Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

2026 03 22

De ryska styrkorna möter stora svårigheter.

I februari stängde Elon Musks företag SpaceX ned tillgången till Starlink för den ryska militären längs fronten.

– Utan Starlink är de i princip pressade tillbaka till Kalla krigets kommunikation, säger en ukrainsk soldat, rapporterar Kyiv Post.

Sprickor i fronten

Nu kommer återkommande rapporter om att de omfattande ryska kommunikationssvårigheterna skapar sprickor i den ryska fronten.

Och när Rysslands anfalls- och försvarsinsatser krackelerar öppnar det upp för Ukraina att slå tillbaka.

– Ukrainska styrkor har gjort sina mest betydande territoriella vinster på mer än två år efter att ryska trupper förlorat tillgången till Starlink, vilket har stört stridskommunikationen och samordningen, rapporterar tidningen med hänvisning till en färsk rapport från Wall Street Journal.

– Denna förändring har gjort det möjligt för Kiev att gå på offensiven längs delar av fronten, särskilt i södra Ukraina där de ryska framryckningarna tidigare hade accelererat.

Återtar territorium

Sedan nedstängningen av Starlink har Ukraina återtagit omkring 400 kvadratkilometer territorium i regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom har de ryska styrkornas framryckning delvis mattats av.

– Rysslands förlust av Starlink i februari har avsevärt försämrat samordningen av trupp- och drönaroperationer, uppger tidningen.

Första sedan 2023

Februari var den första månaden sedan 2023 som Ukraina återtog mer territorium än det försvarande landet förlorade.

Men president Volodymyr Zelenskyj menar att det inte bara har med Starlink att göra.

– Operationen i södra Ukraina började en månad före beslutet om Starlink, säger han.

Arbetar för samtal

Ukraina har i helgen skickat representanter till USA för att driva på processen för vidare fredssamtal.

– Idag träffar vårt team Steve Witkoff och Jared Kushner i USA, säger Zelenskyj.

– Detta är viktigt för hela världen: diplomatin fortsätter, och vi arbetar för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Ingen vill ha det här kriget.

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

2026 03 21

Sverige kommer att bidra till att säkerställa fri passage för fartyg genom Hormozsundet.

Det framgår av ett uttalande från Norges regering. Tillsammans med 19 andra länder förbinder sig Sverige till att säkerställa säker passage för fartyg genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet. Vi välkomnar engagemanget från nationer som engagerar sig i förberedande planering, lyder uttalandet.

Övriga länder som ställer sig bkom uttalandet är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland,

”Enorma risker”

Det är oklart vilka ”lämpliga insatser” som Sverige och samarbetsländerna kommer att vidta.

TV2:s Mellanösternkorrespondent Benjamin Kürstein varnar för att ett uppdrag i Hormuzsundet innebär ”enorma risker”. Den iranska militären har redan beskjutit flera kommersiella fartyg som färdats genom sundet, och enligt uppgift är farleden minerad.

– Det kommer att innebära en enorm risk för länder att ta sig an den här uppgiften, säger Kürstein till kanalen.

– Som det ser ut just nu är det en mycket farlig uppgift, eftersom det finns minor, tillägger han.

Putin föreslår överenskommelse

Samtidigt rapporteras det att Rysslands diktator Vladimir Putin vill nå en uppgörelse med USA.

Enligt uppgifter till Politico ska han ha erbjudit att sluta dela underrättelseinformation med Iran – i utbyte mot att USA upphör med sitt underrättelsestöd till Ukraina.

– Två personer med kännedom om förhandlingarna mellan USA och Ryssland uppger att ett sådant förslag lades fram av det ryske sändebudet Kirill Dmitriev till Trumpadministrationens förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner under deras möte i Miami förra veckan, rapporterar tidningen.

USA svarar

Ett stopp av amerikanskt underrättelseutbyte skulle vara förödande för Ukraina. I nuläget finns det inget europeiskt land som har samma underrättelseförmåga som USA.

Men nu kan Ukraina andas ut.

USA avvisar det ryska förslaget, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till källor med insyn.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

2026 03 20

Anders Borg tror att det snart kommer ett glädjebesked.

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) räds inte att sticka ut hakan.

Medan andra experter slår larm om nya risker för den svenska ekonomin, väntar sig Borg istället en mycket positiv utveckling – inom två veckor.

”Två veckor kvar”

Kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet har lett till högre oljepriser, vilket i sin tur skapar oro i hela världsekonomin.

Även i Sverige har flera bedömare, exempelvis storbanken Swedbank, varnat för scenarier där oljepriset ligger högt under en längre tid. Det kan leda till minskad tillväxt och konsumtion i Sverige.

Men Anders Borg, som numera är styrelseordförande för LKAB, tar larmrapporterna med ro, och verkar tämligen säker på sin sak.

Han tror att kriget kommer att vara över om två veckor, rapporterar EFN.

– Vi har två veckor kvar av kriget, efter det kan vi återgå till våra vanliga liv, säger Anders Borg till kanalen.

”Ligger kvar på rätt nivåer”

Borgs bedömning av läget är betydligt mer positiv jämfört med andra experters varningar.

Han tror att USA kommer att klara upp situationen i Iran, och understryker samtidigt att Sverige är väl rustat för den nuvarande krisen.

Hushållen är starka och kronan fungerar som en buffert, menar han.

Dessutom tror den tidigare finansministern att oljepriset snart kommer att stabiliseras.

– Det ju inte frågan om var oljepriset ligger de närmsta tio dagarna, utan var det ligger resten av året. De långa kontrakten ligger ju fortfarande kvar på rätt låga nivåer, säger Anders Borg till kanalen.

Storbank har varnat

Borg oroas alltså inte över de varningar som kommit från bland annat Swedbank.

Storbanken har varnat för ett negativt scenario där kriget i Iran blir mer långvarigt och där oljepriset stiger till 140 dollar per fat och ligger kvar på en hög nivå under en längre tid, samtidigt som elpriser hamnar runt 1,50 nästa vinter.

Det skulle riskera att slå mot tillväxten och konsumtionen i Sverige, enligt Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– Det vore ju väldigt, väldigt olyckligt med tanke på att vi såg ljuset i tunneln redan under andra delen av förra året då, säger han till TV4.

– Vi såg också att konsumtionen steg och att det fanns all anledning inte minst med tanke på de starka statsfinanserna att ekonomin skulle utvecklas fortsatt väl, tillägger Arques.

Swedbank varnar för att ett negativt scenario kan leda till flera höjningar av styrräntan. Även Riksbanken har varnat för ett liknande scenario som kan leda till höjningar.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen