Ryska kränkningar av polskt och estniskt luftrum har väckt frågan kring om Nato-länder bör skjuta ner ryska stridsflygplan.

Nu slår Aleksej Meshkov – den ryska ambassadören i Frankrike – tillbaka.

Han menar att det blir krig om Nato-länder skjuter ner ryska plan, rapporterar Kyiv Independent.

“Blir krig”

Om Nato skulle skjuta ner ryska flygplan i sitt luftrum ”skulle det innebära krig”, säger Rysslands ambassadör i Frankrike, Alexej Meshkov, i en intervju på torsdagen.

– Du vet, det finns många Nato-flygplan som kränker ryskt luftrum, avsiktligt eller inte, men det händer ganska ofta. De skjuts inte ner efteråt, säger han utan att ge några exempel.

Meshkov nekar

Under den senaste tiden har ryska drönare i Polen och stridsflygplan i Estland väckt uppståndelse.

Frågan om att skjuta ner ryska plan har blivit allt mer aktuell i samband med dessa kränkningar.

Aleksej Meshkov nekar dock bestämt till att Moskva skulle ha ansvaret för några sådana kränkningar.

“Är ett alternativ”

Det är många som har gett sig in i debatten.

USA:s president Donald Trump har sagt att Nato-länder bör skjuta ner ryska plan som kränker deras luftrum.

En annan som har kommenterat saken är EU-toppen Ursula von der Leyen.

Hon menar att det är “ett alternativ” att skjuta ner planen.

– Min åsikt är att vi måste försvara varje kvadratcentimeter av territoriet, säger von der Leyen enligt Politico.

– Det innebär att om det sker ett intrång i luftrummet, efter varning och efter att ha varit mycket tydliga, så är naturligtvis alternativet att skjuta ner ett stridsflygplan som inkräktar på vårt luftrum aktuellt.

“Har en skyldighet”

En annan som lutar åt hårdare åtgärder mot ryska plan som kränker luftrum är Polens utrikesminister Radosław Sikorski.

– Armén har en skyldighet att skydda sitt territorium, även i luften, och vi kommer att göra vad som krävs, säger han.

Läs mer: Ryskt stridsflyg nedskjutet i Ukraina

Foto: Nato - Michael Linennen

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen