Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

2026 10 02

En rysk militärhelikopter har skjutits ner – av ett ryskt stridsflygplan.

Uppgifterna om händelsen kommer på fredagskvällen.

Det är i Voronezj Oblast nära den ukrainska gränsen som ett ryskt stridsflygplan ska ha skjutit ner egna styrkor.

En militärhelikopter har störtat och tre besättningsmedlemmar är döda efter incidenten, rapporterar Kyiv Independent.

Trodde det var en drönare

Det är en pilot i ett ryskt Su-35-stridsflygplan som har skjutit ner en rysk helikopter av typen Mi-8.

Helikoptern störtade i Anninskij-distriktet i Voronezj oblast cirka 80 kilometer från regionhuvudstaden, samtidigt som ryska styrkor agerade med anledning av en misstänkt ukrainsk drönarattack.

Piloten i stridsflygplanet ska ha trott att helikoptern var en ukrainsk drönare, och öppnade därför eld.

Tre döda

Helikopterns pilot, navigatör och kulspruteskytt omkom i kraschen. 

Såväl ryska som ukrainska källor bekräftar händelsen.

Ryska myndigheter har dock ännu inte gått ut med något officiellt uttalande gällande incidenten.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Sanktioner från Japan

Samtidigt fortsätter Europa att pressa Ryssland med sanktioner. Och nu kommer besked om att Japan ansluter.

– Den japanska regeringen har infört ett nytt sanktionspaket mot Ryssland med anledning av dess militära aggression mot Ukraina och som en del av internationella ansträngningar för att uppnå fred, rapporterar RBC Ukraine.

33 företag drabbas

Den japanska regeringens nya beslut innebär frysning av tillgångar för 33 ryska företag och nio individer. 

– Ett särskilt tillståndsförfarande kommer nu att gälla för sanktionerade personer och organisationer. Det omfattar betalningar och kapitaltransaktioner, inklusive avtal om bankinsättningar, truster och lån. 

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen

30 sep 2026

Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

2026 10 01

Oron för ett ryskt angrepp växer i Norge.

Särskilt pekas Svalbard, som tillhör Sveriges grannland i väst, ut som en plats där Ryssland skulle kunna slå till för att testa försvarvilligheten i väst.

– Rysslands ökade hybridaktiviteter i regionen har väckt oro över en incident som kan pröva Natos princip om kollektivt försvar, rapporterar Iltalehti.

Ökad närvaro

1920 signerades Svalbardfördraget, vilket är en överenskommelse mellan Norge och Ryssland om att området inte ska militariseras. Men nu varnar underrättelsetjänster från flera länder om att den ryska närvaron i området har ökat.

– Bland annat misstänks Ryssland övervaka undervattenskablarna i området och stärka sin militära närvaro, uppger tidningen.

– I våras observerade Storbritannien, USA och Norge ryska fartyg som, enligt uppgift, testade ett hemligt kabelklippvapen i vattnen kring Svalbard.

Evakueringsplan framtagen

Norge rustar nu för att stärka sina förmågor i de nordliga vattnen. Dels med utökad övervakning, men också genom att förvärva fem fregatter från Storbritannien och sex ubåtar från Tyskland. Flottan, men också den norska kustbevakningen, väntas öka sin närvaro i området.

Dessutom har en plan tagits fram för befolkningen, i händelse av ett ryskt angrepp.

– Sårbarhet ökar på grund av den begränsade kritiska infrastrukturen, framhåller Iltalehti.

– Myndigheterna har tagit fram en plan för snabb evakuering av invånare om säkerhetssituationen försämras.

LÄS OCKSÅ: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Tar större risker

Ryssland kan testa Natos gränser genom någon form av aktion på Svalbard, menar Kari Aga Myklebost, forskare i norska Arktis.

– Det ryska ledarskapet är mycket oförutsägbart och alltmer risktagande. Jag skulle inte utesluta något scenario när det gäller Kremls önskan att utmana Nato, säger forskaren till Politico.

Från norsk håll betonas också ambitionen att försöka lösa alla situationer genom dialog och utan att skapa extra spänning i området.

LÄS OCKSÅ: USA kräver omedelbar hjälp av Europa

Foto: Himmel S

Text: Redaktionen

1 oktober 2026

35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

2026 10 01

Inom flera branscher finns just nu ett stort anställningsbehov.

Arbetslösheten har varit en het fråga under de senaste åren. Men det finns alltjämt flera branscher som är i stort behov av ny personal.

Arbetsförmedlingen har lagt upp en ny lista på de branscher där arbetsgivarna söker nya arbetare.

Det handlar bland annat om kriminalvården.

35 100 kronor

Kriminalvården bygger ut med fler fängelser och anstalter.

– Men redan nu är behoven stora hos myndigheten som söker personal både på lång sikt och inför sommaren, konstaterar Arbetsförmedlingen.

Snittlönen för en kriminalvårdare i Sverige ligger på 35 100 kronor, enligt SCB. 

Fler branscher

Även inom Kustbevakningen finns ett stort behov av ny personal.

Under utbildningstiden till kustbevakare är man aspirant och har en tidsbegränsad anställning med lön. 

Aspirantlönen ligger på 27 000 kronor i månaden, och från och med tillsvidareanställning är lönen som lägst 31 000 kronor.

Läs mer: Coop stänger butiker

Satsar stort

Under de senaste åren har säkerhetsläget i Sveriges närområde förvärrats. Det har lett till en stor försvarsupprustning.

Sverige satsar stort på försvaret, och därmed ökar personalbehoven.

– I sektorn representeras de flesta yrkeskategorier så som ingenjörer, lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal, officerare, framhåller Arbetsförmedlingen.

“Enorma behov”

Det bedöms finnas goda möjligheter att få jobb som undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska.

– Det finns enorma behov av personal inom äldreomsorg och hemtjänst i landet med många lediga tjänster för både utbildade undersköterskor och vårdbiträden, fortsätter Arbetsförmedlingen.

Snittlönen för undersköterskor inom hemtjänsten ligger kring 33 800 kronor.

Vid mottagning är motsvarande siffra 33 700 kronor.

Läs mer: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen