Sedan Trump tillträdde som president har europeiska länder allt mer börjat tvivla på om USA fortfarande är beredda att försvara Europa.

Det har diskuterats huruvida USA verkligen skulle respektera Natos Artikel 5 och försvara Europa i händelse av en attack.

Men det finns en nästan bortglömd klausul som åtminstone delvis kan lösa problemet.

”Vissa kanske inte vet detta”

Det har pratats om möjligheten att införa en europeisk motsvarighet till Artikel 5.

Men nu påpekar bland annat Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och flera andra, att det på sätt och vis redan finns en europeisk Artikel 5.

Det handlar om EU:s klausul om ömsesidigt försvar, artikel 42.7 i Lissabonfördraget, rapporterar Iltalehti.

Denna klausul har alltid legat i skuggan av Natos Artikel 5, men Merz påminde om den i samband med sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München.

– Och förresten, bara som en påminnelse: kanske vet vissa inte detta, men i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen förbinder vi oss att ge ömsesidig hjälp vid en väpnad attack i Europa, säger Merz, enligt tidningen.

Enligt Artikel 42.7 gäller följande: "Om en medlemsstat är offer för väpnad aggression på sitt territorium, ska de andra medlemsstaterna vara skyldiga att bistå och hjälpa den med alla medel i sin makt, i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga."

Svår politisk fråga

Artikeln innehåller dock reservationen att den inte påverkar ”den specifika karaktären av säkerhets- och försvarspolitiken i vissa medlemsstater”. Detta för att artikeln ska vara förenlig med Natomedlemskap eller neutralitet.

Artikel 42.7 i Lissabonfördraget skulle alltså åtminstone delvis kunna fungera som en ersättning eller ett komplement till Natos Artikel 5.

Men det krävs mycket arbete, inte minst politiskt, för att det ska bli så i praktiken.

Frågan är om Europas länder verkligen är beredda att göra 42.7 till ett verktyg som skapar verklig säkerhet.

Flera länder är tveksamma, säger Henri Vanhanen, specialist på utrikes- och säkerhetspolitik, till tidningen.

– Kanske är den politiska skiljelinjen inte för eller emot artikeln, utan på förtroendeskalan i förhållande till USA. Ju mer osäkert USA har uppfattats, desto mer realistiskt blir 42.7, säger Vanhanen.

”Bör röra sig i den riktningen”

Han menar att 42.7 kan bli ett verkligt säkerhetsinstrument för Europa – men den kan inte fullt ut ersätta Artikel 5.

Detta eftersom Europa är starkt beroende av USA:s kärnvapenavskräckning.

– 42.7 kan inte ersätta detta, och det ska det inte heller. Om vi börjar utveckla Nato-alternativet kommer det projektet omedelbart att kollapsa på grund av politiskt motstånd, säger Vanhanen.

Men han är ändå positiv till att låta klausulen få en viktigare roll i praktiken.

– Jag tycker att Europa bör röra sig i riktning mot att 42.7 är en genuint trovärdig säkerhetsgaranti. Inte för att Nato på något sätt är gammalt eller otillräckligt, utan för att risken med denna tid är politisk diskontinuitet, säger Vanhanen till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukrainska styrkor har slagit ut ett av Rysslands mest fruktade vapensystem.

 Detta efter att det upptäckts av flygspaning, enligt ukrainska uppgifter, rapporterar RBC-Ukraine.

Upptäcktes från luften

Ukrainska styrkor har förstört ett ryskt TOS-1A “Solntsepyok”-system i den södra riktningen.

Enligt de ukrainska försvarsstyrkorna kunde målet lokaliseras med hjälp av flygspaning innan attacken genomfördes.

– Jag vill dela positiva nyheter. Under det senaste dygnet har vi förstört vi ett fientligt TOS Solntsepyok-system, säger Vladyslav Voloshyn, södra försvarsstyrkornas talesperson.

Enligt honom var det just den ukrainska spaningsförmågan som gjorde insatsen möjlig.

– Det här är ett ganska fruktat och dyrt ryskt vapen. Men vi spårade det, vår flygspaning hittade det och vi förstörde det, säger han.

Fruktat vapen

TOS-1A “Solntsepyok” är ett ryskt tungt eldkastarsystem som utvecklades under sovjettiden och togs i modern tjänst i början av 2000-talet.

Systemet avfyrar ostyrda raketer med termobariska stridsspetsar, som sprider ett bränsle-aerosolmoln som sedan antänds.

Detta skapar en kraftig explosion med mycket högt tryck och hög temperatur.

Vapnet är särskilt effektivt mot mål i skyddade miljöer som bunkrar, byggnader och skyttegravar, eftersom tryckvågen och syreförbrukningen kan orsaka stor skada även där.

Tidigare ryska förluster

Det är inte första gången Ukraina rapporterar att Solntsepyok-system har slagits ut.

Under tidigare månader har flera liknande system förstörts på olika delar av fronten.

I december förstörde ukrainska nationalgardets drönare ett system värt flera miljoner dollar. Även brigader och gränstrupper har tidigare rapporterat liknande träffar.

Drönare och flygspaning har fått en allt viktigare roll i kriget, där båda sidor försöker upptäcka och slå ut värdefulla mål på avstånd.

Enligt ukrainska uppgifter har just denna typ av spanings- och precisionsangrepp varit avgörande för att neutralisera tyngre ryskt artilleri och specialsystem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen