ROTAVDRAGET: Nya höjningen sågas och hyllas

2025 03 21

Regeringen vill höja rotavdraget från 30 till 50 procent. 

Det framgår av åtgärder i vårändringsbudgeten som presenteras under fredagen. Taket för avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor.

Det rör sig om en tillfällig höjning som kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhåller regeringen i ett uttalande. 

Reagerar kraftigt

Höjningen välkomnas av flera aktörer, bland annat bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.

– Byggföretagen välkomnar regeringens besked. Vi har varit tydliga med att en höjning av rot inte vänder krisen för bostadsbyggandet. Samtidigt är varje jobb viktigt när varslen fortsätter att öka, företagen kämpar med att få ihop kalkylerna och arbetslösheten inom bygg ligger runt 10 procent, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Men alla är inte lika nöjda.

Hyresgästföreningen tillhör de som inte uppskattar höjningen. Förbundsordförande Marie Linder tycker att regeringen hamnat snett.

– I en tid då väldigt många hushåll kämpar hårt för att få ekonomin att gå runt väljer regeringen att höja fel bidrag. Man borde istället höja bostadsbidraget som halkat efter något enormt, och som faktiskt kommer till människor som just nu kämpar med hyreshöjningar och matpriser. ROT-avdraget går framför allt till de med höga inkomster och som inte behöver bidrag. Det är helt fel prioritering, säger hon.

Fackförbundet Byggnads riktar även kritik mot höjningen.

–  Regeringen verkar bara ha ett enda verktyg att ta till för att försöka stimulera bostadsbyggande och det stora problemet är att det inte fungerar. Det är fruktansvärt idéfattigt och en stor besvikelse. Vi behöver åtgärder för att få spaden i marken för nya byggstarter, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen

”Kommer räkna förluster” – Kreml dundrar mot EU

2025 10 14

Uppgifterna om att EU kan använda frysta ryska tillgångar väcker ilska i Kreml.

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

2025 10 15

Donald Trump är inte alls nöjd med Spanien.

Efter en längre tids osäkerheter kom Trump-administrationen till slut överens med EU om ett nytt handelsavtal.

Ett EU-land som trots det kan drabbas av amerikanska tullar är Spanien.

Natolandet vägrar höja sina försvarsutgifter – någonting som väcker stor ilska hos den amerikanska presidenten.

Trump förbannad

Spaniens ovilja att komma upp i Natos målsättning vad gäller försvarsutgifter beskriver Trump som “oerhört respektlöst”.

– Jag är mycket missnöjd med Spanien, säger han enligt Politico.

– De är det enda landet som inte höjde sin siffra till 5 procent. Alla andra länder i Nato höjde till 5 procent. Jag tycker att det Spanien gjorde är en mycket dålig sak för Nato.

Funderar på tullar

Trump tillägger att han “överväger att ge Spanien handelsstraff genom tullar på grund av vad de gjorde,” i sitt hittills mest fördömande uttalanden i ämnet.

Den amerikanska presidenten ska tidigare ha sagt följande till sin finska motsvarighet Alexander Stubb:

– Kanske borde man slänga ut dem ur Nato, rent ut sagt. Jag tycker ni kommer att behöva börja prata med Spanien.

Läs mer: UPPGIFTER: Ukrainska styrkor avancerar 1,6 kilometer

Var överens

Nato-länderna har som bekant efter Rysslands invasion av Ukraina kommit överens om att ett mål på två procent av BNP till försvaret inte är tillräckligt.

Spanien är det enda land i försvarsalliansen som inte har förbundit sig till att nå upp till det nya målet på fem procent, rapporterar Reuters.

Bara 2,1 procent

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säkrade ett undantag i sista minuten vid den tidpunkten och sade att Spanien endast skulle spendera upp till 2,1 procent, vilket han kallade “tillräckligt och realistiskt”.

Spanien, som gick med i Nato 1982, har hävdat att de kompenserar för den lägre utgiften med starka truppbidrag till Nato-uppdrag, inklusive utplaceringar i Lettland, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Turkiet.

Läs mer: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen