Riksbankens prognos om matpriserna – efter nya ökningen

2025 04 01

Vice riksbankschef Per Jansson kommenterar de höga matpriserna.

För bara ett par år sedan sköt inflationen i höjden och svenskarnas plånböcker urholkades rejält.

Nu blossar matpriserna upp på nytt – och debatten om levnadskostnaden likaså.

Många har uttryckt stor ilska gentemot matjättarna och vissa har bojkottat kedjor som Ica, Axfood och Coop.

Janssons ord

Nu kommenterar vice riksbankschef Per Jansson situationen.

Han reflekterar över de stigande priserna.

– Inflationen har stigit den senaste tiden och i vår prognos väntar vi oss att den kommer att vara något förhöjd under resten av det här året, säger han.

– Det gäller särskilt om man räknar bort energipriserna.

“Inte lika snabbt”

Jansson understryker dock att enligt Riksbankens prognos så kommer det inte så lika illa ut på sikt.

– Men det finns starka skäl att tro att uppgången inte kommer att vara bestående, menar han.

– Det ovanligt stora bidraget från den så kallade korgeffekten väntas falla ur nästa år. Därtill har världsmarknadspriserna på flera råvaror fallit tillbaka och kronan stärkts, vilket bör leda till att livsmedelspriserna inte ökar lika snabbt framöver.

Smäll i februari

Priserna för livsmedel och alkoholfria drycker ökade från januari till februari.

Månadsförändringen för livsmedel och alkoholfria drycker var den högsta sedan februari 2023. 

Det var bland annat mejeriprodukter, grönsaker och kaffe som ökade i pris.

Detta enligt Statistiska centralbyrån.

Lär inte bli höjning

Att inflationstakten blossade upp igen under årets inledande månader har ställt till det för Riksbanken.

Myndigheten har aviserat att det inte lär bli några fler räntesänkningar på ett tag – men Per Jansson menar att det med största sannolikhet heller inte lär bli några höjningar.

– Det är bara om förtroendet för inflationsmålet börjar hotas som jag tycker att sådana förväntningar är motiverade, förklarar han.

– Skulle ett sådant läge skulle uppstå, vilket jag alltså just nu inte bedömer som troligt, bör vi agera snabbt och bestämt med penningpolitiken.

Foto: R. Fath

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen