De senaste dagarna har det rapporterats om oro och splittring bland Tidöpartierna efter Liberalernas besked att de inte vill släppa fram en SD-regering efter nästa val.

Men nu försöker Tidöpartierna visa enad front – och går till hårt angrepp mot oppositionen och dess budgetar.

”5000 kr mer i månaden”

”Nu kommer återbäringen för alla hårt arbetande”, skriver de fyra partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L) i en debattartikel i Expressen.

Tidöledarna menar att de efter valet 2022 fick ta över ansvaret för ett land som befann sig i flera parallella kriser, exempelvis inflation och höga priser på el samt bensin och diesel.

Men nu menar de alltså att deras egen politik kommer att ge resultat i form av återbäring för familjer och ”alla hårt arbetande”.

– Sammanlagt får en familj med en polis och en sjuksköterska nästa år behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022, menar de fyra partiledarna i debattartikeln.

Samtidigt går de till hårt angrepp mot oppositionen och deras budgetar.

”Högre invandring och bistånd”

Tidöpartierna utmålar oppositionen som regeringsoduglig och menar att det rödgröna blockets partier är splittrade sinsemellan.

– Men det finns ändå en tydlig slagsida när man lägger budgetarna från de fyra partierna till vänster bredvid varandra: högre skatter, högre bidrag, högre asylinvandring och högre bistånd, menar Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamsson i debattartikeln.

De understryker framför allt att alla oppositionspartier utom C vill höja skatterna.

– Sammanlagt vill oppositionspartierna höja skatten med nästan 80 miljarder kronor. Nästan hälften av detta är skattehöjningar på arbete, enligt Tidöledarna.

Regeringsunderlag ifrågasätts

Tidöpartierna vill visa enighet efter beskedet om att L inte tänker stödja en regering där SD ingår, vilket väckte hård kritik från de andra Tidöledarna.

Vänstersidan menar att beskedet innebär att Ulf Kristersson kommer att få stora problem att bilda regering efter nästa val.

– Det innebär i praktiken att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Även Nooshi Dadgostar (V) ifrågasätter Kristerssons möjligheter att bilda en ny regering efter valet.

– Nu blir det ju upp till Ulf Kristersson att svara på hur han ska få ihop det. Och kanske är det här världens sätt att säga att det är dags att byta regering, säger Dadgostar till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Putinregimen rasar mot uppgifter om att USA kan leverera Tomahawk-missiler till Ukraina.

Nu varnar Kreml för att någonting mycket dramatiskt kan hända.

”Mycket dramatiskt ögonblick”

Donald Trump sade förra veckan att han ”på sätt och vis har fattat ett beslut” angående att leverera Tomahawk-missiler till Ukraina, men att han vill veta mer om Ukrainas planer innan han fattar ett slutgiltigt beslut.

På söndagen uttrycker Kreml ”extrem oro” över dessa planer, rapporterar Reuters.

Putinregimen varnar för en dramatisk eskalering av det krig som de själva har startat och sedan vägrat att avsluta.

– Ämnet Tomahawks är av yttersta oro, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt nyhetsbyrån.

– Nu är det verkligen ett mycket dramatiskt ögonblick med tanke på att spänningarna eskalerar från alla håll, tillägger han.

Peskov menar att Ryssland måste förhålla sig till det faktum att Tomahawk-missilen kan bära kärnvapenstridsspetsar.

– Tänk dig bara: en långdistansmissil avfyras och flyger och vi vet att den kan vara kärnvapen. Vad borde Ryska federationen tycka? Hur borde Ryssland reagera? Militära experter utomlands borde förstå detta, säger Dmitrij Peskov.

Kan nå Moskva

Även Vladimir Putin har sagt att ett ”kvalitativt nytt eskaleringsstadium” skulle utlösas om USA levererar Tomahawk-missiler till Ukraina.

Tomahawk-missiler skulle kunna användas för attacker djupt inne i Ryssland och kan även nå Moskva. De har en räckvidd på 2 500 kilometer, enligt nyhetsbyrån.

Det är dock fortfarande oklart om Donald Trump kommer att leverera Tomahawk till Ukraina.

Den amerikanska presidenten har sagt att han först vill ha mer detaljerad information om hur Ukraina tänker använda missilerna.

Trump uppges vilja undvika en större eskalering av kriget, vilket kan förklara varför Kreml så tydligt understryker att de skulle uppfatta det som en mycket dramatisk utveckling.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter att göra motstånd mot den ryska ockupationsmakten, inte minst genom att utföra attacker långt inne i Ryssland.

Den senaste tiden har attackerna ökat markant – vilket har fått stora konsekvenser för ryssarnas vardag.

Ökning med 48 procent

Minst 57 regioner i Ryssland har drabbats av avbrott i bränsleförsörjningen till följd av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier i Ryssland, rapporterar BBC.

Attackerna har ökat markant.

Sedan januari i år har Ukraina attackerat 21 av Rysslands 38 största raffinaderier.

Det är 48 procent mer än antalet träffade anläggningar under hela 2024.

I augusti i år registrerades minst 14 attacker. I september registrerades åtta attacker, och ytterligare fyra har skett i början av oktober.

Stora avbrott i bensinförsörjningen

Attackerna har lett till stora problem för Ryssland. De har lett till stora avbrott i bensinförsörjningen. Bensinpriserna rusar i höjden, stora köer har noterats vid många bensinstationer, och vissa stationer tvingas att stänga.

Ryska myndigheter har också infört ett förbud mot export av petroleumprodukter fram till slutet av året.

Sergej Vakulenko, seniorforskare vid Carnegie Berlin Center for Russia and Eurasia, uppger dock att Ukraina kommer behöva intensifiera attackerna ytterligare för att konsekvenserna ska bli riktigt allvarliga för Ryssland.

– Med den nuvarande nivån av skador är fabrikerna återställda på två till tre veckor, säger han till kanalen.

Han säger att några faktorer blir avgörande för krisens fortsatta utveckling.

– Hur många drönare kan Ukraina producera, hur ofta och massivt kommer det att kunna avfyra dem, och kommer det att fortsätta att fokusera på oljeraffinering eller välja andra mål? säger Sergej Vakulenko till kanalen.

Men störningar i bensinförsörjningen har redan uppstått i över hälften av Rysslands regioner, och på flera bensinstationer begränsar man mängden bensin som kunderna får tanka.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen