Situationen i Gaza är fortfarande katastrofal.

Omvärlden riktar omfattande stöd till det krigshärjade området – och på fredagsmorgonen ger den svenska regeringen besked om nytt stöd på hundratals miljoner kronor.

Nytt stöd

Stödet ska ta sikte på de mest akuta behoven hos civilbefolkningen och kommer bland annat gå till insatser inom hälsa och sjukvård samt livsmedelsdistribution.

– Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har konstaterats i delar av Gaza och den akuta undernäringen bland barn ökar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

“Liv och död”

Dousa fortsätter.

– Det handlar om liv och död för den utsatta civilbefolkningen och de hundratusentals barn som drabbats allra hårdast av kriget, säger han.

– Sveriges stöd ska bidra till att rädda liv och lindra nöden hos den hårt drabbade civilbefolkningen. Samtidigt fortsätter vi att kräva obehindrat humanitärt tillträde för att hjälpen ska nå hela vägen fram.

Så fördelas pengarna

Så här fördelas de 420 miljoner kronorna:

- 160 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicef.

- 160 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP.

- 80 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.

- 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC.

Av totalt 800 miljoner

Regeringen beslutade under december 2024 att kraftigt stärka beredskapen för stöd till den humanitära responsen genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2025.

– Av dessa medel har 330 miljoner kronor redan fördelats. Regeringen betalar nu ut ytterligare 420 miljoner kronor till responsen i Gaza mot bakgrund av den allvarliga humanitära utvecklingen, förklarar regeringen.

Debatten går samtidigt varm om hur EU ska agera gentemot Israel.

Vissa förespråkar begränsning eller avstängning av handel med landet för att sätta ytterligare press.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Samtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA i Abu Dhabi är igång.

Då har Moskva lagt fram ett absolut krav till hela det internationella samfundet, enligt ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Hela världen måste erkänna den ukrainska regionen Donbas som rysk, uppges kravet lyda.

– För den ryska sidan anses denna aspekt av erkännande av Donbas av alla länder vara mycket viktig, säger en västerländsk källa till kanalen.

"Stort avtal"

Klausulen, som i praktiken är ett ryskt ultimatum för fred, beskrivs som en del av ett “stort avtal”.

Det ryska kravet ska dock tidigare ha varit okänt, även om Vladimir Putin angett att ett tillbakadragande av Ukrainas väpnade styrkor från territorier i Donbas som inte kontrolleras av Ryssland skulle vara ett villkor för att sluta kriga.

Ett sådant scenario kommer inte att ske “under några omständigheter”, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Förkastar kompromiss

USA ska ha föreslagit en kompromiss.

Den uppges gå ut på att neutrala styrkor placeras ut i Donbas. Ryska och ukrainska trupper ska då vara separerade.

Ett sådant förslag ska Ryssland dock ha förkastat, uppger The New York Times.

Zelenskyj varnar

Ukraina har varnat för ett scenario där man tvingas ge upp Donbas. En sådan betydande eftergift kommer att ge Ryssland fotfäste för en ny attack, menar Zelenskyj.

Presidenten menar att ett erkännande av alla ockuperade ukrainska territorier är uteslutet.

– Vi kommer inte att gå med på det, säger Zelenskyj enligt Moscow Times.

– Eftersom de är tillfälligt ockuperade betyder det att de aldrig kommer att bli ryska.

Det första utkastet på en amerikansk fredsplan, som bestod av 28 punkter, föreslog att Krym och Donbas internationellt skulle erkännas som ryskt. Efter samtal med Ukraina drogs planen tillbaka och förkortades till 20 punkter, vilka nu är under diskussion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen