ROTAVDRAGET: Nya höjningen sågas och hyllas

2025 03 21

Regeringen vill höja rotavdraget från 30 till 50 procent. 

Det framgår av åtgärder i vårändringsbudgeten som presenteras under fredagen. Taket för avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor.

Det rör sig om en tillfällig höjning som kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhåller regeringen i ett uttalande. 

Reagerar kraftigt

Höjningen välkomnas av flera aktörer, bland annat bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Byggföretagen välkomnar regeringens besked. Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men alla är inte lika nöjda.

Hyresgästföreningen tillhör de som inte uppskattar höjningen. Förbundsordförande Marie Linder tycker att regeringen hamnat snett.

– I en tid då väldigt många hushåll kämpar hårt för att få ekonomin att gå runt väljer regeringen att höja fel bidrag. Man borde istället höja bostadsbidraget som halkat efter något enormt, och som faktiskt kommer till människor som just nu kämpar med hyreshöjningar och matpriser. ROT-avdraget går framför allt till de med höga inkomster och som inte behöver bidrag. Det är helt fel prioritering, säger hon.

Fackförbundet Byggnads riktar även kritik mot höjningen.

–  Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

2025 09 14

USA:s president Donald Trump är redo att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland.

Det uppger han i ett brev till Natos medlemsländer.

Presidenten ställer dock ett tydligt krav för att införa sanktionerna. Han kräver att samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, skriver Trump som själv har publicerat brevet på sin sociala medieplattform Truth Social. 

– Natos engagemang för att vinna har varit långt under 100 procent. Vissa länders köp av rysk olja har varit chockerande, fortsätter presidenten.

– Det försvagar kraftigt er förhandlingsposition och förhandlingsstyrka gentemot Ryssland. Hur som helst är jag redo att ”slå till” när ni är det. Säg bara till när?

”Då tar kriget slut snabbt”

Vidare uppmanar Trump Natoländer att införa tullar på mellan 50 och 100 procent mot Kina, för att ytterligare öka trycket på Ryssland.

– Om Nato gör som jag säger kommer kriget att ta slut snabbt, hävdar den amerikanske presidenten.

USA:s energiminister Chris Wright har framfört samma ståndpunkt inför ett möte med EU:s energikommissionär Dan Jørgensen tidigare i veckan, rapporterar Dagbladet.

Då ska importen upphöra

EU förbereder sig för att helt fasa ut rysk energi. Målsättningen är att importen av gas och olja från Ryssland ska vara avslutad senast 2027.

Den ryska gasen ska fasas ut enligt följande:

- Från den 1 januari 2026 förbjuds import av rysk gas enligt nya avtal.

- Importen enligt befintliga kortfristiga avtal ska upphöra senast den 17 juni 2026.

- Länder utan kust får undantagsvis fortsätta att importera rörledningsgas enligt kortfristiga avtal med koppling till långfristiga avtal fram till slutet av 2027.

- Import enligt långfristiga avtal ska upphöra senast i slutet av 2027.

När det gäller oljan uppmanas EU-länder som fortfarande importerar rysk olja att ta fram diversifieringsplaner för att fasa ut all oljeimport senast 2027.

Foto:

Text: Redaktionen

Svenskt börsbolag går i konkurs

2025 09 11

Ytterligare ett svenskt börsbolag tvingas tacka för sig.

Det är bolaget H&D Wireless som nu går i konkurs.

Företaget hajpades upp under den senare delen av 2010-talet och har arbetat med avancerad utrustning för bland annat uppkoppling och övervakning.

Nu har den ekonomiska situationen blivit så pass utmanande att de begär sig själva i konkurs.

Noterat på First North

Sedan 2009 har företaget sålt över 2,5 miljoner radiomoduler som byggts in i kunders produkter och gör det möjligt att trådlöst koppla upp dessa till internet.

Bland kunderna finns bland annat Instagrid, Fronius, Fendt och Trixell.

H&D Wireless aktie är sedan december 2017 noterad på Nasdaq First North Growth Market i Stockholm.

Går i konkurs

Tingsrätten har idag godkänt H&D Wireless AB ansökan om egen konkurs för moderbolaget samt dotterbolaget.

– Solna Tingsrätt har idag godkänt H&D Wireless AB ansökan om egen konkurs. Vidare har man utsett advokat Johan Pellegrini som konkursförvaltare för båda bolagen, meddelar bolaget.

Aktiens utveckling

Aktien inledde starkt på börsen efter noteringen 2017.

Sedan dess har det dock varit fritt fall.

Innan konkursen handlades den för 49 öre efter att ha backat med 99,8 procent de senaste tre åren.

På Avanza har bolaget 4 877 ägare och på Nordnet 1 349 ägare.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 15 procent under augusti jämfört med samma period föregående år. 

– Antalet konkurser har sjunkit under fem månader i rad, vilket ger hopp om en positiv utveckling framöver, meddelar UC.

– UC noterar en minskning av konkurser inom bland annat byggbranschen om 26 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent och inom detaljhandeln ligger konkursnivåerna på liknande nivå som föregående period. En noterbar minskning om 46 procent noteras inom partihandeln. Antalet nystartade bolag minskade med cirka 11 procent. 

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen