För en tid sedan reste Vladimir Putin till Anchorage i Alaska för möten med USA:s president Donald Trump.

Både Trump och Putin uttalade sig i positiva ordalag efter det historiska mötet.

Men kort därefter införde USA sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft – någonting som enligt utrikesminister Sergej Lavrov överraskade Vladimir Putin rejält.

Lavrov förklarar

Kreml blev överraskade över att Washington införde sanktioner mot Lukoil och Rosneft efter samtalen i Anchorage.

Det säger Lavrov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Sanktionerna kvarstår alltjämt, säger utrikesministern.

– Dessutom infördes för första gången nya sanktioner, mycket hårda sådana, mot våra största oljebolag, Lukoil och Rosneft, ett par veckor efter mötet i Anchorage.

“Blev överraskad”

Lavrov fortsätter.

– President Putin blev överraskad. Vi skiljdes åt i Anchorage med att Ryssland stödde USA:s förslag för att lösa Ukrainakrisen, menar han.

– Efter det väntade vi på att USA skulle bekräfta – “eftersom ni går med på vårt förslag, låt oss tillkännage något, sammankalla till en konferens, skriva under något, sammankalla ett fredsråd”. Men sanktionerna mot Lukoil och Rosneft skedde plötsligt.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Nya samtal idag

På torsdagen fortsätter fredssamtalen mellan ukrainska, ryska och amerikanska representanter.

De kommer att äga rum i Abu Dhabi, bekräftar sekreteraren för det ukrainska nationella säkerhets- och försvarsrådet, Rustem Umerov.

“Samma som igår”

Umerov kommenterar.

– Vi arbetar i samma format som igår: trilaterala konsultationer, grupparbete och ytterligare synkronisering av ståndpunkter, säger han.

Läs mer: Missiler har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen