Under sommaren har antalet utländska turister i Sverige ökat kraftigt. 

Bland annat syns trenden på campingplatser runt om i landet. 

Johan Söör, vd på campingföretaget First Camp, bekräftar uppgifterna.

– Det drivs på av att det sålts mycket husvagnar och husbilar, men också att de styr om sina resflöden från södra Europa av klimatskäl, säger han till DN.

Nya fenomenet pekas ut

Många turister väljer att besöka Sverige av en och samma anledning. Det handlar om en ny trend som kallas för “coolcation”. Fenomenet innebär att turister hellre reser till länder med svalare klimat för att undkomma värmen.

Den nya trenden bekräftas av en tysk familj som är på besök i Stockholm.

– Jag gillar Sverige och det är inte för varmt här. I Tyskland har vi runt 30 grader eller mer och det är för varmt för oss, säger mamman Christina Rauscher till DN.

”Finns en jättepotential”

Fenomenet “coolcation” kopplas samman med klimatförändringarna. I takt med att värmeböljorna blivit vanligare i södra Europa söker sig många turister till svalare breddgrader.

Visit Swedens vd Susanne Andersson tror att trenden kommer fortsätta att växa.

– Det är ju inte speciellt befolkat på många ställen i Sverige. Det är också så att temperaturen, även om vi har fantastiska sommardagar, så är det ju inte 40 grader varmt i Sverige, säger hon till SR Ekot.

– Jag tror att det finns en jättepotential.

Avråder turister

Samtidigt avråder experter från att resa till Medelhavet under sommaren.

– Spanien i synnerhet har haft en nästan oavbrutna  värmeböljor under hela sommaren de senaste åren. Landet kämpar också med torka och vattenbrist, säger meteorologen Hans Olav Hygen till Dagbladet.

Foto: M.Catcher

Text: Redaktionen

Ryssland står inför en rad ekonomiska utmaningar.

Det senaste är att priset på bensin har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Nu blixtinkallar den ryska regeringen till krismöte med ledande oljebolag i landet, rapporterar Kyiv Independent.

Därför ökar priserna

Åtgärden kommer efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Krismöte

Den ryska regeringen kommer nu att sammankalla ett krismöte med de största oljebolagen torsdagen den 14 augusti för att diskutera de kraftigt stigande bränslepriserna. 

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak, som ansvarar för energipolitiken, kommer att leda samtalen.

Nya attacker

Senast i söndags attackerade Ukraina ryska oljeraffinaderier.

Bland de raffinaderier som träffades finns Saratov, som ägs av Rysslands största oljeproducent Rosneft.

Raffinaderiet i Saratov träffades av ukrainska drönare under natten till söndagen den 10 augusti, vilket orsakade bränder och en enorm rökpelare.

På flera platser

Saratov-raffinaderiet ligger i Volga-regionen, cirka 500 kilometer från den ukrainska gränsen, och har en beräknad bearbetningskapacitet på cirka 140 000 fat råolja per dag.

Förra veckan halverade anläggningen i Ryazan, som bearbetar 13,7 miljoner ton råolja per år och också drivs av Rosneft, sin raffinaderikapacitet efter en ukrainsk drönarattack den andra augusti.

Ukraina har i dagarna även attackerat raffinaderier i bland annat Krasnodar och Komirepubliken.

Kremls försäljning av olja och naturgas är som bekant en av ryska statens största inkomstkällor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Båda USA och Europa reagerade starkt när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har de bidragit med ett stort militärt stöd till Ukraina.

USA har bidragit mest – men nu har det skett ett stort skifte.

Europa går om USA

Europa som helhet har gått om USA i militärt stöd till Ukraina.

Det framgår av en rapport från det tyska ekonomiska forskningsinstitutet och tankesmedjan Kielinstitutet (IFW).

Forskningsinstitutet har en så kallad ”Ukraine Support Tracker” där man beräknar donationer till Ukraina.

USA har fram till nyligen varit den största givaren av militärt stöd och bistånd till Ukraina, ända sedan kriget inleddes.

Men nu är Europa den som spenderar mest pengar på vapenproduktion för Ukraina.

Det har också skett en förändring i hur stödet sker.

– En betydande del av de vapen som tillhandahålls kommer inte längre från lager utan anskaffas direkt genom försvarsindustrin, skriver Kielinstitutet i en artikel.

– Det innebär att Europa nu också leder över USA när det gäller den totala volymen av militärt bistånd som tillhandahållits genom industrin sedan krigets början, konstaterar man.

Stort skifte

Skiftet beror också på att USA under Trump-administrationen har lagt om sin politik när det gäller stödet till Ukraina.

Trump var under sin presidentvalrörelse mycket kritisk till att USA spenderade stora pengar på att stödja det av Ryssland attackerade landet.

USA har fortsatt att stödja Ukraina, men på andra sätt.

– För första gången sedan starten av Trump-administrationen godkände USA större vapenexport till Ukraina i maj – men inte som militärt bistånd. I stället är det försäljningar som Kiev måste finansiera själv, skriver Kielinstitutet.

– Däremot fortsatte de europeiska länderna sitt stöd till Ukraina: Tyskland beviljade ett militärt stödpaket till ett värde av 5 miljarder euro, det största bilaterala stödet i den nuvarande uppdateringen, enligt forskningsinstitutets siffror.

I maj och juni 2025 anslogs 10,5 miljarder euro i europeiskt militärt bistånd, och av dessa ska minst 4,6 miljarder kanaliseras genom upphandlingskontrakt med företag inom försvarsindustri.

– Militärt bistånd till Ukraina avgörs i allt högre grad av försvarsindustrins kapacitet, säger Taro Nishikawa, projektledare för Ukraine Support Tracker.

– För att säkerställa att det utlovade biståndet levereras i tid och på ett effektivt sätt behöver Europa därför en stark och motståndskraftig försvarsindustri, tillägger han.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen