Det rör sig om ett plan av typen MiG-31.

Planet ska ha kraschat i samband med en landning i Lipetsk söder om Moskva.

Det ryska försvarsdepartementet bekräftar uppgifterna, rapporterar Kyiv Independent.

MiG-31 kraschat

Det är oklart exakt vad som ledde till kraschen.

Ryssland använder ofta MiG-31-plan vid attacker mot Ukraina.

Det tvåsitsiga stridsflygplanet, som kan bära hypersoniska robotar av typen Kinzjal, har använts i stor utsträckning av Ryssland för att slå mot mål djupt inne i Ukraina.

Planet i fråga ska ha kraschat i ett obebott område.

Eld, ingen allvarligt skadad

En brand uppstod efter kraschen, men inga personer ska ha skadats allvarligt.

– Flygplansbesättningen sköt ut sig, och det föreligger ingen fara för piloternas liv, framhåller Rysslands försvarsdepartement.

Planet ska ha varit på ett träningsuppdrag – och deltog inte i den omfattande drönar-och robotattack som Ryssland riktade mot Ukraina under natten.

Läs mer: Kollaps – 150 000 lämnar ryska sektorn

Diskuterar åtgärder

Samtidigt kommer uppgifter om att Nato-länderna diskuterar mer kraftfulla åtgärder som svar på Rysslands alltmer provokativa handlingar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Olika förslag

Förslagen inkluderar enligt Financial Times att beväpna spaningsdrönare som samlar in underrättelser om rysk militär aktivitet, att minska begränsningarna för piloters förmåga att skjuta ner ryska hot, och att genomföra Nato-övningar i mer avlägsna och obevakade områden nära den ryska gränsen.

– Två officiella Natokällor uppgav för FT  att samtalen syftar till att effektivisera reglerna för stridsinsats bland Nato-länderna, eftersom vissa kräver att piloter visuellt bekräftar hot innan de ingriper, medan andra tillåter piloter att öppna eld baserat på radardata eller upplevd fara, med hänsyn till objektets riktning eller hastighet, uppger ISW.

– Tjänstemännen uppgav att samtalen syftar till att höja kostnaderna för Ryssland och att tydligt definiera motåtgärder.

Läs mer: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Foto: By kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Det handlar om en ubåtsjagare av modellen Albatros-M. Fartyget är en av fyra ubåtsjagare i den ryska Svarta havsflottan, rapporterar Kyiv Post.

Nu står skeppet i lågor. Den pro-ukrainska Telegramkanalen Crimean Wind har publicerat bild- och filmmaterial på branden.

Filmklipp visar tjock rök som stiger från ett förtöjt fartyg dolt under kamouflagenät.

Inledningsvis kunde fartygsmodellen inte identifierats, men efter ytterligare granskning har Crimean Wind fastställt att det handlar om en ubåtsjagare.

Den ryska Svartahavsflottan har fyra fartyg av denna klass – Muromets, Suzdalets, Kasimov och Yeysk. Samtliga tillverkades mellan 1982 och 1989.

– Det är oklart vilket av fartygen som brinner eller om händelsen orsakats en attack, ett tekniskt fel eller något annat, rapporterar sajten Marine Insight.

Uppgifter: Tungt bakslag för Moskva

Ubåtsjagarna utför flera viktiga uppdrag för den ryska Svarta havsflottan. De genomför kustnära ubåtskrigföring, bevakar av flottbaser och eskorterar andra fartyg.

Om ett av fartygen har slagits ut vore det ett hårt bakslag för den ryska sjömakten, uppger Marine Insight.

– Om ett av dessa fartyg har skadats skulle det sätta ytterligare press på Rysslands redan begränsade förmåga att bekämpa ubåtar i Svarta havet, skriver sajten.

Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Tvingats minska sin närvaro

Den ryska Svarta havsflottan har kraftigt minskat sin närvaro i havsområdet utanför den ockuperade Krymhalvön.  Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att röra sig närmare det ryska fastlandet.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

LÄS OCKSÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg 

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

I oktober månad ökade antalet konkurser i Sverige igen.

Samtidigt kommer besked om att Nordens största insektsfabrik – belägen i Danmark – tvingas tacka för sig.

Fabriken öppnades så sent som i december 2023, rapporterar danska medier.

Insektsfabrik i konkurs

Nordeuropas största insektsfabrik, Enorm Biofactory, går i konkurs. 

Fabriken slog upp portarna i december 2023 i staden Flemming, som ligger väster om Horsens i Danmark.

Den byggdes för över en halv miljard danska kronor och ägs delvis av lantbrukarägda grossistkoncernen DLG, som lyfte fram fabriken som en strategiskt viktig hållbar investering.

– Jag kan bekräfta att konkursbeslut har meddelats och att jag har utsetts till förvaltare, säger Henrik Selchau Poulsen från advokatfirman Bruun & Hjejle enligt danska Ekstra Bladet.

Förseningar och problem

Enorm Biofactory födde upp svart soldatfluga-larver, som bearbetades till mjöl och olja vilka var ett klimatvänligt alternativ till protein i djurfoder. 

Sedan öppningen har fabriken drabbats av förseningar, vilket har medfört att den inte har kunnat köra på full kapacitet.

Samtidigt har Enorm Biofactory mottagit både grannklagomål och förelägganden från Miljøstyrelsen – den danska Miljöstyrelsen.

Beslut togs om rekonstruktion – men fabriken kunde inte räddas och går nu i konkurs.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 13 procent i Sverige under oktober månad jämfört med samma period föregående år.

Det är en vändning efter månader av positiv utveckling.

Här sker ökningarna

UC noterar en ökning av konkurser inom byggbranschen om 25 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent.

– UC ser en minskning av konkurser inom detaljhandel om 21 procent och vidare noteras en minskning inom partihandeln om 18 procent. Antalet nystartade bolag ökade med omkring 12 procent, framhåller UC.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen