Räkning kan sjunka med 40 procent – ny tjänst lanseras i Sverige

2025 05 15

Från och med den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift.

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Nu arbetar många företag med att utveckla tjänster för att hjälpa kunder att anpassa elförbrukningen efter den nya modellen.

Ett av företagen är Ferroamps, som arbetar med energi- och effektoptimering för små och stora fastigheter. 

På torsdagen lanserar företaget en ny tjänst, som påstås kunna minska elkostnaderna med 40 procent.

Det handlar om AI-modellen ”FerroAI”, som integrerar solceller, hemmabatterier och elbilsladdning genom den svenska växelriktaren EnergyHub. Via tjänsten kan användare styra och optimera hela energisystemet, till exempel genom att maximera egenförbrukningen av solel, ladda ur när priset är högt eller kapa effekttoppar.

– Kombinationen av olika avgifter och tariffer gör det komplicerat även för elkunder med solceller och batterier att veta hur man bäst sänker sina elkostnader. FerroAI gör att man kan sänka både elräkning och elnätsavgift utan att behöva tänka så mycket på elförbrukningen, säger Kent Jonsson, vd på Ferroamp.

Kan minska med 40 procent

Hur mycket pengar hushåll kan spara på att aktivera AI-styrningen skiljer sig åt beroende på förutsättningar som hur mycket el man använder, hur stort batteri man har, hur mycket spotpriserna varierar och hur höga effektavgifter nätägaren har.

Ferroamp har dock kunnat konstatera att kunder med effekttariffer i Ellevios elnät kunde sänka sina totala elkostnader med upp till 40 procent jämfört med att ha ett batteri som enbart är inställt på att spara solel.

– Utvecklingen av AI kommer både hjälpa kunderna att sänka sina kostnader men också vara viktigt för förmågan att stabilisera elnätet. Vi kommer att fortsätta utveckla FerroAI för att till exempel kunna kombinera med stödtjänster och för att kunna utnyttja tillsamman med vår vehicle-to-grid laddare. Det handlar om att göra det enkelt att använda avancerad teknik, säger Kent Jonsson.

Foto: Kivra

Text: Redaktionen

Lavrov ger Trump kalldusch

2026 02 26

Trump försöker sätta ned foten i Ukrainafrågan.

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

26 februari 2026

Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

2026 02 27

Kriget slår hårt mot vanliga ryssar.

Putinregimens krig mot Ukraina får stora konsekvenser även för Rysslands befolkning.

Nu kommer uppgifter om att vanliga ryssar är på väg att drabbas av en allvarlig livsmedelsbrist.

Livsmedelsbrist i mataffärer

Ryssland står inför en matkris, rapporterar RBC-Ukraine.

Jordbrukets maskiner fallerar och kostnaderna skjuter i höjden, vilket leder till stora problem för livsmedelsproduktionen i Ryssland.

Det kan bli kännbart för vanliga ryssar när de går till mataffären.

Enligt uppgifter från ukrainsk underrättelsetjänst har försäljningen av jordbruksmaskiner i Ryssland minskat med en fjärdedel, trots att slitaget är stort och det finns ett enormt behov av nya och modernare maskiner.

Förnyelsetakten när det gäller utrustning i jordbrukssektorn uppges vara tre gånger lägre än den normala standarden.

– På medellång sikt ökar detta risken för livsmedelsbrist på Rysslands inhemska marknad och prisökningar, uppger ukrainsk underrättelsetjänst, enligt tidningen.

Jordbrukssektorn uppges sakna minst 60 000 traktorer och 34 000 skördetröskor.

Ryssland försöker lösa problemet bland annat genom att stjäla ukrainska resurser.

Sanktioner och isolering

Nedgången inom jordbrukssektorn förvärras också av sanktioner och teknisk isolering.

– Den nuvarande regleringsmodellen tar effektivt resurser från industrin genom tullar och skatter och uppmuntrar inte modernisering, uppger ukrainsk underrättelsetjänst om den ryska jordbrukssektorn.

– I kombination med exportrestriktioner undergräver detta produktionslönsamheten och böndernas konkurrenskraft, tillägger man.

Lönsamheten för rysk grödproduktion uppges ha minskat från 40 procent år 2020, till 15-16 procent år 2025.

Stjäl av Ukraina

Ryssland försöker nu utnyttja sin kontroll över ockuperade ukrainska områden för att lindra jordbrukssektorns kris.

I ukrainsk domstol åtalas sonen till Dmitrij Patrushev, säkerhetsrådets sekreterare, i sin frånvaro för att ha organiserat en omfattande operation i syfte att stjäla ukrainska spannmål och egendom i ockuperade områden.

Ukrainska trupper tar ukrainskt spannmål och exporterar det sedan via sjöterminaler som ligger under rysk kontroll, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen