

Soldat kommenterar

Trots de enorma ryska förlusterna är den tillgängliga rekryteringspoolen så pass stor att ukrainska soldater inte kommer få slut på motståndare att möta ute på slagfältet.

Det säger den ukrainska soldaten Artem.

– Den nivå av ryska förluster vi ser nu är fortfarande inte tillräckligt hög för att orsaka allvarlig skada på den ryska armén, säger han till Kyiv Independent.

– Det blir svårare för dem att övertyga folk att skriva på militära kontrakt – det är ett faktum – men deras pool av tillgänglig arbetskraft förblir enorm. 

Kan mobilisera

Samtidigt pekar uppgifter på att Ryssland kan vara på väg att mobilisera ytterligare nyrekryter.

Ukrainska källor menar att det ska röra sig om totalt 600 000 – varav 300 000 ska mobiliseras i höst och ytterligare 300 000 nästa år.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

2026 09 11

Valrörelsen pågår för fullt. På söndag avgörs riksdagens utformning de kommande fyra åren.

Inför valrörelsen har det funnits en viss oro att Ryssland skulle blanda sig i på olika sätt, men det svenska valet verkar inte ha varit av intresse för Kreml, menar Magnus Hjort, generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar, rapporterar Politico.

– Vår bedömning är att vi just nu inte ser någon samordnad kampanj riktad mot Sverige, säger han till tidningen.

– Kanske kan rädslan för utländsk inblandning vara ett av de största problemen som finns. Det kan vara en överdrift av hotet, och det kan leda till att någon efteråt säger att valet inte var rättvist.

Läs också: ”Veckor kvar” – nytt vapen kommer slå ner i Ryssland

Två Natojättar varnas

Istället varnar Magnus Hjort för att Ryssland står redo för att ta sikte på två andra länder inom Nato.

– Vår bedömning är att Ryssland prioriterar andra val, andra länder, större länder i Europa, säger han till tidningen.

Två länder pekas ut av den svenske generaldirektören. Ett av dem befinner sig just nu i valtider, där framgången för det högerextrema partiet AFD väckt stor internationell uppmärksamhet. Det andra ska välja sin kommande president under nästa år.

– Vi har val i Tyskland på regional och lokal nivå på gång. Vi har presidentval i Frankrike nästa år, säger Magnus Hjort till tidningen.

Sociala medier

Ett av tillvägagångssätten som Ryssland återkommande använder är att lansera påverkanskampanjer på sociala medier, menar den svenske generaldirektören.

Han efterfrågar därför att medieplattsformarnas ägare gör mer för att stoppa de ryska aktionerna. Samtidigt måste de europeiska länderna själva agera.

– Vi måste höja vårt spel. Vi behöver hitta bättre sätt att skydda våra demokratier, säger Magnus Hjort.

– Vi behöver samarbeta med motsvarigheter i europeiska länder och hitta ett sätt att mycket effektivare ha en god dialog med plattformarna.

Läs också: Ukraina inför akut gränsregim

Foto: Peter Phillips Myndigheten för psykologiskt försvar

Text: Redaktionen