Oväntad lösning – om Nato kollapsar

2026 02 18

Om Europa inte längre kan räkna med USA:s skydd finns en oväntad lösning.

Sedan Trump tillträdde som president har europeiska länder allt mer börjat tvivla på om USA fortfarande är beredda att försvara Europa.

Det har diskuterats huruvida USA verkligen skulle respektera Natos Artikel 5 och försvara Europa i händelse av en attack.

Men det finns en nästan bortglömd klausul som åtminstone delvis kan lösa problemet.

”Vissa kanske inte vet detta”

Det har pratats om möjligheten att införa en europeisk motsvarighet till Artikel 5.

Men nu påpekar bland annat Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och flera andra, att det på sätt och vis redan finns en europeisk Artikel 5.

Det handlar om EU:s klausul om ömsesidigt försvar, artikel 42.7 i Lissabonfördraget, rapporterar Iltalehti.

Denna klausul har alltid legat i skuggan av Natos Artikel 5, men Merz påminde om den i samband med sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München.

– Och förresten, bara som en påminnelse: kanske vet vissa inte detta, men i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen förbinder vi oss att ge ömsesidig hjälp vid en väpnad attack i Europa, säger Merz, enligt tidningen.

Enligt Artikel 42.7 gäller följande: "Om en medlemsstat är offer för väpnad aggression på sitt territorium, ska de andra medlemsstaterna vara skyldiga att bistå och hjälpa den med alla medel i sin makt, i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga."

Svår politisk fråga

Artikeln innehåller dock reservationen att den inte påverkar ”den specifika karaktären av säkerhets- och försvarspolitiken i vissa medlemsstater”. Detta för att artikeln ska vara förenlig med Natomedlemskap eller neutralitet.

Artikel 42.7 i Lissabonfördraget skulle alltså åtminstone delvis kunna fungera som en ersättning eller ett komplement till Natos Artikel 5.

Men det krävs mycket arbete, inte minst politiskt, för att det ska bli så i praktiken.

Frågan är om Europas länder verkligen är beredda att göra 42.7 till ett verktyg som skapar verklig säkerhet.

Flera länder är tveksamma, säger Henri Vanhanen, specialist på utrikes- och säkerhetspolitik, till tidningen.

– Kanske är den politiska skiljelinjen inte för eller emot artikeln, utan på förtroendeskalan i förhållande till USA. Ju mer osäkert USA har uppfattats, desto mer realistiskt blir 42.7, säger Vanhanen.

”Bör röra sig i den riktningen”

Han menar att 42.7 kan bli ett verkligt säkerhetsinstrument för Europa – men den kan inte fullt ut ersätta Artikel 5.

Detta eftersom Europa är starkt beroende av USA:s kärnvapenavskräckning.

– 42.7 kan inte ersätta detta, och det ska det inte heller. Om vi börjar utveckla Nato-alternativet kommer det projektet omedelbart att kollapsa på grund av politiskt motstånd, säger Vanhanen.

Men han är ändå positiv till att låta klausulen få en viktigare roll i praktiken.

– Jag tycker att Europa bör röra sig i riktning mot att 42.7 är en genuint trovärdig säkerhetsgaranti. Inte för att Nato på något sätt är gammalt eller otillräckligt, utan för att risken med denna tid är politisk diskontinuitet, säger Vanhanen till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

2026 05 21

Storbritanniens försvarsdepartement går ut med skrämmande uppgifter.

Det brittiska flygvapnet genomför regelbundet, som medlem i Nato, spaningsuppdrag nära alliansens gränser. Bland annat vid gränsen mot Ryssland.

Och nu går det brittiska försvarsministeriet ut med uppgifter om upprepade och farliga aktioner mot ett brittiskt spaningsflyg, rapporterar BBC. Bakom aktionerna ligger ryska stridsflyg.

– Ett ryskt Su-35-jaktplan närmade sig Rivet Joints spaningsflygplan och kom tillräckligt nära för att utlösa planets nödsystem och slå ut autopiloten, uppger nyhetskanalen.

– Ett Su-27-plan genomförde också sex flygningar framför RAF-planet och kom så nära som sex meter från planets nos.

Farligaste sedan 2022

Storbritanniens försvarsminister John Healey berömmer den brittiska flygbesättningen för att klarat av situationen med ”enastående professionalism”.

Han kallar också det ryska agerande för den farligaste ryska handlingen mot Storbritannien sedan 2022, då en rysk pilot avfyrade en missil i riktning mot ett brittiskt spaningsplan över Svarta havet.

– Denna incident är ytterligare ett exempel på farligt och oacceptabelt beteende från ryska piloter mot ett obeväpnat flygplan som opererar i internationellt luftrum, säger John Healey, enligt kanalen.

– Dessa åtgärder skapar en allvarlig risk för olyckor och potentiell eskalering.

Kommer fortsätta

Det ryska agerande kommer inte skrämma bort de brittiska insatserna vid Natos gräns, enligt försvarsministern.

– Denna incident kommer inte att avskräcka Storbritanniens åtagande att försvara Nato, våra allierade och våra intressen mot rysk aggression, säger han.

Det brittiska försvarsdepartementet har, tillsammans med landets utrikesdepartement, uppmanat den ryska ambassaden att fördöma händelsen.

Larm i Litauen

Under dagen har Litauen slagit larm, efter att en misstänkt drönare närmade sig landet från Belarus, rapporterar den litauiska radiokanalen LRT.

Landets militär utfärdade ett flyglarm

– Luftlarm! Bege er omedelbart till ett skyddsrum eller en säker plats, varnade militären invånarna, enligt radiokanalen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna.

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle.

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet.

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter.

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen