Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

2026 06 25

Ryssarna har förstått Putins Alaska-möte på fel sätt.

Det menar USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Ledande ryska tjänstemän har på sistone hävdat att Washington och Moskva nådde en överenskommelse i samband med Vladimir Putins resa till Alaska förra året.

Men nu menar Marco Rubio att det inte alls handlade om någon färdigförhandlad överenskommelse, rapporterar Moscow Times.

“Stämmer inte”

Under den senaste veckan har minst tre högt uppsatta ryska tjänstemän anklagat Vita huset för att inte hålla sig till en ömsesidig förståelse som nåtts av Donald Trump och Vladimir Putin om hur konflikten ska lösas.

Men att något avtal eller överenskommelse skulle ha nåtts stämmer inte, säger USA:s utrikesminister.

– Det fanns ett förslag i Alaska, men det fanns ingen överenskommelse. Om det hade funnits en överenskommelse skulle vi ha haft ett slut på kriget, säger Rubio.

Lavrovs oro

Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttryckt oro över att Trump-administrationen kan vara på väg att sätta mer press på Moskva.

Lavrov sade vid en sammankomst för utländska sändebud tidigare i veckan att Trump-administrationens tjänstemän “verkar överge alla anspråk på rollen som en objektiv medlare och istället för en linje som eskalerar sanktionstrycket mot Ryssland”.

Uppgifter: Hyllar Ukraina

Den ukrainska militären har på senare tid lyckats få igenom mängder av drönare inte bara mot Krym eller andra ockuperade områden, utan även mot Moskva.

I samband med en middag förra veckan i franska Évian-les-Bains sade USA:s president Donald Trump till Zelenskyj att han var imponerad av Ukrainas militära framgångar.

Mer stöttande?

Ukrainska tjänstemän, som uttalar sig under anonymitet, har sagt att de ser tecken på att Trump håller på att bli mer inställd på ett starkare stöd till Kyiv.

Det finns även uppgifter om att han skulle kunna vara mer benägen att sätta press på Ryssland för att avsluta kriget, rapporterar Ukrainska Pravda med hänvisning till Financial Times.

Det ska dock råda en oro över att den inställningen kanske inte nödvändigtvis blir en långvarig sådan.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Ryssland köper svenska fartyg

2026 06 25

Flera svenska fartyg hamnar i ryska händer.

Den ryska skuggflottan seglar i hög omfattning i Östersjön och vidare ut på haven runt hela jorden.

Sverige och Europa har vidtagit åtgärder vid flera tillfällen för att begränsa och stoppa delar av verksamheten, då fartygen ofta är gamla och innebär en säkerhetsrisk.

Tidigare i vår, vid ett säkerhetsmöte i München, diskuterades flera olika alternativ för hur Europa ska bemöta situationen, med fartyg som seglar under falsk flagg.

– Vi behöver agera mer proaktivt, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur i samband med mötet, enligt oberoende Moscow Times.

– Länder som tillhandahåller flaggor till skuggflottans fartyg bör veta att andra länder kan vidta vissa åtgärder.

Köper svenska fartyg

Nu kommer ett nytt avslöjande om de ryska skuggfartygen.

Flera av dem är sålda av svenska rederier, rapporterar SVT.

Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har tio tankfartyg, som nu ingår i den ryska skuggflottan, sålts av svenska aktörer.

”Gör allt vi kan”

Concordia Maritime är ett rederi som återfinns under Stenas paraply.

Flera av rederiets nyligen sålda fartyg ingår nu i den ryska skuggflottan.

– Det är väldigt olyckligt och vi gör allt vi kan för att se till att de här fartygen hamnar i seriösa händer, säger Erik Hånell som är vd för Stena Bulks, till kanalen.

Följer regler

Vid försäljning följer Stena Bulks de regler och lagar som finns.

Bakgrundskontroller genomförs också.

– Men vad som händer i nästa steg har vi ingen kontroll över. Vi driver en kommersiell verksamhet och måste kunna köpa och sälja fartyg enligt de krav som ställs, säger Erik Hånell till kanalen.

Kustbevakningen

Den svenska kustbevakningen har den senaste tiden ökat sin bevakning av fartyg som ingår i den ryska skuggflottan.

– Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex omvärld. Det är ökade miljörisker, cyberhot och olika säkerhetsutmaningar som bland annat lett till att vi under våren har gjort flera viktiga insatser mot fartyg i Östersjön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, i ett uttalande.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen