Det har varit en lång och utdragen lågkonjunktur i Sverige.

Efter en period med hög inflation och höga räntor har investeringsrisken varit låg och svenska folket har hållit hårt i plånböckerna.

Men på tisdagsmorgonen kommer Swedbank med ett pangbesked – återhämtningen har börjat.

Återhämtningen är igång

Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, understryker storbanken.

Trots vad Swedbank beskriver som en “turbulent omvärld” kommer tillväxten i Sverige att tillta framöver.

Lägre inflation, lägre räntor och stärkt köpkraft hos hushållen bidrar till att den svenska ekonomin nu bedöms börja röra sig uppåt igen.

“Allt tydligare tecken”

Swedbank räknar med att köpkraften stärks ytterligare framöver och att hushållens konsumtion ökar med tre procent nästa år.

– Nu syns allt tydligare tecken på att hushållens konsumtion har börjat stiga och stämningsläget har förbättrats, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett pressmeddelande.

– Hushållens köpkraft stärks ytterligare framöver till följd av lägre inflation, skattesänkningar och sjunkande ränteutgifter vilket ger en injektion till konsumtionen och svensk ekonomi.

Flera saker

Swedbank bedömer även att arbetsmarknaden kommer att stärkas under nästa år – och “räknar med att en gradvis förbättring av arbetsmarknaden inleds under nästa år då återhämtningen i ekonomin har fått fotfäste”.

En starkare svensk krona och en inflation som rör sig under Riksbankens mål på två procent bedöms också bidra till vändningen.

“Växlar upp”

Återhämtningen tar ytterligare fart nästa år och Swedbank räknar med att svensk ekonomi växer med 2,4 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027.

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk ekonomi, där skattesänkningar och offentliga investeringar bidrar till att växla upp svensk ekonomi, säger Mattias Persson.

Under 2026 når offentliga investeringar, som andel av BNP, de högsta nivåerna sedan åtminstone 1980 enligt Swedbank.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen