ROTAVDRAGET: Nya höjningen sågas och hyllas

2025 03 21

Regeringen vill höja rotavdraget från 30 till 50 procent.

Det framgår av åtgärder i vårändringsbudgeten som presenteras under fredagen. Taket för avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor.

Det rör sig om en tillfällig höjning som kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhåller regeringen i ett uttalande.

Reagerar kraftigt

Höjningen välkomnas av flera aktörer, bland annat bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Byggföretagen välkomnar regeringens besked. Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men alla är inte lika nöjda.

Hyresgästföreningen tillhör de som inte uppskattar höjningen. Förbundsordförande Marie Linder tycker att regeringen hamnat snett.

– I en tid då väldigt många hushåll kämpar hårt för att få ekonomin att gå runt väljer regeringen att höja fel bidrag. Man borde istället höja bostadsbidraget som halkat efter något enormt, och som faktiskt kommer till människor som just nu kämpar med hyreshöjningar och matpriser. ROT-avdraget går framför allt till de med höga inkomster och som inte behöver bidrag. Det är helt fel prioritering, säger hon.

Fackförbundet Byggnads riktar även kritik mot höjningen.

– Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

Vändning på bostadsmarknaden

2026 08 06

Färre tror på stigande bostadspriser.

Optimismen på den svenska bostadsmarknaden har dämpats.

Nu tror allt färre på stigande bostadspriser, visar en ny undersökning.

Oron ökar

Bostadsägarnas framtidstro har blivit svagare, enligt SBAB Boolis kvartalsvisa boprisindikator.

Även om en majoritet fortfarande räknar med att priserna ska stiga det kommande året är det färre än tidigare som tror på en uppgång.

I undersökningen uppger 52 procent av bostadsägarna att de tror att värdet på den egna bostaden kommer att öka under de kommande tolv månaderna, medan endast 4 procent tror på fallande priser.

Den genomsnittliga prisförväntningen ligger på en uppgång på 2 procent under det kommande året.

– Prisförväntningarna fortsätter nedåt, sannolikt delvis påverkade av en ökad oro för högre inflation och räntor i spåren av att konflikten i Mellanöstern återigen blossat upp, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, i en kommentar.

Fortsatt försiktig optimism

Trots den ökade osäkerheten finns det fortfarande tecken på en försiktig optimism.

Bland fastighetsmäklare tror 48 procent på stigande bostadspriser under det tredje kvartalet, medan nästan lika många väntar sig oförändrade priser.

SBAB bedömer att hushållens ekonomi har stärkts och att lättade bolåneregler kan ge stöd åt marknaden, men utvecklingen påverkas samtidigt av det osäkra världsläget.

– Om förhandlingarna mellan Iran och USA fortsätter enligt plan och världsekonomin får lite andrum så finns i grunden goda förutsättningar för bostadsmarknaden i år, sade Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, till EFN tidigare i år.

Foto: Zana Lee

Text: Redaktionen

Måste ta hjälp av grannland – mardröm för Putin

2026 08 05

Ryssland slår ett rekord som inte lär glädja Putin.

Ukraina har utfört massiva attacker mot ryska mål under sommaren.

Nu tvingas Ryssland ta hjälp.

Jätteökning av importen

Under juli och början av augusti har Ukraina genomfört stora attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Det har orsakat en stor bränslekris i Ryssland som har fått stora konsekvenser.

I juli har Rysslands bränsleimport från grannlandet Belarus nått rekordnivåer, rapporterar Reuters.

Rysslands bensinproduktion sjönk i början av juli till cirka 65 procent av den genomsnittliga säsongsförbrukningen. Dieselproduktionen sjönk också kraftigt.

Detta har alltså lett till att man tvingas importera rekordmycket bränsle från Belarus.

Bara mellan juni och juli ökade importen av bensin från Belarus med 13 procent, medan dieselleveranserna fördubblades.

Trenden under hela 2026 är ännu tydligare.

– Totalt sett ökade bensinleveranserna från Belarus till Ryssland med 25 gånger under de första sju månaderna 2026, jämfört med samma period förra året, och nådde nästan 665 000 ton. Dieselimporten ökade nästan sjufaldigt till 418 000 ton, rapporterar RBC-Ukraine.

Import även från andra länder

Situationen är mardrömslik för Putin och Kreml.

Ukrainas attacker långt inne i Ryssland har haft stor effekt och alltså lett till en rekordartad ökning av bränsleimporten från Belarus, och även från länder som Indien, Kazakstan och Marocko.

– Ökningen drevs av bränslebrist orsakade av oplanerade nedstängningar vid ryska oljeraffinaderier efter månader av ukrainska drönarattacker, enligt tidningen.

Bränslekrisen har lett till stigande priser samt långa köer och kaosartade situationer utanför ryska bensinmackar.

Kreml har också förbjudit dieselexport, med vissa undantag, till följd av krisen.

Ukraina har under sommaren genomfört en 40 dagar lång operation där man utfört en serie attacker mot rysk energiinfrastruktur samt militära anläggningar.

– Målen inkluderade oljeraffinaderier i Perm, Volgograd och Ufa, Khanskaya-militärflygfältet, radarstationer, ammunitions- och bränsledepåer samt infrastruktur vid hamnen i Taman, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen