Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

2025 10 18

Ett beslut i Norge riskerar att driva upp elpriserna i Sverige.

En ny norsk elreform, där hushållen kan teckna fasta priser, väntas öka elpriserna i Sverige.

Enligt en undersökning från Thema Consulting kan detta leda till att svenska hushåll i genomsnitt får betala omkring sju procent mer för elen.

Förändrar konsumtionen

Den norska regeringen lanserade den 1 oktober det så kallade “Norgepriset”, som ger norska hushåll möjlighet att teckna fasta elpriser oberoende av spotpriserna.

Reformen har snabbt blivit populär – nästan en miljon norrmän har redan anslutit sig.

Men systemet har också väckt kritik.

Svenska kraftnät kallar reformen för ”vanvettig” och varnar för konsekvenserna för hela den nordiska elmarknaden.

Svenskar kan få betala

Eftersom Sverige och Norge delar elmarknad påverkar den norska reformen även svenska hushåll.

När norska konsumenter inte behöver ta hänsyn till priset kan elexporten från Norge minska – vilket driver upp svenska priser.

– Det är ett onödigt och dåligt riggat stödsystem och i slutändan blir det den norska industrin, men även den svenska industrin och svenska medborgare som får ta notan, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, till NyTeknik.

Alarmerande utsikt

Enligt en ny rapport från konsultföretaget Thema Consulting väntas beslutet höja elpriserna i alla nordiska länder utanför Norge, där Sverige påverkas mest.

– Elpriserna förutspås i genomsnitt att stiga med cirka 7 procent de närmaste åren, med något högre prisökningar i elområde 3 som omfattar Stockholm och Göteborg, uppger konsultföretaget.

Enligt Thema Consulting kan den norska elförbrukningen öka med ungefär 2 terawattimmar fram till 2028.

Det väntas ge större belastning på elnätet och högre kostnader även för hushåll i södra Sverige.

Den norska regeringen försvarar Norgepriset som en åtgärd för att skydda hushållen mot de kraftiga prisrörelser som följt av energikrisen i Europa.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

1 september 2026

Putin har stoppat möte – förbannad på USA

2026 09 01

Nu kommer uppgifter om att Putin ställt in ett möte med CIA-chefen John Ratcliffe.

Mot slutet av augusti reste CIA-chefen till Moskva – en resa som blev föremål för många spekulationer om vad resan gällde.

Nu kommer uppgifter om att ett möte mellan Ratcliffe och Vladimir Putin var planerat.

Men mötet ställdes in i sista stund av Putin, rapporterar United24Media.

Ratcliffes budskap

Ratcliffe mötte först chefen för utrikestjänsten Sergej Narysjkin och chefen för den federala säkerhetstjänsten Aleksandr Bortnikov i Moskva.

Sedan skulle han möta Putin.

Men Ratcliffe hade kommit till den ryska huvudstaden med ett tydligt budskap: Rysslands militära och ekonomiska läge i kriget mot Ukraina försämras, och Kreml skulle tjäna på att sluta en överenskommelse nu i stället för att vänta tills de blir svagare.

Putin förbannad

Putin hade schemalagt mötet för att träffa Ratcliffe personligen.

Men efter att detaljer om mötet mellan Ratcliffe och Narysjkin och Bortnikov anlände till Kreml så ställdes mötet in.

– Hans budskap lät som om Zelenskyj redan stod på Poklonnaya Hill och tittade på Kreml i kikare. Alla förstår att så inte är fallet, säger en Kremlkälla.

Poklonnaya Hill är ett historiskt landmärke i Moskva.

Läs mer: Attack vid Östersjön

Inte bara Ratcliffe

Det är inte bara John Ratcliffe som tycker att det är dags för Putin att avsluta kriget.

Så här lät det från Indiens premiärminister Narendra Modi igår:

– Vi måste gå från ett oändligt krig till ett slut på kriget. Detta är Indiens budskap. Vi behöver ett slut på kriget, inte ett oändligt krig, sade han.

Även Kazakstan

Även Kazakstans president Kassym-Jomart Tokayev har uttalat sig. 

– Naturen i denna konflikt är oklar för många, inklusive oss. Det är synd att unga människor dör; detta är genpoolen för broderliga nationer – Ryssland och Ukraina. Allt detta måste stoppas, har han sagt enligt AFP.

Läs mer: Jättesänkning på Ikea

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Massevakuering i Ryssland – flera städer lamslagna

2026 09 01

Ryssar har evakuerats i flera regioner.

En våg av falska bombhot har skett i Ryssland.

Detta har utlöst omfattande evakueringar av skolor, förskolor, sjukhus och museer i minst nio ryska regioner, rapporterar oberoende Moscow Times.

Bombhot sprids över landet

Under dagen, samtidigt som Ryssland firade skolstarten och den så kallade kunskapsdagen, började falska bombhot riktas mot verksamheter runt om i landet.

Hoten har lett till att människor fått lämna byggnader i minst nio regioner.

Bland de drabbade finns skolor, förskolor, sjukhus och museer.

I Leningradregionen uppger guvernören Alexander Drozdenko att ”ett dussin” skolor, förskolor och sjukhus har tagit emot bombhot.

– För närvarande försöker motståndaren genomföra en informationsbaserad terroristattack mot vår region, skriver han på sociala medier.

Över 100 verksamheter

Omfattningen är ännu större i området kring Sankt Petersburg.

Polisen i Sankt Petersburg och Leningradregionen uppger till den lokala nyhetssajten Fontanka att ”mer än 100 institutioner” har tagit emot falska hot.

Händelserna inträffade samtidigt som familjer och barn samlades för att fira starten på det nya läsåret.

– Vi kan inte ignorera dessa hot, även om vi förstår fiendens mål att … förstöra högtiden för barn och vuxna, skriver guvenören Drozdenko på Telegram.

Uttalandet tycks vara en hänvisning till Ukraina, även om det inte framgår vem som ligger bakom bombhoten, skriver tidningen.

Museer och sjukhus evakueras

Även Moskva har drabbats av bombhoten.

Minst fyra museer evakuerade besökare eller stängde tillfälligt.

Bland dem finns Pushkinmuseet, ett av Rysslands mest kända konstmuseer.

Museerna uppger dock att åtgärderna vidtagits av ”tekniska skäl”.

Även en myndighetsbyggnad i Zabajkalskijregionen och flera sjukhus i Tatarstan ska neligt uppgifter ha evakuerats.

Liknande bombhot rapporterades dessutom på flera andra håll i Ryssland.

Bland annat kom uppgifter från områden i Ural, det autonoma distriktet Jamalo-Nentsien, Orenburgregionen och Krasnojarskregionen.

Ryssland har drabbats av omfattande falska bombhot vid flera tidigare tillfällen.

Kreml har beskrivit fenomenet som ”telefonterrorism”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen