Riksbanken varnar för skräckscenario: ”Kan inte utesluta”

2025 03 29

Riksbanken varnar för ett ekonomiskt skräckscenario – där Sverige hamnar i ett tillstånd av stagflation.

Ett handelskrig som eskalerar till den grad att Sverige riskerar sättas i ett stagflationstillstånd.

Detta scenario varnar nu två tunga riksbankschefer för. Det framgår av protokollet från Riksbankens senaste möte.

Den största stagflationsrisken skulle dock förmodligen finnas i amerikansk ekonomi – men det betyder inte att Sverige står säkert, enligt vice riksbankschef Per Jansson.

– Som scenariot visar skulle även ett land som Sverige löpa risken att drabbas, säger Jansson enligt Riksbankens protokoll.

“Kan inte utesluta det”

Scenariot i fråga skulle innebära att ett upptrappat handelskrig mellan USA och Europa leder till höjd inflation och stagnerande tillväxt – det vill säga stagflation.

Den senaste tidens tumultartade världsläge har också resulterat i att enorma försvarssatsningar nu planeras över hela Europa, vilket bidrar till än mer ekonomisk osäkerhet, enligt vice riksbankschef Anna Seim.

Vi kan därför inte utesluta ett stagflationsscenario framöver, likt det som inleddes för tre år sedan, säger Seim enligt protokollet.

“Hotar från vår omvärld”

Konjunkturinstitutets rapport från i mars gör också gällande att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur – där konsumtionen är svag och hushållen pessimistiska.

Att inflationen har stigit snabbare än vad man tidigare förväntat sig är ett annat orosmoment i dessa tider av osäkerhet, menar Riksbanken.

– Att inflationen stigit över både våra prognoser och målet är naturligtvis inte en välkommen utveckling. Men det är särskilt problematiskt i ett läge när stagflationsrisker hotar från vår omvärld, säger Jansson enligt protokollet.

Foto: Riksbanken (pressfoto) 

Text: Redaktionen 

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

Belgien kan gå med på att överföra ryska tillgångar till Ukraina, men kräver hjälp.

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen