ROTAVDRAGET: Nya höjningen sågas och hyllas

2025 03 21

Regeringen vill höja rotavdraget från 30 till 50 procent.

Det framgår av åtgärder i vårändringsbudgeten som presenteras under fredagen. Taket för avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor.

Det rör sig om en tillfällig höjning som kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhåller regeringen i ett uttalande.

Reagerar kraftigt

Höjningen välkomnas av flera aktörer, bland annat bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Byggföretagen välkomnar regeringens besked. Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men alla är inte lika nöjda.

Hyresgästföreningen tillhör de som inte uppskattar höjningen. Förbundsordförande Marie Linder tycker att regeringen hamnat snett.

– I en tid då väldigt många hushåll kämpar hårt för att få ekonomin att gå runt väljer regeringen att höja fel bidrag. Man borde istället höja bostadsbidraget som halkat efter något enormt, och som faktiskt kommer till människor som just nu kämpar med hyreshöjningar och matpriser. ROT-avdraget går framför allt till de med höga inkomster och som inte behöver bidrag. Det är helt fel prioritering, säger hon.

Fackförbundet Byggnads riktar även kritik mot höjningen.

– Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

Land vill uteslutas ur Putins militärallians

2026 08 25

Ett land vill lämna Putins militärallians – och närmar sig samtidigt EU.

Putinregimen är hårt pressad och har svårt att utöva det inflytande man vill ha över postsovjetiska stater.

Nu hoppas ett land på att bli uteslutet ur CSTO, som beskrivs som en rysk motsvarighet till Nato.

Ber om att uteslutas

Armenien hoppas på att bli uteslutna ur CSTO (Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen), som är en militärallians bestående av ett antal postsovjetiska stater.

Redan i februari 2024 beslutade Armenien att frysa sitt samarbete med CSTO.

På måndagen gick landets premiärminister Nikol Pasjinjan ännu längre, och signalerade att han skulle välkomna ett beslut från CSTO-länderna att utesluta Armenien, rapporterar CNN.

– Jag kan med säkerhet säga att vi inte kommer att återuppta vårt arbete inom CSTO. Vi kommer inte att göra det, säger Pasjinjan, enligt kanalen.

Premiärministern uppmanar i princip de andra medlemsländerna – Ryssland, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan – att utesluta Armenien.

– Stadgarna medger en sådan möjlighet, landet kan uteslutas ur organisationen. Jag skulle bli mycket glad om organisationen beslutar att utesluta Republiken Armenien ur den kollektiva säkerhetsorganisationen. Åtminstone skulle det befria oss från dilemmat kring att själva lämna, säger Nikol Pasjinjan.

Av försiktighets- och strategiska vill Armenien alltså inte själva utträda ur organisationen formellt, bland annat för att man inte vill riskera en direkt konfrontation med Ryssland.

Kreml svarar

Armenien vill alltså att de övriga medlemsländerna ska utesluta landet, snarare än att själva besluta om att lämna CSTO.

Ett skäl till att landet vill lämna militäralliansen är att den anses ha misslyckats med att hjälpa Armenien under de senaste konflikterna med Azerbajdzjan.

Kreml svarar dock att Armenien själva får lämna alliansen om de inte vill vara kvar.

– Om Jerevan inte längre behöver vara medlem i en så viktig organisation för den regionala säkerheten för att tillgodose sina nationella intressen, står det landet fritt att fatta ett lämpligt beslut och lämna organisationen, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt kanalen.

Armenien har distanserat sig allt mer från Ryssland de senaste åren.

Landets premiärminister meddelar också att Armenien snart kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi kan påbörja denna process inom en snar framtid, säger premiärministern, enligt Kyiv Independent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

2026 08 24

Putin står under hård press.

Ukraina har lyckats slå till mot en rysk mobil Iskander-lavett.

En sällsynt attack som kan vara otroligt betydelsefull för att slå ut ryska system, rapporterar United24 media.

Ukraina jagar själva vapnen

Ukrainska styrkor har slagit till mot en rysk mobil Iskander-lavett nära den ukrainska gränsen.

Attacken är särskilt betydelsefull eftersom Iskander-systemet används för att avfyra ballistiska robotar mot ukrainska mål.

Zelenskyj bekräftar operationen i ett uttalande.

– Vi träffade en Iskander-lavett nära våra gränser. Jag är tacksam mot våra soldater som genomför detta, säger han.

Presidenten beskriver samtidigt operationen som en del av Ukrainas jakt på ryska robotsystem som placeras nära landets gränser.

System kan gå förlorat

Det som gör attacken särskilt intressant är att Ukraina inte försöker stoppa en Iskander-robot efter att den har avfyrats – utan försöker förstöra själva avfyrningsplattformen innan roboten kommer iväg.

Iskander är ett mobilt robotsystem där lavetten kan transporteras på väg, snabbt inta en position, avfyra en robot och därefter lämna området.

Det innebär att Ukraina försöker slå ut hela kedjan bakom attacken: lavetten som bär roboten, själva roboten och därmed möjligheten att genomföra en framtida Iskander-attack från just den plattformen.

Men det handlar inte om att ett enda anfall slår ut hela Rysslands Iskander-kapacitet.

Det är snarare Ukrainas taktik som kan hota systemet över tid om landet lyckas hitta och förstöra fler mobila lavetter.

Svåra mål att hitta

Iskander-lavetterna är svåra att slå ut eftersom de inte behöver stå på en permanent avfyrningsplats.

Serhij Beskrestnov, rådgivare till Zelenskyj, har tidigare beskrivit hur den ryska mobiliteten försvårar Ukrainas jakt på systemen.

– Att fånga en Iskander i rörelse, eller nära positionen där den håller på att placera sig, är svårt, har han sagt i ett tidigare uttalande.

Enligt Beskrestnov brukar Ryssland placera lavetterna mer än 160 kilometer bakom frontlinjen, vilket bland annat gör dem svårare att nå med ukrainska HIMARS-system.

Just därför är en träff mot en mobil Iskander-lavett ovanlig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen