11dec25

Rutte uppmanar alla Natoländer – “Gör allt vad ni kan”

2026 02 03

Natochefen Mark Rutte vill se de allierade Natoländerna agera.

Under natten till tisdagen genomförde Ryssland en massiv attack mot Ukraina.

Minst 450 drönare och 60 missiler skickades mot flera ukrainska städer.

Nu riktar Natochefen Mark Rutte en uppmaning till Natoländerna om att göra vad de kan för att säkra Ukrainas behov, rapporterar Kyiv Independent.

Tung dom

Den massiva ryska attacken kommer samtidigt som ukrainska, amerikanska och ryska representanter diskuterar hur man ska få slut på kriget.

Rutte ger en tung dom efter attacken.

– Direkta samtal pågår nu, och detta är viktiga framsteg. Men ryska attacker, som de i natt, signalerar inte något allvar gällande fred, säger Natochefen.

Rutte uppmanar

Han går samtidigt ut med en uppmaning till Natoländerna om att göra vad de kan för att säkra Ukrainas behov.

– Vi arbetar för att säkerställa att mer når fram snabbt via PURL (Prioritized Ukraine Requirements List) och genom alla tänkbara medel. Jag uppmanar allierade att gräva djupt i sina förråd för att erbjuda allt de kan för att möta Ukrainas behov, i synnerhet när det gäller luftförsvar, säger han.

Läs mer: Putin anklagas för brutal plan – ”Väntat till rätt tidpunkt”

Sverige och Danmark agerar

Sverige och Danmark – två av de länder som har stöttat Ukraina allra mest sedan invasionen inleddes för nästan fyra år sedan – agerar.

På tisdagen meddelar regeringen att Sverige och Danmark tillsammans köper luftvärnskanoner av typen Tridon Mk 2 till stöd för Ukraina.

Svensk produkt

Tridon Mk2 är ett nytt svensk-producerat rörligt luftvärnkanonsystem som tillverkas av BAE Systems Bofors. 

Den baseras på en nyutvecklad version av Bofors 40 mm-kanon som har använts runt om i världen i över 90 år och andra beprövade delsystem.

– Att Sverige och från idag Danmark donerar Tridon till Ukraina är betydelsefullt, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

– Ett gemensamt inköp för att stötta Ukraina hjälper inte bara Ukraina på slagfältet med mer materiel, utan det stärker även svensk, nordisk och europeisk försörjningssäkerhet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kaos på Krym – halvön isolerad

2026 06 11

Krym uppges vara avskuret från fastlandet.

Flera broförbindelser till Krym har skadats efter en natt av explosioner och attacker.

Enligt uppgifter ska det inte längre finnas några intakta broar kvar, rapporterar RBC Ukraine.

Explosioner på Krym

Explosioner hördes över flera delar av Krym under natten, enligt uppgifter från ryska Telegramkanaler och ryska sociala medieinlägg.

Larmet uppges ha pågått i flera timmar innan det avslutades strax efter klockan fyra på morgonen.

– En explosion i Sevastopol, som enligt uppgifter orsakades av en inkommande attack, sågs i området kring Kozacha-bukten, rapporterar den lokala Telegramgruppen Crimean Wind.

Samtidigt rapporterades attacker i flera andra områden, bland annat Komyshev-bukten och Striletska-bukten, där en militär enhet uppges ha träffats.

Det är oklart om det rör sig om drönare eller robotar.

Skador på broar

Enligt flera Telegramkanaler ska luftförsvar ha varit aktivt i Armiansk under natten, där drönare skjutits ned.

Samtidigt uppges två vägbroar ha träffats i området, med bränder och brinnande lastbilar i närheten.

– Bron vid infarten till Krasnoperekopsk från Armiansk-sidan ska också ha skadats – det syntes ett starkt sken…Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler.

Uppgifterna har inte kunnat bekräftas oberoende, uppger tidningen.

Eskalering på halvön

Attacken mot Krym uppges ha inletts vid midnatt och pågått i flera timmar.

Samtidigt rapporteras återkommande explosioner och skottlossning i området de senaste dagarna, där även ett oljelager tidigare ska ha träffats.

Den ukrainska militären har tidigare slagit ut Chonhar-bron, som förbinder Krym med Cherson-regionen på fastlandet.

Det är ännu oklart hur omfattande skadorna på infrastrukturen är.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen