Partiledarna till angrepp – ”Ökad invandring och höjt bistånd”

2025 10 13

Tidöpartiernas ledare går till frontalangrepp mot oppositionen.

De senaste dagarna har det rapporterats om oro och splittring bland Tidöpartierna efter Liberalernas besked att de inte vill släppa fram en SD-regering efter nästa val.

Men nu försöker Tidöpartierna visa enad front – och går till hårt angrepp mot oppositionen och dess budgetar.

”5000 kr mer i månaden”

”Nu kommer återbäringen för alla hårt arbetande”, skriver de fyra partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L) i en debattartikel i Expressen.

Tidöledarna menar att de efter valet 2022 fick ta över ansvaret för ett land som befann sig i flera parallella kriser, exempelvis inflation och höga priser på el samt bensin och diesel.

Men nu menar de alltså att deras egen politik kommer att ge resultat i form av återbäring för familjer och ”alla hårt arbetande”.

– Sammanlagt får en familj med en polis och en sjuksköterska nästa år behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022, menar de fyra partiledarna i debattartikeln.

Samtidigt går de till hårt angrepp mot oppositionen och deras budgetar.

”Högre invandring och bistånd”

Tidöpartierna utmålar oppositionen som regeringsoduglig och menar att det rödgröna blockets partier är splittrade sinsemellan.

– Men det finns ändå en tydlig slagsida när man lägger budgetarna från de fyra partierna till vänster bredvid varandra: högre skatter, högre bidrag, högre asylinvandring och högre bistånd, menar Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamsson i debattartikeln.

De understryker framför allt att alla oppositionspartier utom C vill höja skatterna.

– Sammanlagt vill oppositionspartierna höja skatten med nästan 80 miljarder kronor. Nästan hälften av detta är skattehöjningar på arbete, enligt Tidöledarna.

Regeringsunderlag ifrågasätts

Tidöpartierna vill visa enighet efter beskedet om att L inte tänker stödja en regering där SD ingår, vilket väckte hård kritik från de andra Tidöledarna.

Vänstersidan menar att beskedet innebär att Ulf Kristersson kommer att få stora problem att bilda regering efter nästa val.

– Det innebär i praktiken att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Även Nooshi Dadgostar (V) ifrågasätter Kristerssons möjligheter att bilda en ny regering efter valet.

– Nu blir det ju upp till Ulf Kristersson att svara på hur han ska få ihop det. Och kanske är det här världens sätt att säga att det är dags att byta regering, säger Dadgostar till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryska bombflyg attackeras

2026 07 16

Ukraina uppges ha slagit mot en viktig flygbas.

En ukrainsk drönarattack uppges ha träffat en rysk strategisk bombflygbas.

Basen är hem till flera av Moskvas långdistansbombplan, rapporterar Kyiv Independent.

Stora explosioner

Rysslands viktiga flygbas Engels-2 i Saratovregionen uppges ha attackerats av ukrainska drönare under natten.

Enligt ryska Telegram-kanaler ska explosioner ha hörts i området och bilder som spridits på sociala medier visar vad som verkar vara en större brand vid flygbasen.

– Drönare sågs flyga över staden Engels samtidigt som rapporter kom om explosioner och omfattande strömavbrott. Bränder syntes även vid bostäder och ett flerfamiljshus i staden, vilket enligt uppgifter ska ha orsakats av nedskjutna drönare, uppger tidningen.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende och Ukraina har inte officiellt kommenterat den påstådda attacken.

Hem till ryska bombplan

Engels-2 är en av Rysslands viktigaste flygbaser och ligger omkring 600 kilometer från den ukrainska frontlinjen.

På basen finns två regementen med strategiskt bombflyg, bland annat flygplanstyperna Tupolev Tu-95, Tu-22 och Tu-160.

Dessa bombplan har regelbundet använts av Ryssland för robotattacker mot ukrainska städer.

Har attackerats tidigare

Engels-flygbasen har varit ett mål för ukrainska attacker flera gånger sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Den första rapporterade attacken skedde i december 2022, då ukrainska drönare uppges ha skadat två Tu-95-bombplan.

Även i juni 2025 rapporterades en ny attack mot basen.

Ukrainas generalstab uppgav vid tillfället att attacken orsakade omfattande bränder vid anläggningen och att minst tre bränsletankar träffades.

Videoklipp och lokala rapporter ska ha bekräftat en kraftig brand samt flera explosioner i området.

– Attacker mot militär infrastruktur kommer att fortsätta tills Ryska federationens väpnade aggression mot Ukraina har stoppats helt, uppgav Ukrainas generalstab, efter attacken i fjol.

Foto: C-Cruttenden

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin helt desperat – kan attackera sitt eget land

2026 07 15

Putin uppges förbereda desperata åtgärder.

Putins Ryssland är hårt pressat, bland annat av Ukrainas allt mer intensiva långdistansattacker djupt inne i Ryssland.

Nu kommer uppgifter om att Kreml överväger extrema åtgärder.

Ryssland kan attackera Ryssland

Polens utrikesminister Radosław Sikorski varnar för att Ryssland planerar en så kallad ”false flag”-operation för att motivera en eskalering av kriget och en ny mobilisering.

Ett alternativ som Ryssland överväger är att använda sig av ukrainska drönare och genomföra en falsk flagg-attack mot antingen Polen – eller mot Ryssland självt.

Enligt Sikorski kan Putin alltså attackera sitt eget land, rapporterar Kyiv Post.

– Vi misstänker att han planerar att förbereda ukrainska drönare och använda dem för att attackera ett NATO-land eller Ryssland, och sedan svara på en sådan attack, säger Polens utrikesminister, enligt tidningen.

Skälet till att Putin överväger extrema åtgärder av det här slaget är att han är desperat, menar Sikorski.

– Det här är den typen av handling han kanske planerar för att han är desperat och förlorar, säger han.

Överväger flera alternativ

Att attackera sitt eget land och skylla på Ukraina är alltså ett av de alternativ som Kreml överväger.

Men Putin tros också överväga en rad andra alternativ för att trappa upp situationen kring Baltikum och Östersjön och konfrontationen med Nato.

Genom att eskalera situationen kan Putin motivera en ny våg av mobilisering, vilket diktatorn kan se som nödvändigt eftersom Ryssland har gjort enorma förluster på slagfältet.

– Putin sade till och med något liknande för ungefär en månad sedan. Han sade: "Om vi blir attackerade av ett NATO-land, kommer vi att svara," säger Sikorski, enligt tidningen.

Det är dock föga troligt att Putin och Ryssland klarar av en direkt konfrontation med Nato, understryker Sikorski.

Däremot vill han sannolikt eskalera situationen. Och det handlar inte bara om att han vill kunna motivera en ny mobilisering.

Putin vill sannolikt också sätta Nato på prov och se hur försvarsalliansen reagerar om situationen eskalerar exempelvis i Baltikum eller i Polen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen