Prisras på svenskarnas favoritgodis

2026 02 20

Kakaopriserna faller rejält.

De senaste åren har kännetecknats av höga priser på choklad i och med att priserna på kakao drivits upp rejält på grund av extremväder och sjukdomar som skadat produktionen i Västafrika.

Men nu börjar det se bättre ut.

Priserna kapas av de västafrikanska producenterna och kakaopriset faller rejält på börserna. 

Prisras

Elfenbenskusten överväger att sänka det pris man betalar bönder för kakaobönor för att ligga i linje med Ghana, uppger två regeringskällor för Reuters.

Högt uppsatta tjänstemän i Elfenbenskusten säger att alla alternativ ligger på bordet medan regeringen debatterar huruvida man ska följa Ghana, som redan har sänkt sitt inköpspris med 28,6 procent för resten av huvudskörden under säsongen 2025/2026. 

Detta sker i samordning med Abidjan som en anpassning till de rasande priserna.

Nästan 50 procent

Den andre tjänstemannen säger att det fortsatta prisfallet, som har inneburit att kakao sjunkit med nästan 50 procent under de senaste månaderna, gett regeringen begränsat manöverutrymme.

Terminspriserna på kakao på ICE-börsen nådde under tisdagen sin lägsta nivå på två och ett halvt år, då oron över osålda kakaolager i Elfenbenskusten och Ghana fortsatte att tynga priserna.

Har varit tufft

Under de senaste åren har priset på kakao skjutit i höjden flera gånger.

Det har slagit ordentligt mot konsumenter och pressat försäljarnas marginaler.

EMV går bra

Celine Pannuti, chef för europeiska basvaror och drycker hos den amerikanska storbanken JP Morgan, kommenterar.

– Den globala chokladmarknaden har sett en minskning i volymer i takt med att priserna stiger, där EMV – egna märkesvaror – vinner marknadsandelar bland prisreglerade konsumenter, samtidigt som premiumsegmentet fortsätter att expandera, säger Pannuti.

– En del av den svaga volymutvecklingen för vissa aktörer berodde på tillfälliga faktorer, men vi ser även detta som en spegling av ett högre tryck från priselasticitet.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Möbelbutik i konkurs efter 120 år

2026 06 16

En möbelbutik i Skellefteå tvingas tacka för sig efter 120 år.

Antalet konkurser fortsätter att minska i Sverige.

Men en möbelbutik i Skellefteå tvingas nu tacka för sig efter 120 år i branschen.

Det är Åsells Möbler – som är en del av Svenska Hem – som nu går i konkurs, rapporterar Market.

Efter 120 år

Åsells grundades år 1905 av Gunnar Daniel Åsell, som köpte marken och byggde en möbelverkstad.

Verkstaden blev sedermera till en butik, men på senare år har den ekonomiska biten gått trögt.

År 2024 omsatte butiken 11,6 miljoner kronor med en rörelseförlust på 390 000 kronor.

Det var en förbättring jämfört med året dessförinnan.

“Vi grinade allihop”

Torgny Nolander, som har drivit butiken sedan 1995, berättar att konkursen är känslosam.

– Vi grinade allihop, säger han till Norran.

– Alla har trivts och många har jobbat länge, då blir man som en liten familj. Det är jättetråkigt.

Enligt konkursförvaltaren Simon Engman kommer man nu att undersöka om någon är intresserad av att ta över verksamheten.

Läs mer: Europa säger ja till Donald Trump

Positiva siffror

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 10 procent under maj månad jämfört med samma period föregående år. 

Exempelvis minskar antalet konkurser i byggbranschen med 15 procent, och inom hotell- och restaurangbranschen med 10 procent.

“Sjunde månaden i rad”

Den positiva utvecklingen fortsätter därmed.

UC:s analytiker Amanda Aldestam säger att det minskande antalet konkurser syns i en rad olika branscher.

– Det är glädjande att se att konkursnivåerna fortsätter nedåt i maj, med tydliga minskningar i flera branscher, däribland bygg samt hotell och restaurang, säger hon.

– Vi kan även konstatera en minskning för sjunde månaden i rad av konkurser inom hotell- och restaurangbranschen.  

Arkivfoto: P. Goldsberry

Text: Redaktionen

Europa säger ja till Donald Trump

2026 06 16

EU-parlamentet ger grönt ljus till ett nytt tull-och handelsavtal med USA.

När Donald Trump tog över presidentposten för andra gången gjorde han tydligt att USA:s ekonomiska politik skulle förändras. 

Förra våren kom “Liberation day” – när presidenten hotade omvärlden med höga tullar om inte nya handelsavtal slöts.

USA och EU har sedan dess arbetat fram ett nytt handelsavtal med sänkta tullar för USA – och på tisdagen meddelar EU-parlamentet att de ger grönt ljus till ny lagstiftning.

Grönt ljus

EU-parlamentet har nu gett sitt slutliga godkännande till två rättsakter som genomför EU:s tullåtaganden enligt EU:s och USA:s gemensamma uttalande från augusti 2025. 

Förslaget till huvudförordning antogs med 440 röster för, 151 emot och 50 nedlagda röster. 

Det avskaffar tullarna på alla industrivaror från USA och ger förmånstillträde till marknaden för ett stort antal fisk-, skaldjurs- och jordbruksprodukter från USA. 

“Har lönat sig”

Bernd Lange, ordförande för utskottet för internationell handel och ständig föredragande för USA, kommenterar.

– Trots trycket stod parlamentet fast vid sina åtaganden under dessa förhandlingar, säger han.

– Vår beslutsamhet har lönat sig och lett till ett starkare avtal för europeiska företag och medborgare, med betydligt robustare skyddsräcken än vad som ursprungligen förutsågs. 

Rådets tur

När parlamentet har godkänt texterna är det rådets tur att formellt godkänna dem.

De träder i kraft en dag efter offentliggörandet i EU:s officiella tidning. 

– Vi kommer att fortsätta följa genomförandet av detta avtal noggrant, fortsätter Lange.

– Om den amerikanska sidan bryter mot antingen bokstaven eller andan i Turnberry-avtalet kommer parlamentet att insistera på att kommissionen fullt ut och utan dröjsmål använder alla instrument som tillhandahålls av denna förordning och EU:s bredare verktygslåda.

Trumps plan

USA har under en tid kämpat med ett rejält handelsunderskott.

Donald Trump ämnar genom tullar ta in mer pengar och skydda amerikansk industri.

Den amerikanska presidenten har dock stött på problem i form av restriktioner från Högsta domstolen i USA.

Foto: European Parliament resp G. Skidmore

Text: Redaktionen