Oväntat bakslag för var tredje pensionär

2025 03 19

En av tre pensionärer tvingas konstatera en sämre pension än vad man hade räknat med.

Ett stort missnöje breder ut sig bland svenska pensionärer.

Det framhåller Länsförsäkringar som i en ny undersökning har granskat ekonomin bland Sveriges äldre.

Resultatet visar på stor besvikelse.

Hela 33 procent av alla pensionärer slår larm om ett oväntat ekonomiskt bakslag när man slutade arbeta. Pensionen blev helt enkelt sämre än trott.

– Det stora missnöjet bottnar i låga pensionsinkomster för vissa men det har också att göra med att man inte har haft koll på sin pension. Det bidrar till ett gap mellan förväntningar på pensionärslivet och hur det sedan blev, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till undersökningen.

"Ibland räcker det inte"

Särskilt stort är missnöjet bland kvinnor (40 procent) och låginkomsttagare (53 procent). Många, drygt 40 procent, av pensionärerna som inte sparade privat bekräftar också en stor besvikelse av hur pensionen blev.

– I vissa fall räcker din intjänade pension till det liv du vill leva som pensionär och i andra fall inte. Sätt dig tidigt in i hur din pension väntas bli och om din förväntade pension inte räcker till så är det klokt att sjösätta ett privat pensionssparande, säger Stefan Westerberg.

Räcker inte för en av tre

Enligt samma undersökning menar 22 procent av pensionärerna att de ångrar att de inte sparade mer medan möjlighet fanns.

Lika många anger dock att de inte hade någon sådan möjlighet.

Siffrorna visar också att en av tre upplever att pensionen inte räcker, utan måste förlita sig på eget sparande eller bidrag.

– Det är bra att se över dina pensionsval och ditt eget privata pensionssparande en gång per år. Försök hitta rätt balans mellan risk och avkastning. Om du är ung bör ditt pensionskapital placeras med högre risk så att det har chans att växa.

– När pensionen närmar sig kan det vara klokt att dra ned risken. Men sänk inte risken för mycket och för tidigt, pensionskapitalet ska räcka livet ut och behöver avkastning för att hålla jämna steg med inflationen, säger Stefan Westerberg.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen

Panikdrag i Putins närhet – är skräckslagen

2026 06 30

Putins rädsla leder till förändringar i hans absoluta närhet.

Vladimir Putin är hårt pressad just nu och har många fiender.

Nu tvingas Kreml-regimen göra allt för att skydda diktatorn.

Stor förändring – oro för diktatorns säkerhet

Säkerhetsapparaten kring Vladimir Putin är redan omfattande men stärks nu ytterligare från den 1 juli, rapporterar RBC-Ukraine.

Putin utökar storleken på den styrka av livvakter och säkerhetsvakter som omger honom och hans närmaste.

Ett dokument som har läckt ut visar att antalet militärt och civilt anställda inom den federala skyddstjänsten FSO kommer att öka från 785 till 812 personer.

FSO har till uppgift att skydda Rysslands diktator personligen, medlemmar av hans familj samt premiärministern.

Det är fjärde gången sedan krigsstarten som den redan enorma säkerhetsapparaten kring Putin utökas.

– Före den fullskaliga invasionen hade storleken på Federal Protective Service (FSO) förblivit oförändrad i nästan 13 år, rapporterar tidningen.

Rädd för attentat och kupper

Beslutet är ännu ett bevis för att Putin är mycket orolig för sin egen säkerhet – en oro som säkert har tilltagit i takt med ökade ukrainska attacker på ryskt territorium, och ett ökat missnöje bland den ryska befolkningen och delar av eliten.

Före kriget var det sällsynt att Putin stärkte sitt eget personskydd genom att låta FSO:s säkerhetsapparat växa. En ändring gjordes 2010, men därefter skedde inga sådana ändringar förrän Ryssland invaderade Ukraina.

Under kriget har dock skyddet förstärkts i flera omgångar.

I december 2022 utökades FSO:s personal från 725 till 760 personer, och i januari 2024 utökades den i två steg: Först till 775 personer, sedan till 785 personer i januari 2025, enligt tidningen.

Det har kommit flera signaler om att Putin är mycket rädd för attentat och kupper.

Det har bland annat rapporterats att han bär skottsäker väst och annat kroppsskydd när han uppträder offentligt, enligt Moscow Times.

Uppgifter om dubbelgångare har också förekommit.

Ibland har Putin också verkat hålla sig undan offentligheten helt och hållet.

Putin har också flera helt identiska kontor på olika platser, för att man inte ska kunna se på bilder och videor var han befinner sig, enligt uppgifter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ångesten sprider sig – ryssarna rusar till affären

2026 06 30

En tydlig trend har börjat synas i Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har tillvaron för den ryska befolkningen sakta men säkert försämrats.

På punkt efter punkt kommer rapporter som bekräftar att Kremls stora fokus på kriget drabbar vanligt folk i det jättelika landet.

Nu verkar ångesten hos ryssarna ha nått nivåer, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Från januari till mars i år ökade försäljningen av böcker om kampen mot oroliga tankar i Ryssland med 85 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tidningen med hänvisning till uppgifter från butikskedjan Chitai-Gorod.

Ångest och psykologisk självhjälp

Ökningen fortsätter bland böcker om ångest och psykologisk självhjälp.

Under de tre senaste månaderna har försäljningen av den typen av böcker, efter årets inledande ökning, ökat med ytterligare 19 procent.

– Bland de mest populära publikationerna finns flera verk. Exempelvis av den koreanske psykologen Kim Hae-nam med titeln ”Jag tänker för mycket. Hur man blir av med oroliga tankar" och den ryske författaren Vitaly Buzhan med "Produktivitetsregler för en neurotiker", uppger tidningen.

Många har drabbats

Bakom det växande intresset för litteratur om ångest och oro ligger den stora försämringen gällande ryssarnas mentala tillstånd, menar tidningen.

– Vid Institutet för psykologi vid Ryska vetenskapsakademin genomfördes i februari en undersökning, som upptäckte att symtom på depression och svårkontrollerad ångest fanns hos 42 procent, respektive 27 procent, av testpersonerna, uppger The Moscow Times.

– Forskare förklarar detta med ekonomisk pessimism, trötthet efter kriget och minskade förhoppningar om att striderna snart ska ta slut.

Dessutom tros de införda internetrestriktionerna öka oron, då det har begränsat möjligheten till kommunikation mellan människor i Ryssland.

Efterfrågan på antidepressiva läkemedel har också ökat kraftigt sedan krigets start, rapporterar tidningen.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen