Ryska armén verkställer krisplan

2026 07 03

Under de senaste månaderna har situationen för de ryska trupperna blivit alltmer utmanande, enligt återkommande rapporter.

Samtidigt har Ukraina intensifierat anfallen, både vid fronten och bakom fiendens linjer.

Attackerna mot Krym har slagit extra hårt och nu agerar den ryska armén av fruktan inför nästa drag från de ukrainska styrkorna, rapporterar RBC-Ukraine.

Krisplan

Den ryska armén har tagit fram en krisplan för hur de ska agera om Ukraina sveper in och landstiger halvön med militär, uppger tidningen.

Sedan har de iscensatt och övat på scenariot.

– De förbereder sig för att kunna slå tillbaka ett ukrainskt anfall vid en amfibielandstigning, uppger tidningen, med hänvisning till rapporter från The Insider.

Flera scenarion

Enligt uppgifterna, som kommer från den ryske militärexperten och reservöverste Viktor Murakhovsky som deltagit i planeringen, har flera olika scenarion skissats upp.

– Kartan visar många blå pilar och vägar som sträcker sig från Odessasidan och den nordvästra delen av Svarta havet mot Krym, samt röda försvarspositioner runt Sevastopol, norra och östra Krym, inklusive området kring Kerch och Kerchsundet, avslöjar tidningen.

Ryska stad attackerad

Under natten har Ukraina slagit till mot den ryska staden Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Missiler har slagit ner i en stor energianläggning som står i brand.

En person ska ha omkommit i attacken, enligt ryska myndigheter.

– Efter attacken står flera kommuner utan elektricitet och vatten. Fem fordon skadades också, uppger tidningen.

Massiv attack

Igår slog Ryssland till med massiva attacker mot den ukrainska huvudstaden.

Minst 30 personer har rapporterats döda efter de nattliga attackerna mot Kyiv, rapporterar AFP.

Omkring 500 drönare och 70 robotar skickats mot huvudstaden. Bostadshus, infrastruktur och nodhjälplager förstördes i anfallet, som av stadens borgmästare beskrivs som ett av de värsta sedan invasionen inleddes för över fyra år sedan.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hälften läggs ner – konsekvenser i Moskva

2026 07 02

Ryssland har stora ekonomiska problem, vilket har börjat märkas rejält på landets gator.

Populära ryska kafékedjor, restauranger och barer läggs ned i rekordsnabb fart.

58 procent har lagts ner

Nedläggningarna märks i hela landet och inte minst i huvudstaden Moskva.

En av Rysslands största och mest populära kafékedjor, Shokoladnitsa, har minskat antalet kaféer i Ryssland med nästan 58 procent sedan 2021, rapporterar Moscow Times.

2021 drev Shokoladnitsa 444 kaféer, i år är siffran nere på 187 stycken.

Under första halvåret 2026 har det gått brant utför för den kända kedjan, som har krympt från 236 till 187 kaféer i Ryssland sedan årsskiftet – och i takt med att hela Rysslands ekonomi blivit allt mer pressad.

Samtidigt har den kända Moskva-baserade kafékedjan Mu-Mu minskat sina kaféer med mer än hälften.

Mu-Mu är mycket populär i Moskva, men har trots det tvingats mer än halvera sin närvaro i huvudstaden. 2021 hade man 40 kaféer i Moskva, nu finns bara 18 kvar.

Tufft även för ”Rysslands McDonald’s”

Under 2026 har utvecklingen varit katastrofal för kaféer, barer och restauranger i Moskva och i hela Ryssland.

Stigande priser, högre skatter och andra utgifter samt minskad konsumtion har satt rejäl press på hela branschen.

– En undersökning i mars av Action Accounting visade att 94 % av kaféer, barer och restauranger i Ryssland antingen drevs på gränsen till lönsamhet eller gick med förlust, rapporterar tidningen.

Även snabbmatskedjor har det tufft.

Exempelvis visar de senaste siffrorna en stor nedgång för ”Vkusno i Tochka”, efterträdaren till McDonald’s i Ryssland, vars nettovinst minskade med 15,1 procent under 2025.

Men i år har antalet nedläggningar och konkurshot alltså skjutit i höjden.

Mer än 440 restauranger och kaféer har stängt i Moskva under första halvåret 2026.

Det innebär att man redan närmar sig sifforna för hela fjolåret, trots att vi bara är sex månader in på det nya året.

Situationen blir alltså allt mer krisartad i Moskva och i Ryssland, och undersökningar har indikerat att ryssarnas förtroende för Putin har minskat i takt med de växande svårigheterna.

Foto: Viktor Solomonik

Text: Redaktionen