Priset för parkering chockhöjs

2025 10 15

Kostnaden för parkering kommer att chockhöjas.

Många svenska hushåll har kämpat med en svår ekonomisk situation de senaste åren.

Nu kommer beskedet att ännu en kostnad kommer att chockhöjas.

Blir dyrare att parkera

Från och med den 1 april 2026 kommer det att bli betydligt dyrare att hyra parkeringsplats av sin hyresvärd, rapporterar Hem & Hyra.

Skatteverket har beslutat att parkering som hyrs ut till boende ska beläggas med 25 procent moms, enligt tidningen.

Kostnaden kommer sannolikt i de flesta fall att hamna på de hyresgäster som hyr parkering.

Det innebär att hundratusentals hyresgäster riskerar att drabbas av en prischock. I de fall då parkering inte ingår obligatoriskt, uppfylls inte kraven på momsfrihet.

Fastighetsägarna Sverige menar att parkeringsplatserna efter avdrag kan bli 22-23 procent dyrare, vilket riskerar att bli ett tungt slag för många svenska hushåll.

– En del fastighetsägare vi har pratat med tror att det blir för dyrt för deras hyresgäster. De förväntar sig att en hel del säger upp sin parkeringsplats och att de får vakanser, säger Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige, till tidningen.

Uppmanar till rättslig prövning

Fastighetsägarna Sverige uppmanar nu fastighetsägare att ta upp frågan till rättslig prövning, rapporterar Fastighetstidningen.

– Fram till dess att vi får ett bindande beslut från Högsta förvaltningsdomstolen svävar vi i ovisshet, säger Ulrika Hansson till tidningen.

Hon vill därför att Skatteverkets nya tolkning ska prövas rättsligt.

– Jag anser att det finns påtagliga otydligheter i Skatteverkets tolkning, så även om det är en dyr och tidskrävande process kan det vara värt det för de som har råd, säger hon till tidningen.

Dyrare parkeringsplatser riskerar nu alltså att bli ännu en tung ekonomisk börda för svenska hushåll, som de senaste åren har drabbats av bland annat högre matpriser och andra höjda levnadsomkostnader.

Foto: I. Cajina

Text: Redaktionen

”Kommer räkna förluster” – Kreml dundrar mot EU

2025 10 14

Uppgifterna om att EU kan använda frysta ryska tillgångar väcker ilska i Kreml.

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

2025 10 15

Donald Trump är inte alls nöjd med Spanien.

Efter en längre tids osäkerheter kom Trump-administrationen till slut överens med EU om ett nytt handelsavtal.

Ett EU-land som trots det kan drabbas av amerikanska tullar är Spanien.

Natolandet vägrar höja sina försvarsutgifter – någonting som väcker stor ilska hos den amerikanska presidenten.

Trump förbannad

Spaniens ovilja att komma upp i Natos målsättning vad gäller försvarsutgifter beskriver Trump som “oerhört respektlöst”.

– Jag är mycket missnöjd med Spanien, säger han enligt Politico.

– De är det enda landet som inte höjde sin siffra till 5 procent. Alla andra länder i Nato höjde till 5 procent. Jag tycker att det Spanien gjorde är en mycket dålig sak för Nato.

Funderar på tullar

Trump tillägger att han “överväger att ge Spanien handelsstraff genom tullar på grund av vad de gjorde,” i sitt hittills mest fördömande uttalanden i ämnet.

Den amerikanska presidenten ska tidigare ha sagt följande till sin finska motsvarighet Alexander Stubb:

– Kanske borde man slänga ut dem ur Nato, rent ut sagt. Jag tycker ni kommer att behöva börja prata med Spanien.

Läs mer: UPPGIFTER: Ukrainska styrkor avancerar 1,6 kilometer

Var överens

Nato-länderna har som bekant efter Rysslands invasion av Ukraina kommit överens om att ett mål på två procent av BNP till försvaret inte är tillräckligt.

Spanien är det enda land i försvarsalliansen som inte har förbundit sig till att nå upp till det nya målet på fem procent, rapporterar Reuters.

Bara 2,1 procent

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez säkrade ett undantag i sista minuten vid den tidpunkten och sade att Spanien endast skulle spendera upp till 2,1 procent, vilket han kallade “tillräckligt och realistiskt”.

Spanien, som gick med i Nato 1982, har hävdat att de kompenserar för den lägre utgiften med starka truppbidrag till Nato-uppdrag, inklusive utplaceringar i Lettland, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Turkiet.

Läs mer: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen