I över tre års tid har Vladimir Putin bedrivit ett kostsamt krig mot Ukraina.

I år har oljepriset fallit kraftigt – någonting som slår mot Rysslands ekonomi i en tid då man redan bränner mycket pengar på kriget.

Enligt ukrainsk underrättelsetjänst störtdyker den ryska krigskassans värde, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Värdet störtdyker

Rysslands statliga förmögenhetsfond har minskat från förkrigsnivån på cirka 150 miljarder dollar till cirka 38 miljarder dollar.

I svenska kronor motsvarar det ett fall från 1 400 miljarder kronor till drygt 360 miljarder.

Samtidigt minskar även Rysslands guld- och valutareserv, enligt Ukrainas underrättelsechef Oleh Ivasjtjenko.

På arbetsmarknaden

Det finns även stora problem på den ryska arbetsmarknaden.

Ryssland lider av allvarlig arbetskraftsbrist, vilket orsakar problem i den ryska ekonomin, och ryska myndigheter försöker undvika att betala ut de ekonomiska incitament som landet erbjuder nya militära rekryter. 

Ivasjtjenko uppger också att cirka 80 procent av den utrustning som de ryska styrkorna använder är renoverad från Rysslands lager från sovjettiden och att endast cirka 20 procent av utrustningen är modern.

Tankesmedjan ISW bedömer att hans uttalanden är i linje med deras egen uppfattning.

Begränsningar i produktion

Det finns även tydliga begränsningar i Rysslands inhemska produktion.

– Rysslands egna begränsningar i den försvarsindustriella produktionen tvingar landet att förlita sig på sina allierade och partner och att hitta billiga lösningar för att anpassa sig till Ukrainas drönarförmåga, uppger ISW.

Mycket kinesiskt

ISW fortsätter.

– Ivasjtjenko menar att Kina levererar maskiner, kemikalier, krut, komponenter och flygutrustning till minst 20 ryska försvarsindustriföretag och att 80 procent av den kritiska elektroniken i ryska drönare är kinesisktillverkade, rapporterar tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA:s politiska utveckling, både i inrikes- och utrikespolitiken, har väckt uppseende under det första året av Trumps andra mandatperiod.

Nu hävdar en ledande professor i internationell rätt att USA och det amerikanska imperiet är på väg mot ”kollaps och förstörelse”.

”Skulle bli ett auktoritärt land”

Martti Koskenniemi är professor emeritus i internationell rätt vid Helsingfors universitet, och internationellt känd för sitt arbete inom folkrätt.

Nu varnar han för att utvecklingen i USA är mer oroväckande än vad många tror.

– Jag har tänkt att det amerikanska imperiet håller på att kollapsa och falla sönder i USA, säger Koskenniemi till Iltalehti.

USA och dess roll i världen har förändrats i en rasande fart. De senaste veckorna har Trump-administrationen bland annat attackerat Venezuela samt skärpt sina hot mot Grönland, som tillhör en Nato-allierad.

Samtidigt har ICE-agenternas agerande i USA väckt enorma inhemska protester, inte minst efter en dödsskjutning i Minneapolis. Utvecklingen har dessutom lett till enorma spänningar mellan delstater och den federala makten i Washington.

Om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer konsekvenserna bli allvarliga, och USA riskerar att vara oigenkännligt när Trumps mandatperiod är över, hävdar Martti Koskenniemi.

– Det skulle bli ett auktoritärt land där rättsstaten inte skulle följas, och ledarens ord skulle vara lagen, menar han.

Ser risker inför kommande val

Han anser att Trump har en auktoritär ledarstil som inte stöter på något motstånd på federal nivå.

Koskenniemi fruktar till och med att Trump kan komma att manipulera mellanårsvalet i november.

– Vi vet inte om mellanårsvalet i höst blir fritt och rättvist, hävdar han, enligt tidningen.

Han ser bland annat en risk att Trump kommer att skicka soldater till vallokaler för att övervaka röstningen och kontrollera identitetshandlingar. Detta skulle med all sannolikhet leda till minskat valdeltagande, enligt professorn i internationell rätt.

Trump sade nyligen till New York Times att han ångrar att han inte beordrade nationalgardet att ta kontroll över röstningsmaskinerna efter valet 2020.

Koskenniemi fruktar att Trump kan hitta på svepskäl för att förstöra valprocessen.

En annan fråga är vad som händer när Trumps mandatperiod löper ut. Koskenniemi känner sig inte säker på att det blir en demokratisk fortsättning för USA.

– Eftersom jag tror att vi är i en process [där USA kollapsar], kan jag egentligen inte tro att det kommer att hållas ett val om fyra år eller att vi bara fortsätter som vanligt. Den här situationen går åt motsatt håll, hävdar Martti Koskenniemi, enligt tidningen.

Foto: J. Johnson

Text: Redaktionen

Donald Trump har meddelat att USA tänker införa strafftullar mot åtta europeiska länder (däribland Sverige) som går emot hans planer på att ta kontroll över Grönland.

Nu begär den franske presidenten Emmanuel Macron att EU:s så kallade ”handelsbazooka” används som svar.

Vill svara med antitvångsverktyg

Macron begär att EU ska aktivera sitt antitvångsverktyg ACI (Anti-Coercion Instrument) som svar på Trumps strafftullar.

Det uppger källor nära den franska presidenten, rapporterar BFMTV.

Antitvångsinstrumentet brukar även beskrivas som EU:s ”handelsbazooka”.

Det är ett verktyg som används för att försöka avskräcka tredje land från handelskrig och tvinga dem till förhandlingsbordet.

Om ”handelsbazookan” aktiveras mot USA så skulle det innebära att EU bland annat kan införa egna strafftullar, hindra amerikanska företag från att delta i offentliga upphandlingar inom EU, blockera vissa investeringar och så vidare, rapporterar TV2.

För att verktyget ska aktiveras krävs att en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig bakom beslutet.

Verktyget uppges ha tagits fram efter kinesiska påtryckningar mot Litauen 2021.

10-procentig strafftull

Macrons begäran är alltså ett svar på Trumps besked att USA kommer rikta strafftullar mot åtta länder – Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland.

Trump har tillkännagivit att en tullavgift på 10 procent kommer att riktas mot länderna den 1 februari, och höjas till 25 procent den 1 juni om länderna fortsätter att motsätta sig en amerikansk annektering av Grönland.

Den amerikanska presidentens nya tullbesked väcker också frågor om huruvida det nya handelsavtalet mellan USA och EU är giltigt, enligt den franska presidentens närmaste krets.

Även Meloni kritiserar Trump

Samtidigt rapporteras det att Donald Trumps nya tullbesked även döms ut av Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som i vanliga fall anses stå nära den amerikanska presidenten.

– Det är ett misstag, jag håller inte med om det, säger Meloni angående Trumps tullbesked.

Hon uppger att hon har framfört sin kritik direkt till Trump.

– Jag pratade med Donald Trump för några timmar sedan och berättade vad jag tycker, säger den italienska premiärministern, enligt kanalen.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen