17 augusti 2026

Profilen stöttar matjättarna – “Utsätter fel personer”

2025 03 19

Näringslivsprofilen Jacob Wallenberg stöttar matjättarna.

Under den senaste tiden har raseriet mot Ica, Coop och Axfood blossat upp igen.

Den senaste inflationsrapporten visade att matpriserna stiger igen – och en bojkott har inletts för att protestera mot de höga matpriserna.

En som nu stöttar matjättarna är näringslivsprofilen Jacob Wallenberg, bland annat ordförande i investeringsbolaget Investor.

Det rapporterar SvD Näringsliv.

“Utsätter fel personer”

Wallenberg menar att anledningen till de höga matpriserna inte är någonting som livsmedelskedjorna har något att göra med.

Han hänvisar då bland annat till inflation och missväxt.

– I Sverige går vi ut och vi ska protestera mot det här genom att inte köpa i affärerna, säger han till SvD Näringsliv.

– Det är att utsätta fel personer för vår ilska och det tycker jag är olyckligt.

Stiger igen

De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 1,8 procent i februari i år, jämfört med januari. 

Det är den högsta månadsuppgången sedan februari 2023. 

I årstakt ökade priserna med 3,9 procent jämfört med februari i fjol.

Flera produkter

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, uttalar sig om prisökningarna.

– Ökningen av matpriserna i början av 2025 har bidragit till den ökade inflationstakten. Under årets första två månader har livsmedel och alkoholfria drycker stigit med 2,6 procent i pris, säger han.

– Priset på smör steg med 4,7 procent i februari jämfört med månaden innan. Sett över ett år har smörpriset ökat med 26 procent.

Glass och kaffe

En annan produkt som stiger i pris just nu är kaffe, dels på grund av svaga odlingar i länder med stor produktion, bland annat i Västafrika.

– Priset på kaffe gick upp med nästan 11 procent i februari jämfört med månaden innan. I årstakt har priset på kaffe stigit med 28 procent, säger Carl Mårtensson.

En annan varugrupp som nu börjar sticka i väg i pris är sötsaker och glass.

I årstakt har priserna på sötsaker och glass ökat med 9,4 procent, uppger SCB.

Foto: Ica

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen