Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 25

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Paniken stiger – ryska lager kan ta slut idag

2026 02 24

Rysslands anfallskrig mot Ukraina går in på sitt femte år.

Den fullskaliga invasionen som inleddes 24 februari 2022 har blivit utdragen och kostsam för både Ukraina och Ryssland.

Nu kommer nya rapporter om ett hårt slag för det ryska samhället och dess befolkning.

Tar slut

I flera regioner över hela Ryssland råder nu stor brist på LPG-gas, rapporterar oberoende The Moscow Times.

På några platser har lagret redan tagit slut.

På andra är tillgången inne på sista dagen.

– I regionen runt Nizjnij Novgorod håller vi fortfarande ut, men vi håller på att få slut. I Volgograd, Ivanovo och Jaroslavl är bränslet slut. Det är svårt, säger en talesperson för ett ryskt bränsleföretag, rapporterar tidningen.

Kommer inte fram

Enligt rapporter har stora mängder LPG fastnat i transporterna på de ryska järnvägarna.

Ett problem som eskalerat under de senaste veckorna.

– Det började i februari. Enligt en koncern har cirka 2 500 ton gas samlats vid stationen i Sergach men inte kunnat lossas, uppger tidningen.

Gazprom rapporterar

Liknande rapporter kommer från det statskontrollerade ryska bränslebolaget Gazprom.

– Allt bränsle skickas ut mot olika järnvägsstationer men det når inte adresserna. Vi vet inte vad orsakerna är, uppger företaget, rapporterar tidningen.

– Detta gäller inte bara oss. I Kazan är det samma svårigheter. I Moskvaregionen likaså.

Säljer mycket

Ryssland exporterar en stor mängd LPG.

Tidigare var flera europeiska länder stora köpare, men nu har försäljningen till stora delar styrts om.

– Nu säljer Ryssland främst LPG till Turkiet, Indien, Afghanistan, Kina och centralasiatiska länder, eftersom leveranserna till Europa upphört på grund av sanktioner, uppger The Moscow Times.

Järnvägsleveranserna av LPG till Kina har de två senaste månaderna legat på en rekordhög nivå.

Under januari 2026 låg nivån 50 procent högre än genomsnittet per månad under förra året, enligt beräkningar från Reuters.

Foto: K. Shashina

Text: Redaktionen