Tidigare i veckan kom besked om att tre ryska gränsvakter korsat gränsen till Estland och av oklar anledning rört sig på estnisk mark.

Det fick kraftiga reaktioner i Natolandet som kallade upp en rysk representant för samtal.

Nu överväger Estland att stänga gränsen mot Ryssland, rapporterar landets public service-kanal ERR News.

Det har hänt

Det var strax innan lunchtid på onsdagen som Estlands polis och gränsvakter upptäckte tre ryssar som korsade gränsen.

– I dag upptäckte den estniska polis- och gränsbevakningsmyndigheten en olaglig korsning av den tillfälliga kontrollinjen mellan Estland och Ryssland på Narvaflodens vågbrytare, utförd av tre gränsvakter från den ryska federationen, meddelade försvarsdepartementet då enligt The Independent.

De ryska gränsvakterna återvände därefter till rysk mark.

Kan stänga gränsen

Regeringen kommer att diskutera en eventuell revidering av hotbilden på fredagen, och att stänga gränsen är en av åtgärderna som kommer att diskuteras.

Inrikesminister Igor Taro kommenterar.

– I grund och botten förstod de inte längre var kontrollinjen mellan Estland och Ryssland går, vilket är helt absurt eftersom den kontrollinjen har funnits i över 30 år, säger Taro.

– Om de inte kan läsa en karta, om det råder topografisk okunnighet där, hur ska vi då kunna hjälpa till? Ska vi skicka dem en karta, lära dem hur man läser den? Detta förblir en utmaning för oss.

Del av hybridhotet?

Experter varnar återkommande för olika typer av ryska hybridhot, där Kreml testar hur redo Natoländer är på potentiella gränsöverskridningar.

Mängder av drönare har som bekant observerats i en rad Natoländer under året, däribland i Norge, Danmark, Tyskland, Belgien och Sverige.

Nya miljarder

På fredagen kommer besked om att EU:s ledare har kommit överens om att stötta Ukraina med ett lån på 90 miljarder euro.

Det backas dock inte upp av frysta ryska tillgångar, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: By Geonarva - Own work, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump tog över som president för andra gången har Ukrainas relation med USA förändrats rejält.

Joe Biden skickade återkommande stödpaket till det krigshärjade landet – medan Donald Trump har tagit en mer neutral roll.

Men i vissa områden finns samarbete mellan USA och Ukraina – och nu bekräftar Kyivs premiärminister ett nytt avtal mellan länderna, rapporterar Kyiv Post.

Är överens

Ukraina och USA har enats om inköp av amerikansk utrustning till det statliga energibolaget Naftogaz efter ett möte på onsdagen. 

Premiärminister Julia Svyrydenko och ordföranden för den amerikanska export-importbanken, John Jovanovich, kom överens om att lansera en finansieringsmekanism på 300 miljoner dollar för att stödja inköp av USA-tillverkad energiutrustning.

Ska stärka infrastrukturen

Enligt premiärministern är avtalet till för att stärka Ukrainas energiinfrastruktur efter de omfattande attackerna mot Naftogaz infrastruktur.

Svyrydenko meddelar att utrustningen kommer att användas för att återställa och modernisera infrastruktur för gasproduktion och gastransport, vilket ska bidra till att säkerställa en stabil energiförsörjning.

Läs mer: Stor besvikelse i Moskva – tidigare Sovjetstaten lämnar

Dödlig attack

Det nya avtalet kommer efter att Ryssland under gårdagen genomförde en av årets dödligaste drönar-och robotattacker.

17 personer dog och över 100 skadades i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Har träffats

Efter attacken har en rad republikanska och demokratiska politiker träffat Ukrainas premiärminister i Washington för att uttrycka sitt stöd.

– Det var en ära att träffa premiärminister Svyrydenko, och jag är glad över att se det starka blocköverskridande stödet för Ukraina, säger demokraten Jeanne Shaheen.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har många länder antingen kapat banden med Moskva eller distanserat sig från Ryssland.

Nu är det dystra miner i den ryska huvudstaden i samband med att den tidigare Sovjetstaten Moldavien lämnar den rysk-ledda organiationen CIS.

Moldavien lämnar

CIS står för “Commonwealth of Independent States” och är en mellanstatlig organisation som bildades när Sovjetunionen upplöstes år 1991.

På svenska heter organisationen “Oberoende staters samvälde” – eller OSS.

Moldavien har nu officiellt tagit beslut om att lämna organisationen – någonting som leder till stor besvikelse i Moskva.

– Vi beklagar det, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Vill närma sig EU

Moldavien fortsätter därmed att distansera sig från Ryssland.

Landets president Maia Sandu har gjort klart och tydligt att hon vill arbeta för EU-integration och närma sig västvärlden.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

“Befrielse”

59 ledamöter i det moldaviska parlamentet röstade för att lämna OSS – och 17 emot.

Utrikesminister Mihai Popsoi är nöjd med utträdet.

– Att lämna OSS är inte en hämndaktion, det är en frigörelsehandling – att klippa den sista tråden som håller oss förankrade i ett giftigt och bittert förflutet, säger Popsoi enligt Kyiv Post.

– Det är en tydlig deklaration: Republiken Moldavien är en suverän, självständig och europeisk stat, inte en pjäs på någon annans schackbräde.

Oppositionen upprörd

Men det var upprörda känslor hos oppositionen när beslutet klubbades igenom.

– Ett stort antal av våra medborgare arbetar i OSS-länder. OSS är inte bara Ryssland, säger kommunistpartiets Diana Caraman.

– Har det förekommit samråd med samhället och med vår diaspora i OSS-länderna i denna fråga?

Formellt genomförs utträdet i april 2027.

Läs mer: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen