Ryska börsen störtdyker

2025 10 27

Ryska aktier faller kraftigt.

Det är som vanligt volatilt på den ryska aktiemarknaden.

Mycket av handeln beror på omvärlden – närmare bestämt hur det går med USA.

Efter beskedet om att det planerade mötet mellan Putin och Trump i Budapest kollapsat råder ny oro på den ryska börsen – som nu faller kraftigt.

Ryska börsen faller

Kremls ekonomiske sändebud Kirill Dmitrievs resa till USA tycks inte ha gett några konkreta resultat.

Det ryska MOEX-indexet, som tappade 6,5 procent förra veckan, faller nu ytterligare 3,2 procent.

Därmed ligger indexet på den lägsta nivån på nästan ett år, rapporterar oberoende Moscow Times.

“Inget ljus”

Donald Trump har som bekant även infört sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Deras aktier faller med omkring sex procent vardera på måndagen efter en tuff vecka förra veckan.

Det är den geopolitiska osäkerheten som driver de fallande kurserna, förklarar experten Yevgeny Kogan.

– Det finns inget ljus i tunneln. “Fredsmäklarna” har inte uppnått någonting, och situationen är nära en återvändsgränd, säger han.

Spänt läge

De geopolitiska spänningarna berör som bekant inte bara Ryssland.

På måndagen kommer besked om att Litauen kommer att skjuta ner belarusiska luftfarkoster – men det rör sig varken om stridsflygplan eller drönare.

Istället är det smugglingsballonger som ska skjutas ner från litauiskt luftrum, rapporterar The Guardian.

“Hybridattacker”

Litauens premiärminister har godkänt nedskjutningen av smuggelballonger som korsar gränsen från Rysslands allierade Belarus, och kallar dem “hybridattacker”.

Vilnius har meddelat att ballongerna skickas av smugglare, men anklagar Belarus ledare Alexandr Lukasjenko för att inte stoppa dem.

– Idag har vi beslutat att vidta de strängaste åtgärderna, det finns ingen annan väg, säger premiärminister Inga Ruginienė.

Ballongerna används bland annat för att smuggla cigaretter.

Foto:  P. Matakaev

Text: Redaktionen

Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

2025 12 13

Vintern har kommit till Ryssland.

Flera regioner har fått minusgrader och snö de senaste dagarna.

Nu vittnar invånare om fullständigt kaos, rapporterar oberoende Moscow Times.

Kaoset beror på den nedgångna ryska infrastrukturen. Flera regioner har inte kapacitet att utföra enkla uppgifter som snöröjning.

I staden Kazan råder stor brist på arbetskraft. Trots att lönerna har ökat finns det inte tillräckligt med anställda som kan utföra snöröjningsarbetet. Nu larmas det om snorhala vägar och omfattande trafikstockningar, uppger Moscow Times.

Kazans borgmästare Ilsur Metshin erkänner fiaskot.

– Vi vet hur man organiserar ett Brics-möte, men så fort vintern och det första stora snöfallet kommer visar det sig att vi är ett gäng misslyckanden som inte vet hur man gör någonting, säger han enligt tidningen.

”Oframkomliga”

Liknande uppgifter kommer från flera ryska regioner.

– Stora motorvägar och mindre vägar i dussintals städer över hela Ryssland är praktiskt taget oframkomliga, rapporterar Moscow Times.

I staden Jakutsk i östra Sibirien är vägarna fortfarande snötäckta och isiga, trots att vintern anlände för flera månader sedan.

– Varje år i slutet av september faller snö i Jakutsk. Men varje år kommer vintern plötsligt och som en överraskning för myndigheterna. Ingen är någonsin förberedd, säger en uppgiven invånare enligt tidningen.

LÄS MER: Kreml bekräftar – ”bara då kan det bli vapenvila”

100 kilometer lång kö

Bilister på Baikalvägen, som är en del av Transsibiriska motorvägen, har fått uppleva det ryska vinterkaoset.

I början av december stoppades trafiken helt på grund av kraftigt snöfall och starka vindar.

– Som mest sträckte sig köerna ungefär 100 kilometer längs Bajkalsjöns sydvästra strand. Vissa förare, inklusive barnfamiljer, uppgav att de fick slut på bränsle, vatten och mat, skriver Moscow Times

Foto: A. Popov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

2025 12 14

Putin planerar att stationera missiler i Europa.

Ryssland förbereder en utplacering av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik i Belarus.

Ett drag som enligt ukrainsk underrättelsetjänst syftar till att öka trycket på Europa och Nato, rapporterar Kyiv Post.

Konkreta förberedelser

Enligt Ukrainas utrikes underrättelsetjänst pågår nu praktiska förberedelser för att placera ryska Oreshnik-missiler på belarusiskt territorium.

Det handlar inte bara om politiska uttalanden, utan om fysisk infrastruktur.

– Vi ser förberedelser för utplaceringen av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik på Belarus territorium, säger underrättelsetjänstens chef Oleg Ivashchenko, till Ukrainas statliga nyhetsbyrå Ukrinform.

Han uppger att både Ryssland och Belarus bygger anläggningar för avfyrningsramper, samt system för övervakning och kommunikation.

Samtidigt betonar han att arbetet ännu inte är helt färdigställt.

Belarus utan kontroll

Planerna på att placera Oreshnik-missiler i Belarus blev offentliga redan förra året.

I oktober uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att systemet skulle sättas i stridsberedskap i december.

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten innebär dock en sådan utplacering inte att Belarus får något inflytande över vapnet.

– Även om missilen fysiskt placeras i Belarus kommer landet inte att ha någon kontroll över dess användning, säger Ivashchenko och tillägger att systemet skulle lyda direkt under Rysslands strategiska robotstyrkor.

Om infrastrukturen inte är fullt utbyggd skulle en utplacerad ramp dessutom främst fungera som en attrapp, snarare än ett fullt operativt vapensystem.

Hot mot Europa och Nato

Syftet med utplaceringen är enligt Ukraina tydligt säkerhetspolitiskt.

Genom att stationera missiler i Belarus kan Ryssland både skydda dem från ukrainska attacker och samtidigt öka pressen på europeiska huvudstäder.

– Om missilen var placerad på ryskt territorium i Europa skulle den vara ett legitimt mål för Ukrainas försvarsstyrkor, förklarar Ivashchenko.

En placering i Belarus kommer kunna förkorta flygtiderna avsevärt jämfört med uppskjutningar från den ryska testanläggningen Kapustin Jar, vilket skulle möjliggöra snabbare och mer överraskande attacker mot mål i Europa.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen