”Putin blev överraskad” – Lavrov erkänner

2026 02 05

Sergej Lavrov säger nu att Vladimir Putin blev överraskad av Donald Trump.

För en tid sedan reste Vladimir Putin till Anchorage i Alaska för möten med USA:s president Donald Trump.

Både Trump och Putin uttalade sig i positiva ordalag efter det historiska mötet.

Men kort därefter införde USA sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft – någonting som enligt utrikesminister Sergej Lavrov överraskade Vladimir Putin rejält.

Lavrov förklarar

Kreml blev överraskade över att Washington införde sanktioner mot Lukoil och Rosneft efter samtalen i Anchorage.

Det säger Lavrov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Sanktionerna kvarstår alltjämt, säger utrikesministern.

– Dessutom infördes för första gången nya sanktioner, mycket hårda sådana, mot våra största oljebolag, Lukoil och Rosneft, ett par veckor efter mötet i Anchorage.

“Blev överraskad”

Lavrov fortsätter.

– President Putin blev överraskad. Vi skiljdes åt i Anchorage med att Ryssland stödde USA:s förslag för att lösa Ukrainakrisen, menar han.

– Efter det väntade vi på att USA skulle bekräfta – “eftersom ni går med på vårt förslag, låt oss tillkännage något, sammankalla till en konferens, skriva under något, sammankalla ett fredsråd”. Men sanktionerna mot Lukoil och Rosneft skedde plötsligt.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Nya samtal idag

På torsdagen fortsätter fredssamtalen mellan ukrainska, ryska och amerikanska representanter.

De kommer att äga rum i Abu Dhabi, bekräftar sekreteraren för det ukrainska nationella säkerhets- och försvarsrådet, Rustem Umerov.

“Samma som igår”

Umerov kommenterar.

– Vi arbetar i samma format som igår: trilaterala konsultationer, grupparbete och ytterligare synkronisering av ståndpunkter, säger han.

Läs mer: Missiler har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26 juni 2026

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26 juni 2026

Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

2026 06 26

I månadsskiftet träder ett nytt regelverk i kraft.

Framöver riskerar många svenskar att drabbas av en straffavgift.

Från den 1 juli införs en sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Den drabbar alla som fyllt i fel uppgifter och därmed fått för mycket pengar utbetalt.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, framhåller Försäkringskassan.

Minst 2 368 kronor

Den lägsta straffavgiften kommer ligga på 2 368 kronor.

Den nivån gäller även den som bara fått låga belopp felaktigt utbetalda, ett beslut som Försäkringskassan inte ifrågasätter.

– Vi har ingen åsikt om det, det är regeringen som har fattat beslutet. Så vi säger ingenting om det, säger myndighetens pressekreterare Johanna Green, till tidningen Arbetet.

Hundratusentals varje år

Varje år gör Försäkringskassan ett stort antal felaktiga utbetalningar på grund av felaktigt ifyllda uppgifter.

I genomsnitt handlar det om cirka 130 000 till antalet, vilket motsvarar miljardbelopp.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, förklarar Försäkringskassan.

Återbetalning räcker inte

Tidigare krävdes endast återbetalning av felaktiga utbetalningar. Framöver tillkommer alltså även en straffavgift.

– Sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som man ska betala tillbaka. Har man till exempel fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag skulle sanktionsavgiften bli 3 000 kronor, framhåller myndigheten.

Kan stängas av

Enligt riksdagens beslut kan Försäkringskassan också stänga av en person från ersättningar. Med det ska endast ske vid medvetna fel eller grov vårdslöshet gällande inlämnade uppgifter.

Undantag kan också göras.

– I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort. Det kan till exempel vara om du haft svårt att lämna uppgifter till oss på grund av kognitiva svårigheter, eller om sanktionsavgiften riskerar att drabba en annan person, till exempel ett barn, uppger Försäkringskassan.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen