Situationen i Gaza är fortfarande katastrofal.

Omvärlden riktar omfattande stöd till det krigshärjade området – och på fredagsmorgonen ger den svenska regeringen besked om nytt stöd på hundratals miljoner kronor.

Nytt stöd

Stödet ska ta sikte på de mest akuta behoven hos civilbefolkningen och kommer bland annat gå till insatser inom hälsa och sjukvård samt livsmedelsdistribution.

– Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har konstaterats i delar av Gaza och den akuta undernäringen bland barn ökar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

“Liv och död”

Dousa fortsätter.

– Det handlar om liv och död för den utsatta civilbefolkningen och de hundratusentals barn som drabbats allra hårdast av kriget, säger han.

– Sveriges stöd ska bidra till att rädda liv och lindra nöden hos den hårt drabbade civilbefolkningen. Samtidigt fortsätter vi att kräva obehindrat humanitärt tillträde för att hjälpen ska nå hela vägen fram.

Så fördelas pengarna

Så här fördelas de 420 miljoner kronorna:

- 160 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicef.

- 160 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP.

- 80 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.

- 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC.

Av totalt 800 miljoner

Regeringen beslutade under december 2024 att kraftigt stärka beredskapen för stöd till den humanitära responsen genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2025.

– Av dessa medel har 330 miljoner kronor redan fördelats. Regeringen betalar nu ut ytterligare 420 miljoner kronor till responsen i Gaza mot bakgrund av den allvarliga humanitära utvecklingen, förklarar regeringen.

Debatten går samtidigt varm om hur EU ska agera gentemot Israel.

Vissa förespråkar begränsning eller avstängning av handel med landet för att sätta ytterligare press.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen