I dagsläget tillverkar det sanktionstyngda landet tre gånger fler långdistansdrönare än Ukraina.

– Ukraina producerar cirka 100 långdistansdrönare per dag, medan Ryssland har lyckats skala upp produktionen till 300 per dag, medgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på en pressträff förra veckan.

Dessutom väntas Ryssland kunna producera två miljoner småskaliga drönare under 2025.

Ett viktigt besked för den ryska krigsmakten.

Under det över tre år långa kriget har dönartekniken visat sig vara helt avgörande på slagfältet.

Drönarna har förändrat krigföringen genom att vara billiga, effektiva, svårupptäckta och flexibla. Exempelvis använder båda länderna små beväpnade drönare för slå ut trupp och fordon.

Både Ryssland och Ukraina använder också mängder av långdistansdrönare i storskaliga luftanfall.

Kina pekas ut

Enligt Ukraina finns det en huvudförklaring till Rysslands storskaliga drönarproduktion: det massiva stödet från Kina.

– Kinesiska tillverkare och förser dem med hårdvara, elektronik, navigation, optiska system, telemetrisystem, motorer, mikrokretsar, processormoduler, antennfältsystem och styrkort, säger Oleh Aleksandrov, talesperson för den ukrainska utrikesunderrättelsetjänsten, till Politico.

Enligt Aleksandrov gör kinesiska företag allt för att dölja sitt stöd till det ryska anfallskriget.

– De använder så kallade skalbolag och byter ständigt namn. De gör allt för att undvika att bli föremål för exportkontroll och sanktioner.

Kina nekar

Den kinesiska regimen har upprepade gånger förnekat att landet levererar drönare eller vapenkomponenter till Ryssland.

Både Ukraina och USA hävdar dock motsatsen.

– Kina är den främsta leverantören av verktygsmaskiner, mikrochip och nitrocellulosa och andra föremål med dubbla användningsområden som Moskva använder för att öka sin militära kapacitet, sade den dåvarande amerikanske utrikesministern Antony Blinken i april 2024.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kina har trappat upp sin havsforskning i stor omfattning.

Enligt experter är detta ett sätt för landet att förbättra sin ubåtsförmåga inför ett eventuellt krig mot USA, rapporterar RBC Ukraine.

Storskalig kartläggning av haven

Kina har inlett ett omfattande program för att kartlägga och övervaka havsbotten i Stilla havet, Indiska oceanen och Arktis.

Enligt uppgifter till Reuters omfattar satsningen dussintals forskningsfartyg och hundratals sensorer som samlar in detaljerad data om undervattensmiljön.

Den insamlade informationen inkluderar bland annat havsbottnens topografi, temperatur, salthalt och havsströmmar – faktorer som är avgörande för att förstå hur ljud rör sig under vatten, något som är centralt i ubåtskrigföring.

Dubbla syften

Officiellt handlar projektet om civila ändamål, såsom fiske, klimatforskning och naturresurser.

Men experter menar att forskningen också har tydliga militära tillämpningar.

Enligt Reuters genomför Kina en storskalig kartläggning och övervakning under vatten i världshaven.

– Det är uppriktigt sagt häpnadsväckande att se den enorma omfattningen av Kinas marina vetenskapliga forskning. Under årtionden har den amerikanska flottan kunnat räkna med ett asymmetriskt övertag i sin kunskap om stridsmiljön under havsytan. Kinas ansträngningar hotar att urholka det övertaget. Det är djupt oroande, säger de.

Genom att samla in detaljerad havsdata kan Kina lägga grunden för en mer avancerad och svårupptäckt ubåtsförmåga.

– Om man ser till omfattningen är det tydligt att Kina bygger upp en global marin förmåga på öppet hav, särskilt kring ubåtsoperationer, säger experterna.

Samtidigt betonar de hur viktig datan kan bli i ett skarpt läge.

Den insamlade datan kan visa sig bli avgörande i ett undervattenskrig mot USA och dess allierade.

Strategiska områden

Fartyg som forskningsfartyget Dong Fang Hong 3 har rört sig i områden nära Taiwan, Guam och delar av Indiska oceanen.

Där har tester genomförts med avancerade sensorer som kan identifiera objekt under vattenytan.

Operationer har också genomförts utanför Japan, Sri Lanka och Indonesien – regioner som anses strategiskt viktiga vid en eventuell konflikt i Indo–Stillahavsområdet.

Samtidigt varnar amerikanska och västerländska bedömare för att spänningarna kring Taiwan ökar.

Högt uppsatta militärer har tidigare pekat på att en kinesisk invasion skulle kunna ske inom de närmaste åren.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen