Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

2026 09 03

Det har gått en bra bit över fyra år sedan den ryska krigsmakten invaderade Ukraina.

På den senaste tiden har kriget i allt större utsträckning påverkat det ryska samhället och viktigt funktioner i landet. Bland annat har Ukraina återkommande slagit till mot militära anläggningar i fiendelandet, men också mot den för Ryssland så viktiga oljeproduktionen.

Nu tvingas Kreml skrota sina tidigare planer för den ekonomiska livsnerven oljan. En färsk prognos för de kommande tre åren visar ett kraftigt ras i oljeproduktionen, rapporterar finska Iltalehti och kallar prognosen för ”kolsvart”.

– Enligt prognosen kommer den ryska oljeproduktionen att sjunka till sin lägsta nivå på 17 år, uppger tidningen.

Drönarattackerna ställer till det

I jämförelse med en prognos som togs fram i våras kommer nu den förväntade oljeproduktionen att minska med omkring 20 miljoner ton de kommande tre åren.

Samma trend gäller prognosen för oljeexport.

Rysslands biträdande premiärminister, Alexander Novak, har tidigare förklarat att den stora produktionsnedgången kan förklaras av att flera av de stora oljeraffinaderierna står stilla på grund av reparationer.

– Nästa år förväntas exporten återhämta sig något, men den kommer fortfarande att vara långt ifrån tidigare nivå, uppger Iltalehti.

Läs också: Universitet attackerat – mitt under lektionstid

Stora förluster

Det är inte bara inne på ryskt territorium som landet lider stora förluster. Detsamma gäller vid fronten i Ukraina.

För andra månaden i rad har antalet ryska soldater som stupat eller skadats i kriget under augusti överstigit 40 000, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Det totala antalet är 42 020 personer, enligt siffror från Institute for the Study of War, ISW.

I juli var antalet något fler.

– Det är fortfarande oklart hur länge trupperna kommer att kunna upprätthålla den nuvarande offensiven utan mobilisering i någon form, analyserar ISW.

Läs också: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Flera republikaner går emot Trump

2026 10 12

I slutet av förra veckan kom beskedet från Donald Trump. Den amerikanske presidenten har slutit ett avtal med Ryssland om leverans av stora mängder diesel.

– Jag har just avslutat en mycket framgångsrik diskussion med Vladimir Putin, där vi kom överens om att Ryssland omedelbart ska leverera över 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden, ytterligare 500 000 ton under november månad och 1 000 000 ton omedelbart därefter, hävdade han i ett inlägg på Truth Social.

Flera går emot

Flera länder har reagerat skarpt på beskedet. Nu går sju amerikanska senatorer ut och uppmanar presidenten att backa från avtalet. Fyra av dem är Trumps egna partikamrater från det republikanska partiet.

– Kongressen förbjöd uttryckligen import av rysk energi 2022 för att förhindra att den amerikanska dollarn finansierar Putins brutala krig mot Ukraina, framhåller senatorerna i avtalet, rapporterar TV2.

– Regeringen har heller inte samrått med kongressen eller lämnat någon förklaring som motiverar beslutet.

Republikanerna bakom uttalandet är Susan Collins från Maine, Lisa Murkowski från Alaska, Thom Tillis från North Carolina och John Curtis från Utah.

Demokraterna är Jeanne Shaheen från New Hampshire, Richard Blumenthal från Connecticut och Ron Wyden från Oregon.

Läs också: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Zelenskyjs reaktion

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, har också reagerat med skarpa ord på beskedet. I fredags kommenterade han avtalet, som kan ge Ryssland ett rejält tillskott i krigskassan.

– Gåvor till Putin kommer inte att ge fred eller någon nytta för den civiliserade världen, framhöll presidenten i ett inlägg på X.

– Ryssland kommer att återgälda dieseln med ytterligare terror och svek. Att tillåta Ryssland att sälja petroleumprodukter är en investering i ett krig som måste avslutas, inte förlängas.

Sverige kritiska

Från svenskt håll har reaktionerna på beskedet varit liknande. Statsminister Ulf Kristersson (M) är kritisk.

– Vi beklagar USA:s överenskommelse med Ryssland om leveranser av diesel, eftersom energiintäkterna är centrala för den ryska krigskassan, skriver han i ett inlägg på X.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 12

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen