De senaste dagarna har det rapporterats om oro och splittring bland Tidöpartierna efter Liberalernas besked att de inte vill släppa fram en SD-regering efter nästa val.

Men nu försöker Tidöpartierna visa enad front – och går till hårt angrepp mot oppositionen och dess budgetar.

”5000 kr mer i månaden”

”Nu kommer återbäringen för alla hårt arbetande”, skriver de fyra partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L) i en debattartikel i Expressen.

Tidöledarna menar att de efter valet 2022 fick ta över ansvaret för ett land som befann sig i flera parallella kriser, exempelvis inflation och höga priser på el samt bensin och diesel.

Men nu menar de alltså att deras egen politik kommer att ge resultat i form av återbäring för familjer och ”alla hårt arbetande”.

– Sammanlagt får en familj med en polis och en sjuksköterska nästa år behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022, menar de fyra partiledarna i debattartikeln.

Samtidigt går de till hårt angrepp mot oppositionen och deras budgetar.

”Högre invandring och bistånd”

Tidöpartierna utmålar oppositionen som regeringsoduglig och menar att det rödgröna blockets partier är splittrade sinsemellan.

– Men det finns ändå en tydlig slagsida när man lägger budgetarna från de fyra partierna till vänster bredvid varandra: högre skatter, högre bidrag, högre asylinvandring och högre bistånd, menar Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamsson i debattartikeln.

De understryker framför allt att alla oppositionspartier utom C vill höja skatterna.

– Sammanlagt vill oppositionspartierna höja skatten med nästan 80 miljarder kronor. Nästan hälften av detta är skattehöjningar på arbete, enligt Tidöledarna.

Regeringsunderlag ifrågasätts

Tidöpartierna vill visa enighet efter beskedet om att L inte tänker stödja en regering där SD ingår, vilket väckte hård kritik från de andra Tidöledarna.

Vänstersidan menar att beskedet innebär att Ulf Kristersson kommer att få stora problem att bilda regering efter nästa val.

– Det innebär i praktiken att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Även Nooshi Dadgostar (V) ifrågasätter Kristerssons möjligheter att bilda en ny regering efter valet.

– Nu blir det ju upp till Ulf Kristersson att svara på hur han ska få ihop det. Och kanske är det här världens sätt att säga att det är dags att byta regering, säger Dadgostar till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina använder en helt ny typ av drönare som är rena mardrömmen för Ryssland.

Drönarna kan inte upptäckas eller störas och beskrivs som AI-kapabla.

Väcker stor oro i Ryssland

Det handlar om en ny generation taktiska drönare som är immuna mot störningar, och som inte kan ses av detektorer som letar efter drönares elektroniska signatur, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifterna kommer från ryska källor, vilket är ovanligt eftersom Ryssland sällan vill erkänna ukrainska fördelar i kriget, enligt den ukrainska tidningen.

Kyiv har varit mer återhållsamma med informationen men bekräftar att nya drönare testas.

De nya drönarna har ungefär dubbelt så stor räckvidd som dem som redan dominerar slagfältet, enligt ryska källor från frontlinjen.

I Ryssland tycks man vara bedrövade över utvecklingen.

– Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en marschfart på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.

– De är omöjliga för elektroniska krigssystem att upptäcka, och drönardetektorer upptäcker dem inte, tillägger han.

Ryssland halkar efter

Både militärbloggare och forskare i Ryssland slår larm om de nya ukrainska drönarna.

Den pro-ryska militärbloggaren Apti Alauidnov slår larm om att Ryssland förlorar kapplöpningen mot Ukraina när det gäller drönarteknologi.

Även den ryske krigskorrespondenten Sergey Kolyasnikov är inne på samma linje, och berättar att ryska styrkor har undersökt några drönare som man trots allt har lyckats skjuta ned.

– Dessa drönare opererar dag och natt och är ohörbara, rapporterar han.

Den ryske vetenskapsmannen Alexy Chadayev, chef för en drönarutvecklingsanläggning i Novgorod i Ryssland, uppger att Ryssland har "förlorat ledarskapet inom 'small sky' drönaroperationer under de senaste sex månaderna" till Ukraina, uppger tidningen.

I Ryssland finns alltså en stor oro över Ukrainas försprång när det gäller drönare.

Ukraina är relativt förtegna om utvecklingen, men bekräftar att deras drönare fungerar bra och att nya testas.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp j kingma

Text: Redaktionen

Rysslands aggressiva politik får vissa tidigare allierade att bryta med landet.

Nu meddelar ett viktigt europeiskt land att det lämnar det ryssledda Oberoende staters samvälde, OSS.

Lämnar samarbetet

Moldavien meddelar nu att landet lämnar OSS, som är ett samvälde bestående av tidigare Sovjetstater.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har undertecknat ett lagförslag som innebär att landet lämnar det ryssledda samarbetet, rapporterar Kyiv Independent.

Beskedet kom sent på onsdagskvällen.

Lagen trädde i kraft samma dag, vilket innebär att Moldavien omedelbart lämnar OSS, enligt moldaviska medier.

Beslutet är en del av Moldaviens ansträngningar för att ta sig ur Rysslands maktsfär, enligt tidningen.

Moldavien har pekats ut som en möjlig nästa måltavla för Putin, efter Ukraina.

Vill gå med i EU

Landet har på senare tid allt tydligare försökt närma sig Västeuropa och EU.

2022 beviljades Moldavien EU-kandidatstatus.

Två år senare, 2024, inleddes officiella anslutningsförhandlingar.

Det formella beslutet att lämna OSS är ytterligare ett steg på vägen mot att fjärma sig från Ryssland.

Oberoende staters samvälde, OSS, består nu av länderna Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkmenistan är associerad medlem, enligt tidningen.

Georgien har tidigare lämnat samarbetet, efter att Ryssland invaderade landet 2008.

Ukraina var de facto medlem i OSS fram till den ryska invasionen av Krim 2014.

Ryssland försöker påverka

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien och är starkt påverkat av Ukrainakriget. I Moldavien finns också utbrytarstaten Transnistrien, som stöds av Ryssland.

Ryssland har ansträngt sig för att påverka utvecklingen i Moldavien och försöka hindra landet från att närma sig EU.

2025 vann dock president Maia Sandus EU-vänliga parti PAS en egen majoritet i parlamentsvalet, trots intensiva ryska försök att påverka valet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen