ROTAVDRAGET: Nya höjningen sågas och hyllas

2025 03 21

Regeringen vill höja rotavdraget från 30 till 50 procent. 

Det framgår av åtgärder i vårändringsbudgeten som presenteras under fredagen. Taket för avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor.

Det rör sig om en tillfällig höjning som kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhåller regeringen i ett uttalande. 

Reagerar kraftigt

Höjningen välkomnas av flera aktörer, bland annat bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Byggföretagen välkomnar regeringens besked. Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men alla är inte lika nöjda.

Hyresgästföreningen tillhör de som inte uppskattar höjningen. Förbundsordförande Marie Linder tycker att regeringen hamnat snett.

– I en tid då väldigt många hushåll kämpar hårt för att få ekonomin att gå runt väljer regeringen att höja fel bidrag. Man borde istället höja bostadsbidraget som halkat efter något enormt, och som faktiskt kommer till människor som just nu kämpar med hyreshöjningar och matpriser. ROT-avdraget går framför allt till de med höga inkomster och som inte behöver bidrag. Det är helt fel prioritering, säger hon.

Fackförbundet Byggnads riktar även kritik mot höjningen.

–  Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

2026 01 16

Nya uppgifter pekar på att EU kan vara på väg att slå till mot USA ekonomiskt.

Donald Trumps Grönlandshot blir allt mer intensiva.

Tidigare under fredagskvällen hotade han omvärlden med nya tullar om de inte går med på Grönlandsplanen.

Nu kommer uppgifter om att EU är redo att försöka tvinga bort Trump från Grönland med ekonomisk press, rapporterar TV2 med hänvisning till Bloomberg.

Uppgifter i kväll

Vissa parter i Europaparlamentet överväger att villkora det slutgiltiga godkännandet av det omfattande handelsavtalet med USA med att president Donald Trump ger upp sina ansträngningar att få kontroll över Grönland.

– Det är självklart att varje lands nationella suveränitet ska respekteras av alla parter i handelsavtalet, säger Bernd Lange, den mångårige tyske ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott.

Kan pausa handelsavtalet

Det rör sig om det handelsavtal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingick med Trump i somras. 

Den danske europaparlamentarikern från Enhedslisten, Per Clausen, uppmanade i ett brev på onsdagen ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet att pausa handelsavtalet – som är delvis implementerat men väntar på slutgiltig ratificering – som en följd av Trumps hot.

Läs mer: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Kanada stöttar

Flera världsledare har under den senaste tiden gjort stödet för Danmark och Grönland tydligt.

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av dem.

– Grönlands framtid är ett beslut för Grönland och för kungariket Danmark. Vi är Nato-partner med Danmark, och därför består vårt fulla partnerskap, säger den kanadensiska ledaren enligt Politico.

Ger inte upp

Men den amerikanske presidenten ger inte upp sina planer på att ta över Grönland.

– Om de inte går med på Grönlandsplanen. Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten. Så jag kan komma att göra det, sade han tidigare i kväll gällande möjligheten att införa strafftullar mot länder som inte håller med honom.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen