De senaste dagarna har det rapporterats om oro och splittring bland Tidöpartierna efter Liberalernas besked att de inte vill släppa fram en SD-regering efter nästa val.

Men nu försöker Tidöpartierna visa enad front – och går till hårt angrepp mot oppositionen och dess budgetar.

”5000 kr mer i månaden”

”Nu kommer återbäringen för alla hårt arbetande”, skriver de fyra partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L) i en debattartikel i Expressen.

Tidöledarna menar att de efter valet 2022 fick ta över ansvaret för ett land som befann sig i flera parallella kriser, exempelvis inflation och höga priser på el samt bensin och diesel.

Men nu menar de alltså att deras egen politik kommer att ge resultat i form av återbäring för familjer och ”alla hårt arbetande”.

– Sammanlagt får en familj med en polis och en sjuksköterska nästa år behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022, menar de fyra partiledarna i debattartikeln.

Samtidigt går de till hårt angrepp mot oppositionen och deras budgetar.

”Högre invandring och bistånd”

Tidöpartierna utmålar oppositionen som regeringsoduglig och menar att det rödgröna blockets partier är splittrade sinsemellan.

– Men det finns ändå en tydlig slagsida när man lägger budgetarna från de fyra partierna till vänster bredvid varandra: högre skatter, högre bidrag, högre asylinvandring och högre bistånd, menar Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamsson i debattartikeln.

De understryker framför allt att alla oppositionspartier utom C vill höja skatterna.

– Sammanlagt vill oppositionspartierna höja skatten med nästan 80 miljarder kronor. Nästan hälften av detta är skattehöjningar på arbete, enligt Tidöledarna.

Regeringsunderlag ifrågasätts

Tidöpartierna vill visa enighet efter beskedet om att L inte tänker stödja en regering där SD ingår, vilket väckte hård kritik från de andra Tidöledarna.

Vänstersidan menar att beskedet innebär att Ulf Kristersson kommer att få stora problem att bilda regering efter nästa val.

– Det innebär i praktiken att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Även Nooshi Dadgostar (V) ifrågasätter Kristerssons möjligheter att bilda en ny regering efter valet.

– Nu blir det ju upp till Ulf Kristersson att svara på hur han ska få ihop det. Och kanske är det här världens sätt att säga att det är dags att byta regering, säger Dadgostar till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Natochefen Mark Rutte sätter ned foten i en av de viktigaste frågorna som rör Ukrainas framtid och den fredsplan som läckte ut förra veckan.

Ryssland har varken rösträtt eller veto inom Nato, säger Rutte – och går därmed emot de rysk-amerikanska planerna.

Går emot USA och Ryssland

I den fredsplan som läckte ut förra veckan fanns ett villkor om att Nato ska gå med på att "de inte kommer att släppa in Ukraina vid något tillfälle i framtiden".

Men Natochefen Mark Rutte utesluter ett ryskt veto mot att Ukraina går med i Nato, rapporterar Politico.

– Ryssland har varken rösträtt eller veto över vem som kan bli medlem i NATO, säger Mark Rutte i en intervju med El País och RND, enligt tidningen.

Han understryker också att Natos grundande avtal "tillåter vilket land som helst i det euroatlantiska området att ansluta sig".

USA:s ursprungliga fredsplan på 28 punkter har sedermera omvandlats till en 19-punktsplan, där man har tagit större hänsyn till Ukrainas intressen, enligt tidningen. I ett alternativt förslag från europeiska länder har dessutom idén om att utesluta Ukraina från Nato slopats.  

Ukrainas ansökan ”oåterkallelig”

Och nu sätter Natochefen alltså ned foten och går emot Rysslands och USA:s förslag om att Ukraina ska uteslutas ur försvarsalliansen.

Mark Rutte har också flera gånger framhållit att Natoländerna har kommit överens om att Ukrainas ansökan är ”oåterkallelig” – även om man har tvekat kring att bjuda in landet i försvarssamarbetet.

Han understryker också att förslaget till fredsplan måste diskuteras separat i en parallell diskussion med Nato i vissa frågor.

Natochefens uttalanden går emot både Trumps och Rysslands planer på ett tydligt sätt, men Rutte försöker ändå förmildra sitt ställningstagande genom att uttrycka sig positivt om Donald Trump.

– Jag gillar killen, säger Mark Rutte om president Trump i intervjun, enligt tidningen.

Foto: White House Official Photographer resp Nato Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen