Sedan Trump tillträdde som president har europeiska länder allt mer börjat tvivla på om USA fortfarande är beredda att försvara Europa.

Det har diskuterats huruvida USA verkligen skulle respektera Natos Artikel 5 och försvara Europa i händelse av en attack.

Men det finns en nästan bortglömd klausul som åtminstone delvis kan lösa problemet.

”Vissa kanske inte vet detta”

Det har pratats om möjligheten att införa en europeisk motsvarighet till Artikel 5.

Men nu påpekar bland annat Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och flera andra, att det på sätt och vis redan finns en europeisk Artikel 5.

Det handlar om EU:s klausul om ömsesidigt försvar, artikel 42.7 i Lissabonfördraget, rapporterar Iltalehti.

Denna klausul har alltid legat i skuggan av Natos Artikel 5, men Merz påminde om den i samband med sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München.

– Och förresten, bara som en påminnelse: kanske vet vissa inte detta, men i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen förbinder vi oss att ge ömsesidig hjälp vid en väpnad attack i Europa, säger Merz, enligt tidningen.

Enligt Artikel 42.7 gäller följande: "Om en medlemsstat är offer för väpnad aggression på sitt territorium, ska de andra medlemsstaterna vara skyldiga att bistå och hjälpa den med alla medel i sin makt, i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga."

Svår politisk fråga

Artikeln innehåller dock reservationen att den inte påverkar ”den specifika karaktären av säkerhets- och försvarspolitiken i vissa medlemsstater”. Detta för att artikeln ska vara förenlig med Natomedlemskap eller neutralitet.

Artikel 42.7 i Lissabonfördraget skulle alltså åtminstone delvis kunna fungera som en ersättning eller ett komplement till Natos Artikel 5.

Men det krävs mycket arbete, inte minst politiskt, för att det ska bli så i praktiken.

Frågan är om Europas länder verkligen är beredda att göra 42.7 till ett verktyg som skapar verklig säkerhet.

Flera länder är tveksamma, säger Henri Vanhanen, specialist på utrikes- och säkerhetspolitik, till tidningen.

– Kanske är den politiska skiljelinjen inte för eller emot artikeln, utan på förtroendeskalan i förhållande till USA. Ju mer osäkert USA har uppfattats, desto mer realistiskt blir 42.7, säger Vanhanen.

”Bör röra sig i den riktningen”

Han menar att 42.7 kan bli ett verkligt säkerhetsinstrument för Europa – men den kan inte fullt ut ersätta Artikel 5.

Detta eftersom Europa är starkt beroende av USA:s kärnvapenavskräckning.

– 42.7 kan inte ersätta detta, och det ska det inte heller. Om vi börjar utveckla Nato-alternativet kommer det projektet omedelbart att kollapsa på grund av politiskt motstånd, säger Vanhanen.

Men han är ändå positiv till att låta klausulen få en viktigare roll i praktiken.

– Jag tycker att Europa bör röra sig i riktning mot att 42.7 är en genuint trovärdig säkerhetsgaranti. Inte för att Nato på något sätt är gammalt eller otillräckligt, utan för att risken med denna tid är politisk diskontinuitet, säger Vanhanen till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Efter att ha utnyttjat Elon Musks Starlink för kommunikation och drönarassistans har de ryska styrkorna blivit bortkopplade från det avancerade satellitsystemet.

Ukrainarna har utnyttjat det och avancerat på fronten under den senaste veckan.

Nu kommer uppgifter om att ryssarna inte hittar något gångbart alternativ till Starlink – någonting som avslöjats via ett telefonsamtal som avlyssnats av Ukraina.

Hittar inga alternativ

Det var den femte februari som militära observatörer noterade störningar i den ryska användningen av Elon Musks Starlink-terminaler.

Detta efter att mångmiljardären gett besked om “åtgärder” för att stoppa Kreml från att använda satellitteknologin för kommunikation.

Ukrainska underrättelseofficerare har nu offentliggjort avlyssnade samtal där ryssarna klagar på kvaliteten på de ryska alternativen, i synnerhet satellitterminalerna från Gazprom Space Systems, uppger Ukrainska Pravda.

Dålig koppling

Enligt ryska soldater är det praktiskt taget omöjligt att använda dessa system i stridsförhållanden på grund av den dåliga anslutningskvaliteten. 

Den ukrainska underrättelsetjänsten rapporterar att Gazproms terminaler inte ger en stabil videoöverföring till kommandoplatser.

Det menas även att de begränsade ryska satelliterna inte räcker till för hela fronten.

– Det är otillräckligt för att fullt ut täcka hela frontlinjen, eftersom satellitkapaciteten i denna grupp främst används för att serva abonnenter inom Ryssland.

Ukraina avancerar

Tidigare på tisdagen kom uppgifter om att Ukraina har fått rejält med medvind på slagfältet.

Så snabbt som de ukrainska styrkorna avancerar just nu har de inte gjort på 2,5 år, rapporterar France 24 med hänvisning till en analys från den ansedda tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Inte hänt på 2,5 år”

Mellan onsdagen och söndagen förra veckan återtog ukrainska soldater så mycket som 201 kvadratkilometer mark från Ryssland.

Det återtagna området motsvarar nästan de ryska framstegen under hela december månad och är den största mängd land som Kyivs styrkor återtagit på så kort tid sedan motoffensiven i juni 2023.

Det rör sig därmed om det största ukrainska avancemanget på 2,5 år.

Foto: By Mil.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump för andra gången blev vald som USA:s president har han varit mer isolationistisk än tidigare presidenter.

Ett svagt band till Nato, diverse hot mot allierade som exempelvis Grönland och en stark retorik mot europeerna har fått många länder att vilja diversifiera sin försvarsförmåga.

Nu kommer besked om att USA:s granne i norr satsar motsvarande 3 000 miljarder kronor på försvaret, rapporterar AFP.

Kanada storsatsar

Som USA:s granne har Kanada under en lång tid haft ett nära militärt samarbete med Washington.

Landets premiärminister Mark Carney säger att Kanada inte har gjort tillräckligt för att försvara sig i en allt farligare värld, och att det inte längre är hållbart att räkna med skydd från Trump och USA.

– Vi har förlitat oss alldeles för mycket på vår geografi och på att andra ska skydda oss. Detta har skapat sårbarheter som vi inte längre har råd med och beroenden som vi inte längre kan upprätthålla, säger han.

“Saknar motstycke”

Kanadas handelskammare hyllade Carney för att ha “satsat stort på Kanada”.

– Omfattningen av den nya finansieringen saknar motstycke, säger gruppens vice vd, David Pierce.

“Påminns varje dag”

Under de senaste åren har den geopolitiska osäkerheten – inte minst i Europa – varit påtaglig.

Det pratade Mark Carney om vid Världsekonomiskt Forum i Davos tidigare i år.

— Det verkar som att vi varje dag påminns om att vi lever i en era av stormaktsrivalitet, att den regelbaserade världsordningen håller på att blekna bort, att den starke gör vad han kan och att den svage måste lida det han måste, sade han då.

I stora delar av Europa

Det är som bekant inte bara i Nordamerika som det storsatsas på försvaret.

Även i Europa läggs många miljarder på att rusta upp.

Länder som Sverige, Tyskland och Danmark arbetar intensivt med att stärka försvarsförmågan.

Tidigare i veckan bedömde konsultjätten EY att det kan skapa 48 000 nya jobb i Sverige det kommande årtiondet.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen