Räntehöjningar på bred front – banken drämmer till

2025 12 22

SBAB blir nästa bank att höja räntor.

Riksbanken valde att inte röra styrräntan vid det senaste mötet – utan lämna den på 1,75 procent.

Sedan dess har flera banker höjt räntorna – däribland Landshypotek, Länsförsäkringar och Nordea.

Nu kommer besked om att även SBAB höjer räntorna, framhåller bolaget i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Höjer räntorna

SBAB gör som flera andra banker och höjer räntorna.

Banken höjer listräntorna på bundna bolån med bindningstid 2–10 år, med mellan 0,05-0,15 procentenheter. 

– Räntejusteringen beror på att marknadsräntorna har ökat vilket lett till ökade upplåningskostnader för banken. Förändringarna träder i kraft idag måndag 22 december, meddelar SBAB.

Så ser det ut nu

Så här ser SBAB:s räntor ut efter höjningarna på måndagsmorgonen:

SBAB:s listräntor för bolån fr.o.m. måndag 22 december:

Bindningstid

Förändring (procentenheter)

Ny listränta (%)

3 månader

Oförändrad

3,05

1 år

Oförändrad

3,17

2 år        

+0,05

3,34

3 år

+0,10

3,49

4 år

+0,15

3,64

5 år             

+0,15

3,74

7 år

+0,15

3,98

10 år

+0,15

4,24

 

Ingen ändring

För fyra dagar sedan gav Riksbanken besked om att styrräntan får ligga kvar på 1,75 procent.

Det ser något ljusare ut i svensk ekonomi samtidigt som inflationstakten fortsätter att ligga kring centralbankens mål på två procent.

Lär liggga kvar

Så här lät det från Riksbanken i samband med beskedet:

– Jämfört med prognosen i september har tillväxten varit högre och konjunkturen bedöms vara starkare. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt, men det finns allt tydligare tecken på att det är på väg att förbättras, menas det.

– Utvecklingen ger allt som allt direktionen ytterligare trygghet i att återhämtningen har kommit i gång, även om det dröjer innan konjunkturläget är normalt. 

Dagens nivå lär ligga kvar ett tag.

– Direktionen har därför beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.

Foto:  S. Taukachou

Text: Redaktionen

18 september 2026

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen

18 sep 2026

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen