Ukrainska attacker har kraftigt minskat Rysslands export av fossila bränslen.

Nya siffror visar att under september nådde landet den lägsta nivån sedan invasionen av Ukraina började, rapporterar Kyiv Post.

Rekordlägsta export

I september exporterade Ryssland fossila bränslen för 546 miljoner euro per dag, vilket är en 26-procentig minskning jämfört med samma månad förra året.

Det är den lägsta nivån sedan invasionen startade, enligt siffror från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA).

En viktig anledning är de ukrainska attackerna mot Rysslands oljeinfrastruktur.

Den 12 september träffades oljeterminalen i Primorsk, och för några dagar sedan slog en drönare ner mot ett oljeraffinaderi i Ufa. 

– De mest effektiva sanktionerna – de som fungerar snabbast – är bränderna vid Rysslands oljeraffinaderier, terminaler och oljedepåer, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky efter attacken.

Påverkar krigsekonomin

– Indiens premiärminister Narendra Modi har försäkrat mig idag att de inte kommer att köpa olja från Ryssland, sa Trump tidigare i veckan och beskrev det som ett ”stort steg”.

Indiens regering förnekar uppgifterna.

Randhir Jaiswal, talesperson för utrikesministeriet, säger till journalister att han inte känner till någon kontakt mellan Trump och Modi, och att inga löften har getts, efter Trumps uttalande.

Trots tryck från bland andra Donald Trump fortsätter länder som Indien och Kina att köpa stora mängder rysk olja, vilket bidrar till Moskvas krigsekonomi.

I augusti importerade Kina fossila bränslen för 6,4 miljarder dollar och Indien för 4,2 miljarder.

EU-länder som Ungern och Slovakien köpte också rysk olja och gas, medan Frankrike, Belgien och Nederländerna tog emot LNG.

Försöker stoppa köpen

För att minska Rysslands intäkter har Nato och EU tagit steg mot importstopp.

I september uppmanade Trump Nato-länder att sluta köpa rysk olja, och EU:s kommittéer har nu godkänt ett utkast som förbjuder alla rör- och LNG-importer från Ryssland från och med 1 januari 2026.

Beslutet innebär en acceleration av EU:s tidigare plan, som ursprungligen sträckte sig till 2027, och markerar ett tydligt försök att slå mot Rysslands största industriintäkt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA:s politiska utveckling, både i inrikes- och utrikespolitiken, har väckt uppseende under det första året av Trumps andra mandatperiod.

Nu hävdar en ledande professor i internationell rätt att USA och det amerikanska imperiet är på väg mot ”kollaps och förstörelse”.

”Skulle bli ett auktoritärt land”

Martti Koskenniemi är professor emeritus i internationell rätt vid Helsingfors universitet, och internationellt känd för sitt arbete inom folkrätt.

Nu varnar han för att utvecklingen i USA är mer oroväckande än vad många tror.

– Jag har tänkt att det amerikanska imperiet håller på att kollapsa och falla sönder i USA, säger Koskenniemi till Iltalehti.

USA och dess roll i världen har förändrats i en rasande fart. De senaste veckorna har Trump-administrationen bland annat attackerat Venezuela samt skärpt sina hot mot Grönland, som tillhör en Nato-allierad.

Samtidigt har ICE-agenternas agerande i USA väckt enorma inhemska protester, inte minst efter en dödsskjutning i Minneapolis. Utvecklingen har dessutom lett till enorma spänningar mellan delstater och den federala makten i Washington.

Om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer konsekvenserna bli allvarliga, och USA riskerar att vara oigenkännligt när Trumps mandatperiod är över, hävdar Martti Koskenniemi.

– Det skulle bli ett auktoritärt land där rättsstaten inte skulle följas, och ledarens ord skulle vara lagen, menar han.

Ser risker inför kommande val

Han anser att Trump har en auktoritär ledarstil som inte stöter på något motstånd på federal nivå.

Koskenniemi fruktar till och med att Trump kan komma att manipulera mellanårsvalet i november.

– Vi vet inte om mellanårsvalet i höst blir fritt och rättvist, hävdar han, enligt tidningen.

Han ser bland annat en risk att Trump kommer att skicka soldater till vallokaler för att övervaka röstningen och kontrollera identitetshandlingar. Detta skulle med all sannolikhet leda till minskat valdeltagande, enligt professorn i internationell rätt.

Trump sade nyligen till New York Times att han ångrar att han inte beordrade nationalgardet att ta kontroll över röstningsmaskinerna efter valet 2020.

Koskenniemi fruktar att Trump kan hitta på svepskäl för att förstöra valprocessen.

En annan fråga är vad som händer när Trumps mandatperiod löper ut. Koskenniemi känner sig inte säker på att det blir en demokratisk fortsättning för USA.

– Eftersom jag tror att vi är i en process [där USA kollapsar], kan jag egentligen inte tro att det kommer att hållas ett val om fyra år eller att vi bara fortsätter som vanligt. Den här situationen går åt motsatt håll, hävdar Martti Koskenniemi, enligt tidningen.

Foto: J. Johnson

Text: Redaktionen

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen