Pengaregn över Trump – enorm ökning

2025 08 21

Donald Trump har investerat stora pengar.

Under sitt första dryga halvår som president har Donald Trump inte bara ägnat sig åt politik.

Han har även investerat mycket av sina privata pengar i företags- och statsobligationer.

De senaste åren uppges hans förmögenhet ha ökat rekordartat – samtidigt som han anklagas för att utnyttja sin maktposition.

Köpt obligationer

Sedan han inledde sin andra mandatperiod för ett drygt halvår sedan har Donald Trump köpt företags- och statsobligationer för mer än 100 miljoner dollar, vilket motsvarar nästan en halv miljard kronor.

Det visar siffror från OGE, som är en amerikansk myndighet för etik inom offentlig förvaltning, rapporterar CNBC.

Trump har bland annat köpt obligationer som getts ut av lokala myndigheter, skolstyrelser och gasdistrikt.

Han har också köpt företagsobligationer utgivna av företag som Home Depot, T-Mobile och Meta.

Meta är det företag som äger Facebook och Instagram.

690 transaktioner

Obligationer ges ut av företag eller andra enheter för att anskaffa kapital. Den som köper obligationer får räntebetalningar under en överenskommen period, och får sedan tillbaka hela lånebeloppet.

Donald Trump har alltså satsat stort på det, och redogjort för 690 transaktioner som har ägt rum sedan han tillträdde, enligt kanalen.

Presidenten är enligt lag skyldig att rapportera sina transaktioner till OGE, även om det exakta värdet inte behöver rapporteras.

Trumps förmögenhet har mer än fördubblats

Donald Trump har nu ett nettovärde på 5,5 miljarder dollar, enligt siffror från Forbes.

Det är mer än en fördubbling sedan år 2020, som var det sista året av hans första presidentperiod. Då uppskattades hans nettovärde till 2,1 miljarder dollar.

Åren efter den första mandatperioden var ”de mest lukrativa efter presidentskapet i amerikansk historia”, har Forbes skrivit, enligt kanalen.

Donald Trump har dock också fått kritik för sina affärer och för hur han hanterar den intressekonflikt som uppstår när en affärsman går in i politiken.

– En del av de företag vars skulder nu ägs av Trump har påverkats direkt av hans politik eller affärer, uppger kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

4 oktober 2025

Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

2025 10 05

En storbank har tagit beslutet att sluta hantera ryska konton i landet.

Citibank drar sig ur Ryssland och ber nu sina kunder flytta sina pengar – innan det är för sent.

Den amerikanska bankjätten kommer att avsluta hela sin verksamhet i Ryssland från och med den 1 november, rapporterar Moscow Times.

Avslutar alla konton

Banken uppger att alla sparkonton och insättningar stängs ned och att räntor slutar betalas ut från samma datum.

– Vi rekommenderar alla kunder att snarast flytta sina medel till andra banker, uppmanar Citibank sina ryska kunder.

Lång nedtrappning

Citigroup började redan 2021 planera att sälja sin ryska verksamhet – men efter Moskvas invasion av Ukraina 2022 ändrades planerna till en fullständig avveckling.

Sedan dess har banken lagt ned korttjänster, uttag, penningöverföringar och stängt sitt sista kontor i Moskva.

Bankens låneportfölj har krympt med hela 98 procent sedan början av 2022, och både privat- och företagsinlåningen har rasat dramatiskt.

Banker följer efter

Citibank är långt ifrån ensam.

Flera stora europeiska banker försöker lämna den ryska marknaden.

Raiffeisen Bank International i Österrike har haft svårt att sälja sin ryska del efter att Kreml blockerat affären.

Även Italiens UniCredit och Frankrikes Société Générale har minskat sin närvaro, medan den nederländska banken ING och Goldman Sachs redan har dragit sig ur.

– Banken inför en gradvis förändring av de månatliga avgifterna för sina tariffplaner, med en stegvis övergång för att ge kunderna tid att fatta nödvändiga operativa beslut, säger UniCredit i ett uttalande till Reuters.

Ekonomiska band kvar

Trots västerländska sanktioner fortsätter Ryssland att få in stora summor genom energihandeln med Europa, vilket enligt Reuters är ett skäl till att Kreml vill behålla vissa västliga bankkanaler öppna.

Men Citibanks beslut markerar ännu ett steg i den snabba reträtten av västliga aktörer från den ryska finansmarknaden.

Att Citibank nu lämnar Ryssland helt är en symbolisk men tydlig signal om att västvärldens tålamod med Ryssland är slut, kommenterar analytiker till Reuters.

Foto: K Wright

Text: Redaktionen

4 oktober 2025

Natoland går till hård attack – ”dags för Plan B”

2025 10 04

Litauen vill att EU kör över ett europeiskt lands veto.

Ungerns veto stoppar Ukrainas EU-väg, men nu kräver Litauen att EU går runt Budapest med en egen “Plan B”.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys varnar för att Ungerns blockad underminerar hela utvidgningsprocessen, trots att Ukraina uppfyller alla krav, rapporterar Pravda.

”Kan inte vara gisslan”

Kęstutis Budrys uppmanar EU att snabbt aktivera ett alternativt spår för att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina – trots Ungerns veto.

– Vi kan inte vara gisslan, och det finns sätt att gå vidare, säger Budrys till Pravda.

Han menar att EU inte kan låta en enda medlemsstat hålla unionen som gisslan och vill därför gå vidare med informella steg redan i höst.

Han menar att Ungern underminerar hela utvidgningsprocessen genom att missbruka sin vetorätt

– Vi vill ha ett beslut med alla 27, men tills det sker måste vi hitta andra lösningar, förklarar ministern.

Ukraina ska ansluta

Budrys bekräftar att EU har möjlighet att inleda informella steg för att förbereda Ukrainas anslutning – även utan ungerskt godkännande.

– Med det danska ordförandeskapet har vi fortfarande tid att gå vidare med informella faser som kan slutföras senare, säger han.

Litauens utrikesminister menar att det inte handlar om symbolpolitik, utan om att hålla reformtakten uppe i både Ukraina och EU.

– Det är inte bara ord – det handlar om att fortsätta med verkliga reformer.

Start i höst

Han vill att Plan B ska aktiveras redan under hösten – innan frågan tappar fart i Bryssel.

Ministern är optimistisk om att andra EU-länder kommer att stödja Litauens linje och menar att EU måste visa handlingskraft när en medlemsstat blockerar hela unionen.

Ungern, under premiärminister Viktor Orbán, har gång på gång blockerat beslut om Ukraina – både vad gäller EU-förhandlingar och militärt stöd.

Men nu ökar trycket på att kringgå Budapest med en alternativ beslutsväg.

Foto: J Torcasio

Text: Redaktionen