Den ryske ledaren vill som bekant ha hela Donbass innan han slutar kriga.

Men det finns även andra saker som Vladimir Putin kräver.

Nu ställer Putin ett tydligt krav på Nato, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ställer krav

Länder som Ukraina, Moldavien och Georgien ska inte bli medlemmar i Nato.

Det kravet ställer nu Vladimir Putin – som inte vill se någon östlig expansion av försvarsorganisationen.

– Vi ber inte om något ovanligt eller oväntat, en blixt från klar himmel. Vi kräver helt enkelt att de löften som redan getts till oss uppfylls, säger han.

– De uppfanns inte igår; de gavs till Ryssland redan på 1990-talet. Ingen östlig utvidgning av Nato – detta uttalades offentligt.

“Passar oss inte”

Länder som Polen, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och nu även Sverige och Finland har gått med i Nato och är samtidigt nära Ryssland.

– Detta passar oss inte alls och utgör ett allvarligt hot mot Ryssland, fortsätter Putin.

– Låt oss komma ihåg att Nato är en militär-politisk allians, och artikel 5 i Washington-fördraget – som säger att en väpnad konflikt med en Nato-medlem betraktas som en konflikt med alla – har inte upphävts. Detta är ett hot mot oss. Ingen tar våra säkerhetsfarhågor på allvar.

Ändrar sig inte

Den pågående fredsprocessen och Trump-administrationens ansträngningar till trots tycks Vladimir Putin inte ändra sig gällande kriget.

– Putin upprepade sitt engagemang för sina ursprungliga krigsmål från 2021 och 2022 och sin ovilja att kompromissa, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Ute och reser

Den ryske ledaren är för närvarande ute och reser.

Just nu befinner han sig i Indien för möten med bland andra premiärminister Narendra Modi.

Det är i nuläget oklart exakt vad de två ledarna kommer att diskutera, men försvar och energi är två frågor som kan komma på tal.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen